Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 37 - Västtysklands första kärnkraftverk, av Sigge Hähnel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Västtysklands första
kärnkraftverk
621.311.25(430.1) : 621.039
Europas första privatfinansierade
kärnkraftverk och tillika Västtysklands första har byggts
vid floden Main mellan Aschaffenburg i Bayern
och Hanau i Hessen (fig. 1). Det drivs av
Ver-suchsatomkraftwerk Kahl GmbH som ägs av
Rheinisch-Westfählisches Elektrizitätswerk AG
(80 %) och Bayernwerk AG (20 %). AEG, som
vardt huvudentreprenör, har samarbetat med
bl.a. International General Electric Operations
SA, Genève. Man började bygga i juli 1958, och
reaktorn gjordes kritisk första gången i
november 1960.
Kärnkraftverket Kahl, uppkallat efter
närmaste ort, har placerats mellan Main och den
konstgjorda Gustav-See intill det gamla
ångkraftverket i Dettingen (fig. 2). Denna
placering har valts bl.a. därför att Dettingens
kylvattenintag vid Main kan utnyttjas, samt att
kärnkraftverket kan få hjälpånga och i
nödfall elkraft från ångkraftverket.
Planering
Kahl-verket är en försöksstation som skall ge
de erfarenheter som man behöver för att
kunna bygga fullstora kärnkraftverk. Vägledande
vid val av reaktortyp har därför varit
Fig. 1.
Placeringen av
kärnkraftverket
Kahl.
att den har goda utsikter att tekniskt och
ekonomiskt lämpa sig för framtidens stora
kärnkraftverk;
att den är så anpassbar som möjligt utan att
vålla stora tekniska risker;
att stationen kan byggas på kort tid och
snabbt ge drifterfarenheter så att man med
utnyttjande av utländska erfarenheter kan bygga
fullstora kraftverk utan långvarigt
utvecklingsarbete;
att reaktorer av samma typ inte byggts eller
planerats i grannländerna, detta för
undvikande av dubbelarbete i Europa.
Man stannade för en heterogen
lättvattenko-kare med kylmediet i naturlig cirkulation i en
primärkrets. Ångan från reaktorn kondenseras
i en ånggenerator och kondensatet passerar en
efterkylare innan det återförs till reaktorn (fig.
3). I ånggeneratorn alstras mättad ånga i
sekundärkretsens tuber. Från en ångdom går
ångan till en turbin och därefter till en
kondensor. Kondensatet från denna förvärms i
primärkretsens efterkylare innan det pumpas
in i ånggeneratorn.
Man har valt det angivna systemet med en
sluten primärkrets för att göra driften så
enkel som möjligt och skapa så stor säkerhet som
möjligt. Ångan från reaktorn blir nämligen
något radioaktiv och det är därför säkrast att
hålla den i en sluten krets. Stationens
konstruktion blir emellertid härigenom mer
komplicerad än vid öppen krets, dvs. användning
av ångan från reaktorn direkt för drift av
turbinen. Vidare blir verkningsgraden lägre.
Stationen har konstruerats för 55,5 MW
värmeeffekt och 15 MW eleffekt men så att den i
ett senare skede kan byggas ut till 30 MW
eleffekt. Härvid skall man tillämpa
tvångscirkulation för reaktorns kylning. I föreliggande
skick har anläggningen kostat 2 280 DM/kW,
men efter höjning av effekten till 30 MW blir
motsvarande siffra 1 500 DM/kW.
Reaktorn
Reaktorhärden innehåller 88 bränsleelement
och 21 reglerstavar med korsformat tvärsnitt.
Den har en diameter på 157 cm och en aktiv
höjd på 157 cm. Hälften av bränsleelementen
innehåller uran anrikat till 2,3 % ^U och
resten uran med 2,6 % ""U. Vart och ett består av
36 bränslestavar ordnade i ett kvadratiskt
gitter med 19,6 mm avstånd mellan stavcentra.
Reglerstavarna av borhaltigt rostfritt stål är
placerade i ett 5x5 kvadratiskt gitter med
tomma hörnplatser.
Varje bränslestav består av trå på varandra
ställda delar mellan vilka inskruvats en
styrplatta som säkerställer rätt avstånd mellan
stavarna. Varje del består av 48 urandioxidkutsar
diameter 12,6 mm, längd 15,9 mm i en kapsel
av Zircaloy-2 med 14,4 mm yttre diameter och
0,84 mm godstjocklek. Stavknippet är
inneslutet i en utbytbar elementkanal av Zircaloy
eller rostfritt stål. Kanalerna, som har
kvadratiskt tvärsnitt, tjänar som styrningar för regler-
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 3S 905
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
