Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 36 - Bilbesiktning i överkant, av Wilhelm Söderström - Händelser - Sveriges Standardiseringskommissions finansplan 1963/64 - Guggenheims rymdforskningspris till J A Van Allen - Byggnadsstyrelsens arbetsuppgifter och personalorganisation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bör kraftigt förstärkas för central planering
ocli uppföljning av inspektionsverksamheten.
Blick på framtiden
Enligt Svenska Teknologföreningens mening
bör frågan om obligatorisk
säkerhetsinspektion för motorfordon och släpvagnar ej enbart
bedömas med utgångspunkt från dagens läge
på fordonssidan, som bl.a. härrör från en viss
ackumulering av underhaltiga fordon på
marknaden. En sanering torde här vara möjlig med
enkla medel och är att anse såsom i viss mån
en engångsuppgift. Vid planering på längre
sikt bör man utgå från den alldeles påtagliga
utvecklingen på fordonssidan mot allt bättre
konstruktioner med längre livslängd och
mindre underhållsbehov, som bl.a. ger större
motståndskraft mot vanskötsel. Denna utveckling
är nu endast i sitt begynnelseskede, och de
tekniska möjligheterna till ytterligare utveckling
i denna riktning är mycket stora.
En av de större biltillverkarna i USA kan nil
erbjuda sina personbilar med fem års (eller
50 000 miles) garanti på vissa
huvudkomponenter, varvid denna garanti till skillnad från
tidigare praxis gäller för såväl material som
arbete. I princip innebär alltid en garanti, att
vissa kostnader måste inräknas i
försäljningspriset. Tillverkaren får därför ett direkt
ekonomiskt intresse av att hålla summan av
tillverknings- och underhållskostnaderna under
garantitiden så små som möjligt. Ju längre
denna tid blir, desto längre livslängd måste
tillverkaren konstruera för, och ju längre tid kan
man påräkna störningsfri drift. Detta verkar
trafiksäkerhetsfrämjande i högre grad än varje
annan åtgärd av fordonsteknisk art, samtidigt
som kostnaden för bilägaren, sett på längre
sikt, blir lägre.
En möjlig utvecklingslinje är att en flerårig
garanti utsträckes att gälla alla delar på en bil.
Man får då på ett helt annat sätt än när
underhållet måste ske till stora kostnader för
ägaren garanti för att detta ej blir eftersatt. Denna
utveckling är som nämnts tekniskt möjlig och
konkurrensen kan frampressa den inom en
relativt nära framtid. Sett mot sådana
framtidsperspektiv förefaller det mindre välbetänkt att
bygga ut en säkerhetsinspektion så att den från
början omfattar även nyare fordon. Detta
synes innebära ett accepterande av en
konstruktions- och tillverkningsstandard, som är
otillfredsställande både ur trafiksäkerhets- och
ekonomisk synpunkt.
Det nya tänkande, som nu successivt synes bli
överfört till kommersiell tillämpning, kan
relativt snart väntas medföra förändringar, som
radikalt även ändrar dagens utgångspunkter
för bedömning av lämplig periodicitet för en
obligatorisk säkerhetsinspektion. Den
utveckling som man kan förutse från
fordonstekniska och kommersiella synpunkter ger
otvivelaktigt stöd åt den åsikten, att obligatorisk
säkerhetskontroll ej nu bör utbyggas att från
början omfatta nyare fordon. WS
händelser
Sveriges Standardiseringskommissions
finansplan 1963/64. Kostnaderna för kommissionens
verksamhet under verksamhetsåret 1963/64 har
beräknats till 3,2 Mkr. Kommissionens styrelse
räknar med att av dessa kostnader kunna täcka 0,4
Mkr. med forskningsmedel och andra anslag för
speciella ändamål. Försäljningen av standard
beräknas bidra med 0,6 Mkr. till det tekniska
utredningsarbetet. Återstående 2,2 Mkr. skall alltså täckas av
staten och näringslivet, om arbetsprogrammet för
nästa verksamhetsår skall kunna förverkligas.
Kommissionen anhåller om statligt anslag med 0,9 Mkr.,
vilket skulle innebära ett sammanlagt kontantbidrag
från näringslivet på 1,3 Mkr.
För att såvitt möjligt skapa fasta regler för den
framtida fördelningen av kostnaderna mellan staten
och näringslivet föreslår
Standardiseringskommissionen, att frågan om finansiering av kommissionens
verksamhet blir föremål för utredning.
Guggenheims rymdforskningspris till J A Van
Allen. Daniel and Florence Guggenheim
International Astronautics Award 1962 har vid Internationella
Astronautiska Federationens trettonde kongress i
september 1962 i Varna i Bulgarien tilldelats dr
James A Van Allen, upptäckaren av "Van
Allen-bältena" med kosmisk strålning, vilka omger
jorden. Van Allen har även svarat för utvecklingen av
de instrument för mätning och registrering av
kosmisk strålning som ingick i de första amerikanska
satelliterna ocli rymdsonderna. Ilan var också en av
de ledande personerna vid organiseringen av
Geofysiska Året 1957—1958.
Guggenheim-utmärkelsen, som omfattar även ett
penningpris på 1 000 utdelas årligen av
International Academy of Astronautics till person som
under de senaste fem åren har på ett framstående
sätt bidragit till utvecklingen inom astronautiken.
Byggnadsstyrelsens arbetsuppgifter och
personalorganisation. Svenska Teknologföreningen
har yttrat sig över 1960 års
Byggnadsstyrelseutrednings (Tekn. T. 1960 s. 1263) betänkande nr 2 om
Byggnadsstyrelsens arbetsuppgifter och
personalorganisation (SOU 1962:37). I utarbetandet av
yttrandet har deltagit Sten Lindegren och Carl Nyrén från
Svenska Arkitektföreningen, Johan Hedlund och
Hugo Carlsson-Mared från Sveriges
Lantmätareförening samt Göran Bjursten från Svenska
Ingenjörsföreningen för Ekonomi och Organisation.
I yttrandet konstateras inledningsvis, att
Byggnadsstyrelsens omorganisation numera i stora drag har
beslutats och i huvudsak genomförts. Föreningen
finner sig därför icke böra närmare granska
utredningens förslag till lösning av de många
detaljspörsmål som redovisas i betänkandet. Yttrandet har
således begränsats till synpunkter på frågor av mer
allmän betydelse, vilka berörts i betänkandet.
I fråga om den byggande och förvaltande delen
av verket har föreningen icke något att erinra emot
974 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
