Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 37 - Västtysklands första kärnkraftverk, av Sigge Hähnel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stavarna. Stålkanalerna innehåller 0,18 % bor
i två sammanstötande sidor.
Genom användning av olika mycket anrikat
uran och bränsleelementkanaler av Zircaloy
och rostfritt stål erhålls fyra möjligheter att
kombinera bränsle och kanal. Den första
reaktorhärden består av 16 bränsleelement med
2,3 % ^U och stålkanaler i ett 4x4 gitter i
härdens mitt. Runt omkring den kvadratiska
mittgruppen finns 44 element med 2,6 % ""U
och stålkanaler ordnade i två rader. De
återstående 28 elementen med 2,3 % aU och
Zirca-loy-kanaler bildar en yttre ring.
Reglerstavarna är 225 mm breda. Deras fyra
vingar är 9,5 mm tjocka. Deras aktiva längd är
1 455 mm, och deras totala rörelse är 1 530 mm
med en normal inskjutningshastighet av 25
mm/s. De förs in underifrån (fig. 4),
varigenom byte av bränsleelement underlättas. För
att deras regleringseffekt inte skall minskas av
boren i stålkanalerna är dessas borhaltiga
sidor vända från reglerstavarna.
Reaktortanken av kolstål med 0,4—0,6 % Mo,
pläterat med 18-8-stål (godstjocklek 98 + 6,5
mm), är cylindrisk med sfärisk botten och
sfäriskt lock. Dess inre diameter är 2 438 mm
och inre höjd 8 230 mm. Med lock väger den
103 t. Genom att bottnen gjorts sfärisk förblir
reglerstavarnas genomföringar parallella med
reaktortankens axel även vid arbetstrycket.
Rörstutsarna har konstruerats så att
spänningar i svetsarna undviks, om man skulle pumpa
in vatten som är kallare än tankväggen.
Stut-sarna för ångutloppet ocli matarvatteninloppet
har dimensionerats för 30 MW eleffekt lios
stationen.
Värmeöverföringssystemet
I reaktorn alstras vid full effekt 118,5 t/h
mättad ånga av 70 bar tryck. Den kondenseras i
ånggeneratorn (diameter ca 2,3 m, längd 10 m)
och kondensatet kyls i efterkylaren så att det
är 227°C när det går till reaktorn. Till
primärkretsen har man fogat ett vattenreningssystem,
bestående av kylare och två jonbytarfilter.
Genom det passerar kontinuerligt 3,4 t/h vatten
som efter reningen går till reaktorns
matarvat-tentank.
Dessutom finns system för kylning av
reaktorn vid stopp (fig. 5). Det börjar att fungera
när ångtrycket har fallit under 4,4 bar, och det
utnyttjas också för upphettning av
primärkretsen till 120°C vid start. Systemet består av en
pump och en värmeväxlare för en effekt på ca
550 kW.
På ånggeneratorns sekundärsida alstras vid
full effekt 105 t/h mättad ånga av 47 bar tryck,
som från ångdomen går till en 16 MW
våtång-turbin med vattenavskiljning och sedan till en
kondensor i vilken trycket hålls vid 34 mb.
Kondensorn kyls med 4 200 mVh vatten från
Main. Kondensatet och matarvattnet förvärms
normalt till 183°C.
-Ånggeneratorn och efterkylaren är näst
reaktortanken de viktigaste delarna i primärkret-
Fig. 2. Plan över kärnkraftverket Kahl; i reaktorhus, 2 turbinhus, 3
servisbyggnad, 4 byggnad för behandling av radioaktivt avfall, 5
underjordisk kammare för fast radioaktivt avfall, 6 lager för flytande
radioaktivt avfall, 7 reception och garage, 8 kylvattenintag för kondensorn,
9 kylvattenutlopp.
sen, eftersom de innehåller gränsen mellan
systemets radioaktiva och icke aktiva del. Den
måste givetvis vara absolut tät. Ånggeneratorn
är en vertikal tubvärmeväxlare med fasta
tubgavlar. Primärångan passerar utanför tuberna.
Gaser, såsom väte och syre från radiolys av
vatten, kan därför lätt tas ut och ledas till
gas-behandlingssektionen.
Efterkylaren är en horisontell
U-tubvärmeväx-lare med två tubgavlar för minskning av
värmespänningarna. Kondensatet i primärkretsen
passerar genom tuberna.
Alla delar i kontakt med reaktorvattnet är av
18-8-stål eller pläterade med sådant.
Ånggeneratorns tuber och mantel är av ferritiskt
rostfritt stål. Såväl ånggeneratorns som
efterkyla-rens tuber valsades och svetsades i gavlarna
vilka var svetsade vid mantlarna.
Fig. 3. Starkt
förenklat
flyt-schema över
kärnkraftverket
Kahl.
Ånggenerator
Radioaktiv ånga
kil h» -Bränsleelement
Radioaktivt vatten
Efterkylare
986 TEKNISK TIDSKRIFT 19(52 H. 37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
