Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 38 - Nybyggen - Cirkulärcylindriska bostadshöghus i Chicago, av BoJ - Nya metoder - Mätning av syretillförseln i aktivslamanläggningar, av HJ - Starkare metaller genom kalltöjning, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 1. Marina
City i Chicago.
Cirkulärcylindriska bostadshöghus i Chicago
På den tomlmark, där Chicagos första stadskvarter
byggdes för 150 år sedan, har uppförts två
sextiovånings bostadshöghus med cirkulär planform, fig.
1. Tillsammans med tillhörande lågbyggda
kvarterscentrum bildar de Marina City som enligt
byggherren får ses som ett försökt att hindra
utflyttningen till förorterna av inkomsttagare i
mellanlägen.
Husen innehåller tillsammans 896 lägenheter om
1—3 rum och kök i de 40 övre våningarna, fig. 2,
och lika många parkeringsplatser på spiralramper
i de 20 undre våningarna. Stadsdelen på
Chicagoflodens norra strand avses bli självförsörjande
såväl med arbetsplatser i tillhörande kontorshus som
med rekreationsanläggningar, vilka omfattar bl.a.
en båthamn ("marina").
Husen har betongstomme med en central kärna
med ca 10 m diameter. Kärnan innehåller alla
vertikala ledningar, trappa samt fem expresshissar. De
omgivande lägenheterna har balkonger på alla rum
samt badrum till varje sovrum. Den cirkulära plan-
Fig. 2.
Lägen-hetsplan i
Marina City i
Chicago.
formen torde medge ca 30 % lägre
dimensionerande vindlast än en rektangulär planform och medför
därför materialbesparingar, lägre
byggnadskostnader och lägre hyror. Parkeringsspiralerna i
undervåningarna anses ej verka störande på stadsbilden.
Grunden har nedförts 30 m till berg, vilket utgörs
av en kalkslensformation som sträcker sig till
Niagarafallen. Betongkärnans väggtjocklek är ca 0,75
m vid botten. För gjutningarna har använts
våningshöga formelement av huvudsakligen
glasfiberarme-rad plast, vilka vid detta bygge har kunnat brukas
för upp till 60 gjutningar.
Dansktillverkade klätterkranar av Lindén-typ
användes för lyftarbetet. Efter en omfattande
förplanering har byggnadstiden varit ca två år (Interbuild
1962 h. 2 s. 26—28, Ingeniørens Ugeblad 1962 h. 8
s. 1). BoJ
nya metoder
Mätning av syretillförseln
i aktivslamanläggningar
En väsentlig del av driftkostnaderna vid
aktivslam-rening av avloppsvatten utgörs av kostnaderna för
luftningen. Det är därför nödvändigt att utforma
luftningsbassängerna på sådant sätt att luftningen
blir effektiv. Hittills har det inte varit möjligt att
mäta syrsättningskapaciteten under normal drift
utan man har varit hänvisad till att utföra
mätningarna under speciella förhållanden. Vanligen har
man därvid fyllt luftningsbassängerna med rent
vatten som försatts med någon syreupptagande
substans, såsom järn(II) sulfat.
Det är inte lätt att överföra de under dessa
speciella förhållanden erhållna mätresultaten till praktisk
drift. Vid vattenvårdsförbunden
Emschergenossen-schaft och Lippeverband har man övergått till en
annan, i praktisk drift användbar mätmetod.
Strömmen av från luftningsbassängerna avgående luft
delas, och syrehalten mäts i en delström med en på
syrets paramagnetism grundad metod (Tekn. T. 1962
s. 993). Den nya mätmetoden anses möjliggöra en
bättre inblick i aktivslammetodens mekanik än soni
hittills kunnat erhållas samt medge en reglering av
luftningen och därmed bättre driftekonomi (E Knop
i Gas- und Wasserfach 23 mars 1962 s. 281—283).
HJ
Starkare metaller genom kalltöjning
Ett sätt att avsevärt öka många svetsade
konstruktioners hållfasthet och duktilitet består enligt
uppgift i kylning av dem med flytande kväve och
töjning av dem vid den låga temperaturen. Metoden,
som kan kallas kalltöjning ("cryogenic stretching"),
sägs också minska bearbetningskostnaden för
rostfritt stål till mindre än kostnaden för bearbetning
och värmebehandling av låglegerat stål.
Som exempel kan nämnas att svetsade kärl av
17-7-stål (AISI 301) har töjts 13 % efter kylning i
flytande kväve varvid dess brottgräns steg från
71,4 kp/mm2 till 182 kp/mm2; efter töjningen var
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 37 1023
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
