Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 36 - Nya metoder - Krusning av nylon-6-fiber genom tvärbindning, av SHl - Natrium avsvavlar koksugnsprodukter, av SHl - Bandtransportörer med bärande rör, av BoJ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
berns kristallinitet. Kristalliterna, som är relativt
styva, motsätter sig nämligen deformation. Att en
heterogen tvärbindning är nödvändig för att fibern
skall krusas framgår av att krusningen blir mindre,
om fibern behandlas längre tid med väteperoxid så
att tvärbindningar uppstår även i dess inre.
Genom en fortgående luftoxidation av fibern kan
därför dess krusning förstöras, men man kan
stabilisera icke oxiderade sulfhydrylgrupper genom att
behandla fibern med silvernitratlösning varvid
deras väte ersätts med silver. En olägenhet är dock
att fibern härvid svärtas (National Bureau of
Standards News Bulletin sept. 1961 s. 152—153;
Chemical & Engineering News 23 okt 1961 s. 50—51). SHI
Natrium avsvavlar koksugnsprodukter
Lätta oljor från koksugnar kan avsvavlas med
metalliskt natrium som reagerar med tiofen och andra
svavelföreningar till natriumsulfid. På detta sätt kan
man erhålla bensen-toluen- eller
bensen-toluen-xylen-fraktioner med en tiofenhalt under 1 mg/1.
Man har utarbetat två relativt enkla förfaranden
för rening av de nämnda kolvätena. Vid den ena,
som är avsedd för små anläggningar, utnyttjas ett
kontaktsystem med mekanisk omröring. Vid den
andra processen, som rekommenderas för
anläggningar med över ca 40 m3/dygn lättoljeproduktion,
används natrium i virvelbädd. Båda processerna har
körts i halvstor skala.
Driftkostnaderna för en anläggning med mekanisk
omröring på 40 mVdygn lätta oljor uppges bli 1,55
ct/gal. (ca 2,1 öre/1). För en anläggning med
virvelbädd på ca 110 mVdygn blir motsvarande kostnad
0,86 ct/gal. (ca 1,2 öre/1). Anläggningskostnaden
uppskattas till ca 200 000 $ för den mindre fabriken
och ca 350 000 § för den större (British Chemical
Engineering nov. 1961 s. 750). SHI
Bandtransportörer med bärande rör
I Sverige har man i några
bandtransportanlägg-ningar använt bärande skalkonstruktioner i
rörform för banden. Därvid har dessa lagts inuti röret
som har ovalt eller cirkulärt tvärsnitt (jfr Tekn. T.
1961 s. 263). En annan metod är att lägga banden
ovanpå det bärande, grova röret, fig. 1, som dock
kan vara smalare än bandet.
Den senare metoden har använts i Tyskland vid
transportörer för cementlastning på fartyg samt för
lastning och lossning av massgods i hamnar, fig. 2,
och vid "simmande" transportörer från
mudderverk till behållarstationer i land, fig. 3. Rör med
diametrar från 300 till 600 mm har använts.
Det bärande röret är lätt att montera, lätt att
kor-rosionsskydda samt är "självrensande" för material
som spills från banden. Vindkrafter och
uppkommande sekundärkrafter blir små och röret är
överlägset andra konstruktioner, då det gäller att ta upp
torsionskrafter, som kan uppkomma vid excentriska
bandbelastningar och från vågor vid simmande
transportörer. Det anges att man genom bärande rör
sparat 45 % av en konventionell
transportörbryggas järnvikt samt 25 % av lönekostnaden för
monteringen.
Bandets driv- och omföringsdon kan läggas
relativt fritt på det bärande röret och den enkla
elkabelförläggningen sägs kunna spara minst 75 %
i material- och lönekostnader mot annars brukliga
metoder (H Droscha i Schiff und Hafen 1962 h. 5
s. 456—458). BoJ
Fig. 1. Öppen [-transportör-brygga-]
{+transportör-
brygga+} med
bärande rör i
sektion.
Fig. 2.
Bandtransportör med
bärande rör i
hamn.
Fig. 3. "Simmande’’
bandtransportör för muddringsmassor.
962 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
