Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 36 - Tekniska högskolorna - C T H - K T H - Debatt: Konsulter för företagsekonomiska problem, av B W Jönsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till 21 december 1962 uppehälles den av
civilingenjör Eskil Johnsson.
Tekn. lic. N-H Schöön uppehåller laboraturen i
teknisk kemi 1 juli 1962—30 juni 1963,
universitetslektor Per-Gunnar Nilsson laboraturen i
elektricitetslära och elektrisk mätteknik 22 september—21
december 1962 och universitetslektor Allan Persson
fortsättningsvis till 30 november 1962 laboraturen
i elasticitets- och hållfasthetslära. Universitetslektor
Robert Magnusson har uppehållit laboraturen i
till-lämpad elektronik 1 juli—21 september och därefter
uppehälles den av civilingenjör R Malvén.
K.M:t har utnämnt tekn. dr B Smith till
universitetslektor i organisk kemi från 1 september 1962.
Ett universitetslektorat i fysik uppehälles 1 juli—
30 november 1962 av civilingenjör Harry Albinsson.
Civilingenjörerna B Wedelin och H Dessaix
uppehåller vardera ett lektorat i elektricitetslära 22
september—21 december 1962. Civilingenjör Rolf
Pettersson och fil. mag. J Sande uppehåller ett
universitetslektorat i matematik 1 juli—30 november
1962.
Överstyrelsen har förordnat sjöingenjör A
Wider-fors att vara forskningsingenjör från 1 september
och civilingenjör Alf Hansson från 1 oktober 1962.
Civilingenjör S Svennberg har på egen begäran
entledigats från befattningen som speciallärare i värme-,
ventilations- och sanitetsteknik från 1 augusti 1962.
Överstyrelsen har förordnat tekn. dr O Almén till
docent i fysik och tekn. dr Jan Nilsson till docent
i matematisk fysik.
KTH
K.M:t har beviljat L Uhlin begärt avsked från
professuren i arkitektur I från 1 september 1962.
Arkitekt B Hidemark uppehåller professuren till 30 juni
1963. Professorn i organisk kemi H Erdtman är
tjänstledig för sakkunniguppdrag 22 september—21
december 1962, med docent B Wickberg som
vikarie. överstyrelsen har beviljat professorn i
byggnadsteknik H Brosenius partiell tjänstebefrielse 25
september-—24 november 1962. Vikarier är tekn. lic.
I Höglund och civilingenjör Ingvar Jansson.
Professorn i teknisk hydromekanik Joel Andersson är
tjänstledig 1 oktober—31 december 1962, med
civilingenjörerna Peter Simonsson och B von Bahr som
vikarier. T.f. professorn i mekanisk teknologi Owen
Andersson är tjänstledig 22 september 1962—28
februari 1963. Vikarier är civilingenjörerna L
Åkerberg och P Steinbruck.
K.M:t har utnämnt fil. dr S Huldt till laborator i
fysik från 1 september 1962. Universitetslektor
Per-Olov Eriksson uppehåller laboraturen i
hållfasthetslära 1 juli 1962—30 juni 1963.
K.M:t har utnämnt tekn. dr H Åström till
universitetslektor i fysik från 1 september 1962.
överstyrelsen har förordnat civilingenjör R Lundell att
uppehålla universitetslektoratet i hållfasthetslära 1 juli
—30 november 1962.
K.M:t har utnämnt tekn. lic. E Djurberg till förste
driftingenjör från 1 september 1962. Överstyrelsen
har förordnat diplomingenjör P Kaasila,
bergsingenjör E Sjöstrand samt civilingenjörerna L-E Jarfall,
Jan Christer Eriksson, Karl-Axel Olsson och S
Lub-lin till forskningsingenjörer, alla från 1 september
1962, tekn. lic. Fredrik Gustavson från 1 oktober
och ingenjör P-0 Svanlind från 1 november 1962.
Civilingenjör B Bergvall uppehåller en tjänst som
forskningsingenjör 1 september 1962—31 januari
1963.
Byrådirektör A Mothander har på egen begäran
entledigats från befattningen som speciallärare i
flygmotorteknik från 1 juli 1962.
Överstyrelsen har förordnat tekn. dr O Bryngdahl
till docent i fysik.
Direktör L Brising har på egen begäran entledigats
från uppdraget att varå ledamot av avdelningsrådet
S. Som ersättare för Brising har Överstyrelsen till
mandattidens utgång 31 december 1963 förordnat
överingenjör H-E Löfkvist.
debatt
v.v.v
Konsulter för företagsekonomiska problem
Jag har med intresse läst uppsatsen "Konsulter för
företagsekonomiska problem" av Anders Gustafson
i Tekn. T. 1962 s. 805.
Själv har jag i betydande utsträckning sysslat med
konsultativa uppdrag (på detta och andra områden)
men även under en följd av år varit
företagsanställd, icke som organisationsman men väl som
kontors- och ekonomichef, och det är ju så gott
som regel, att den som sitter på den posten
samtidigt är den, som inom företaget har att svara för den
administrativa och kontorsmässiga organisationen.
Därvid har jag gjort en intressant iakttagelse, som
kanske ej bör lämnas ur sikte, när det gäller frågan
om konsulter kontra egna tjänstemän. Kanske
hänger det samman med svenskens i gemen välkända
svaghet för allt främmande, inte vet jag, men ett
faktum är, att konsulten i regel åtnjuter vida större
förtroende och mötes med en helt annan vördnad
än den aldrig så skicklige egne tjänstemannen.
Jag har nämligen erfarenhet från bägge
verksamheterna, och det är ibland nästan komiskt att se,
hurusom en ofta verkligt framstående kapacitet
inom de egna leden bemötes särdeles kallsinnigt,
medan han som konsult åt andra företag,
föredragshållare e.d. bemötes med den största respekt som
den auktoritet han faktiskt är. Hans
rationaliseringsidéer eller vad han nu presterar accepteras som
auktoritativa kungsord på ett helt annat sätt, än
om han hade presterat exakt detsamma som
anställd i företaget.
Med detta skulle jag ungefär vilja säga, att har
man verkligt goda uppslag och idéer, som man tror
på och vill se förverkligade eller erkända, då skall
man akta sig noga för att föra fram dem
tjänstevägen hos sina egna chefer — då blir det oftast en
begravning i stillhet. Man skall i stället se till att
presentera dem som konsult hos någon annan, ty
där ser man på ett helt annat sätt upp till den store
profeten, bredvid vilken de egna små arbetarna i
vingården ömkligt förbleknar.
I konsekvens härmed tar en företagsledning också
gärna utan att blinka kostnaderna för även mycket
kostsamma konsultuppdrag, även om mången gång
föga kommer ut därav, medan man aldrig skulle
vara beredd att exempelvis anställa en oändligt
mycket billigare skrivhjälp åt en sådan man
hemmaanställd, dymedelst beredande honom behövlig tid
att ägna sig åt konsultens uppgifter.
Reflektioncrna är kanske något tillspetsade, men
den skildrade tendensen är trots allt en
betydelsefull realitet att räkna med. -ss-
976 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
