Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 38 - Självlossande bulkfartyg, av Ullrich Thran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Självlossande bulkfartyg
För sjötransporterna har man bl.a.
rationaliseringsåtgärder strävat att nå besparingar
genom att minska fartygens liggetid i hamn. Den
enda möjligheten att ernå detta är att i högre
grad använda mekaniska transportanordningar
med hög kapacitet och långt driven
automatisering. Detta gäller i första hand massgods
såsom "bulklaster". Liggetiden i hamn är vidare
relativt sett mest avgörande vid trafik på korta
distanser. Gångtiden är här kort i förhållande
till lastnings- och lossningstiden, och de
uppnåeliga vinsterna är här lättast att överblicka.
I dag är lastningsanordningarna för
bulklaster nästan undantagslöst placerade i land. Vid
malmutlastning störtas godset direkt ner i
fartygets lastrum. Gäller det finkornigt material
leds lasten i de flesta fall ner genom ett
flexibelt rör till en transportör eller till ett system
av transportörer på fartygets däck. Därifrån
fördelas materialet till de olika lastrummen på
så sätt, att goda trimningsmöjligheter erhålls.
Doktoringenjör Ullrich Thran, Stockholm
629.123.5
Terminalanordningar
Några sifferuppgifter kan ge en god bild av
situationen. Malmutlastningen i Narvik, fig. 1,
byggdes 1948 för en kapacitet av 2 000 t/h per
skeppsutlastare (Tekn. T. 1960 s. 785). Härför
fordrades ett 1 200 mm brett transportband
och en bandhastighet på 1,8 m/s. Speciella
malmfartyg med speciellt utformade lastrum
och lastluckor för snabb och effektiv lossning
med gripskopa medger att fartyget lossas på
ungefär samma tid som det lastas.
Moderna utlastningshamnar, som t.ex. Lamcos
malmhamn i Liberia (Tekn. T. 1962 s. 90),
byggs nu för en kapacitet av 6 000 t/h per
skeppsutlastare, med en bandbredd på 1600
mm och bandhastighet på 3,3 m/s. Även i
Narvik har kapaciteten ökats till 3 000 t per
ut-lastare, och ett fartyg kan sålunda även där
lastas med 6 000 t/h genom att två utlastare
används. Att med gripskopekranar eller andra
Fig. 1.
Malmutlastning spir en i
Narvik; längd
230 m,
bottendjup 13—14 m.
155 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
