Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 37 - Nya metoder - Bandtraktorer för schaktning och lastning, av BoJ - Diamantborr för betong, av BoJ - Bestämning av organiskt svavel, av SHl - Termometrisk titrering, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 2.
Bandtraktor med 11,5
t vikt med 1,4
m’ lastskopa.
låda och kraftöverföring tillåter växling mellan
färdhastigheter och mellan fram och back ulan
frikoppling. En speciell anordning för
körfartsregle-ring gör att maskinen automatiskt kan hålla farten
konstant oavsett belastningens storlek. Högsta fart
är 9,5 km/h.
Bandtraktorn av sistnämnda typ används också
inom skogsbruket för gaffellunning (jfr Tekn. T.
1961 s. 680 och s. 1311). Normalt har den en 1,4 m3
lastskopa (enl. Traktorimport AB resp. Svenska
Traktor AB). BoJ
Diamantborr för betong
En tryckluftsdriven handmaskin för roterande
diamantborrning i armerad betong har av
Sjöfartsstyrelsen använts vid arbetena med Sydostbrottens
havererade fyrkassun. Maskinen, fig. 1, har
dia-mantbesalta, tunnväggiga borrhylsor som roterar
med ca 1 200 r/m vid 2 hk borreffekt och 7 kp/cm2
lufttryck. Maskinen, som väger 10 kg, har
morsekona för anslutning av en gängad vattenleke, vartill
borrhylsorna skruvas fast.
Borrmaskinen placerades på en trävagga, så att
den kunde styras noggrant. Borrtrycket åstadkoms
med en enkel hävstångsanordning. Man borrade fem
fäst- och rikthål för 24 utvändiga
stålkonstruktioner. Dessa användes för domkrafter som lyfte den
1 100 t tunga kassunen. Man krävde av hålen att
de skulle passa väl till de monteringsfärdiga
stålkonstruktionerna och ha goda hålmåttstoleranser
samt ha oskadade yttre hålkanter. Borren visade sig
Fig. 1.
Tryckluftsdriven dia-manthandborr
för
betonghål-tagning.
fylla kraven, och man fick också borrkärnor som
har värde för kontroll av betonggjutningen.
Borrmaskinen, som vid 40—50 mm borrdiameter
ger ca 10 mm indrivning per minut, fick
genomborra den 0,2 m tjocka kassunväggen inifrån och ut.
Borrmaskinen inriktades noga och man mätte
in-driften under borrningarna. Tiden för genombrott
av kassunväggen, vilken innehöll ett antal 12 mm
armeringsjärn, varierade mellan 20 minuter och 1 h.
Borrmaskinen har utvecklats av en svensk firma
i samarbete med holländska och brittiska
verktygstillverkare. Den torde kunna användas för andra
liknande håltagningsarbeten såväl i över- som
un-dervattenslägen (enl. AB Karl W Olsson,
Stockholm). BoJ
Bestämning av organiskt svavel
Vid Kansas State University har man utarbetat en
mikrometod för bestämning av svavel i organiska
föreningar. Provet oxideras med syre vid en
platinakatalysator av 850°C temperatur. Härvid oxideras
svavel till svaveldioxid. Används en temperatur
under 800°C får man däremot en blandning av
svaveldioxid och svaveltrioxid, som inte kan utnyttjas för
bestämning av svavlet.
Reaktionsprodukterna leds genom ett
absorptionsrör, innehållande kalciumsulfat som binder vattnet,
och tas upp i en kylfälla nedsänkt i flytande kväve.
När förbränningen slutförts tas fällan upp och
förbinds med en gaskromatograf. Den värms och dess
innehåll drivs genom en dinonylftalatkolonn med
helium som bärargas. Kromatogrammet uppvisar
toppar för svaveldioxid, koldioxid och syre, ur vilka
provets svavel- och kolhalt kan beräknas.
Med prov på sulfoxider, sulfoner, tioner, sulfider,
disulfider och tioetrar har man erhållit resultat med
ett relativt fel under 1 %. Hela analysen tar bara
ca 20 min. Sulfat kan givetvis inte bestämmas, då
svavlet i dem är sexvärt. Fluor-, klor-, kväve- och
syrehaltiga ämnen, som vållar besvär vid andra
svavelbestämningsmetoder, stör inte alls.
Vid Bureau of Mines har man utarbetat en annan
mikrometod för svavelbestämning vid vilken också
en gaskromatograf utnyttjas. I stället för oxidation
använder man emellertid reduktion av svavlet till
svavelväte genom katalytisk hydrering. I övrigt
till-lämpas ett förfarande som i princip liknar det
tidigare beskrivna.
Metoden förefaller mer komplicerad än
oxidationsmetoden. Den är utarbetad för användning på
petroleumprodukter men uppges kunna utnyttjas för
påvisande och bestämning av svavel i många
svavel-föreningar, t.ex. alifatiska och cykliska sulfider,
tio-ler och tiofener (Chemical & Engineering News 25
sept. 1961 s. 44). SHl
Termometrisk titrering
Vid termometrisk titrering följs reaktionen och
fastställs ändpunkten genom temperaturmätningar. Ett
reagens införs i systemet med konstant hastighet,
medan en känslig termistor i en brygga med
automatiskt registrerande potentiometer kontinuerligt
mäter temperaturen som funktion av tillsatt mängd
reagens. Temperaturändringar på några hundradels
grader Celsius är tillräckliga för att man skall
erhålla tillfredsställande titrerkurvor. Dessa närmar
sig räta linjesegment som bildar vinklar vid
titreringens början och vid ändpunkten.
Termomelrisk titrering kan användas för nästan
alla analytiska reaktioner. Den kan sålunda
utnyttjas vid neutralisering, komplexbildning, reduktion,
997 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
