Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 37 - Undersökningar av hushållstvättmaskiner, av Artur Horowitz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Undersökningar av
hushållstvättmaskiner
M8.23
Tvättmaskinen har blivit en av de mest
efterfrågade apparaterna för hushållet. I Sverige
utbjudes över 100 modeller av olika fabrikat.
För att ge den köpande allmänheten vägledning
utför Konsumentinstitutet undersökningar av
tvättmaskiner. De två första
undersökningsserierna, omfattande 16 maskiner, har
publicerats.
Vid undersökningarna bestäms
rengöringseffekten, sköljeffekten, textilslitningen,
avvatt-ningseffekten, driftkostnaderna och
tidsinsatsen. Dessutom görs en genomgång av
konstruktionen och granskning av material.
Rengöringseffekt
Rengöringseffekten bestäms genom
standardiserade tvättförsök. Man arbetar med naturligt
smutsat tvättgods, eftersom artificiellt smutsat
Rengörinqseffekt
%
Tvättgods: Lakan, Lakan. Örngott Skjorta. Skjorta, Servett Servett Servett
Delrygg- fot- krage manschett
Smutsens art .Smuts som uppkommit Höt/sås Choklad Rödvin
vidqodsets användning
Fig. 1. Uppmätt rengöringseffekt för nägra
tvättmaskiner. De provade maskinerna var Constracta
K 3/51, Electrolux W-50E, Revecent V,4-7, Wascator
Automat WA-50, Wascator Junior TMC-7X,
Westinghouse LHX-351, Värmos H7 och Zanker Intimat
AZ 5/4.
tyg inte alltid ger resultat, som stämmer med
verkligheten. Tvättgodset utgörs av använda
lakan, örngott och herrskjortor samt servetter
som fläckats med rödvin, choklad och köttsås.
Otvättade och tvättade provytors reflektans
mäts i en specialreflektometer.
Skjortmanschet-ter och -kragar måste dock på grund av den
oregelbundna formen hos den smutsade ytan
bedömas visuellt med hjälp av en likare och en
skala. Reflektometern skiljer sig från
motsvarande kommersiella instrument främst genom
att den arbetar med stor mätarea (180 cm2) för
att kompensera för mätytans varierande
reflektans. Den har en noggrannhet av 0,1 % på fasta
ytor och 0,2 % på väv. För att uppnå denna
noggrannhet har apparaten dubbla optiska
system. Den ena fotocellen mäter det från
provytan reflekterade ljuset och den andra ljuset
från en referensstandard av opalglas.
Belysningen utgörs av två lampor på 250 W, som vid
125 V ger en färgtemperatur av 3 000°K.
Apparatens konstruktion är sådan, att provets
skrynklighet inte har någon större inverkan på
reflektansen.
Apparaten är utrustad med ett filtersystem
som möjliggör bestämning av färgkoordinater
enligt CIE, varigenom man även kan få fram
värden på vithetsfaktorn enligt någon av de
empiriska formler, som olika forskare har
utarbetat. En iförsöksserie har dock visat att man
får de mest selektiva resultaten vid mätning
med enbart blått filter, beroende på att detta
bäst inregistrerar gulning av tvättgodset.
Tvättgodsets reflektans mäts före och efter
försökstvätten. Det har emellertid visat sig, att
plagg med samma "smutsighetsgrad" kan ha
helt olika tvättbarhetsegenskaper beroende på
smutsens art, ålder m.m. För att minska den
härav förorsakade spridningen av resultaten
görs efter försökstvätten en jämförelsetvätt.
Vid denna tvättas alla plagg av samma sort
från alla maskiner i en undersökningsserie
ånyo gemensamt i en större maskin.
Rengöringseffekten i procent beräknas ur formeln:
E — F
R = 100
där E betecknar reflektansen
J — F’
efter försökstvätten, F motsvarande värde före
försökstvätten och J värdet efter
jämiförelse-tvätten. Detta sätt att beräkna
rengöringseffekten gör bedömningen av maskinens prestation
oberoende av smutsens egenskaper.
Undersökningsresultaten illustreras av fig. 1,
som visar några undersökta tvättmaskiners
rengöringseffekt.
Sköljeffekt
Sköljeffekten bestäms genom
grumlighetsmätningar. Denna metod har visat sig känsligare
än de konventionella: pH-mätningar och
torrsubstansbestämningar. Som smutsbelastning
används vid denna bestämning 2,5 g kaolin per
kg tvättgods. Efter avslutad tvätt företas en
extra sköljning av en del av tvättgodset i en
neutral maskin och detta sköljvatten undersöks
med avseende på grumlighet.
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 37 999
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
