- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 92. 1962 /
1056

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 39 - Japans elkraftutbyggnad, av Roy Carlson - Nybyggen - Villabyggnader med Y-planform, av BoJ

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sålunda ger ångkraften större möjligheter att
hålla jämna steg med den snabba
förbrukningsökningen;

ångkraftverken kan förläggas i närheten av
förbrukarna, och därmed minska
överföringsförlusterna;

anläggningskostnaden för ångkraftverk är
850—1 000 kr/kW och för vattenkraftverk 1 700
—2 150 kr/kW;

de tekniska förbättringarna har bidragit till
att reducera driftkostnaderna för ångkraftverk.

Ångkraftanläggningarna är i alla avseenden
fullt moderna. Japanska ingenjörer reser över
hela världen och konfererar med olika
industriledare, och deras intryck anpassas sedan
till den egna utvecklingen.

Ångtrycket är vanligen 165 ata i
turbininlop-pet och ångtemperaturen 565/565°C vid
kolpulvereldning och 540/540°C vid oljeeldning.
Ångpannorna brukar vara av cylindertyp med
tvångscirkulation. Endast ett fåtal nyligen
beställda installationer är av enrörstyp. Av de
kraftverk dessa är avsedda för är två på 75
MW, ett på 156 MW och ett på 160 MW.
I allmänhet används två luftförvärmare av
Ljungström-typ per panna; ibland dock tre.
Hittills beställda storlekar är upp till nr 28 (ca
9,5 m diameter) med antingen vertikal eller
horisontell axel.

För det mesta används övertrycksförbränning
och således endast luftfläktar. Dessa brukar
vara av centrifugaltyp med profilerade blad
och över 82 % verkningsgrad.

Kontrollutrustningen är det enda som
fortfarande importeras från USA och Tyskland, men
man gör nu ansträngningar att tillverka även
denna i Japan. Det kommer emellertid att dröja
ganska länge innan de inhemska tillverkarna
kan leverera utrustning till de nya kraftverken.

Hittills har som bränsle för det mesta
använts japanskt kol från gruvorna i Hokkaido
och Kyushu. De nya anläggningarna, utom de i
Hokkaido och Kyushu, kommer dock att bli
oljeeldade på grund av kolbrist och den högre
pannverkningsgrad som kan väntas med
oljeeldning. Anläggningarna är i allmänhet både
konstruerade för och utnyttjade i mer än 7 000
h drift per år.
Med alla dessa stora anläggningar
koncentrerade till industriområdena och de större
städerna har luftföroreningen blivit ett akut
problem. Japanska regeringen är beredd att
kungöra en lag som inte tillåter högre stofthalt i
rökgaserna än 1,0 g/m3 (vid 0°C) för stora
kraftverk och 1,5 g/m3 för små. Dessa siffror
är emellertid ej ännu definitivt fastställda.
Stoftavskiljare kommer att bli obligatoriska
även på redan färdiga kraftverk, som saknar
sådana. Den japanska industrin är väl
förberedd för detta med en rad licenstillverkare som
representerar de mer välkända tillverkarna av
stoftavskiljare i Europa och Amerika.

Den planerade, stora utbyggnaden av
ångkraft möjliggörs genom att japanska firmor har
licensöverenskommelse med ett flertal ledande
amerikanska och europeiska tillverkare av ång-

pannor och turbiner och genom att den
japanska industrin har en produktionsförmåga i
storleksordningen 10 000 MW ångkraft per år.

I

nybyggen

i

Villabyggnader med Y-planform

Ett småhus för en familj är "Y-huset" som nu byggs
i tre exemplar i Enköping. Det består av en
vardagsrumsdel, en sovrumsdel och en förråds- och
garagedel, fig. 1. Det källarlösa huset vilar på en
betongplatta med en uppstående, hel kant som
sockel runt plattan. På så sätt får man en
"värmebassäng" mellan plattan och golvbjälklaget. Huset har
trästomme med fasadtegel och lågt fall på taket
som beläggs med underhållsfri papp. Planformen ger
ett insynsfritt uterum, fig. 2, då grannhusets
gräns-väggar saknar utsiktsfönster.

Gata

Fig. 2. Tomtkarta för Y-husen i Enköping; —■ ■–- tomtgräns, . . . staket.

1056 TEKNISK TIDSKRIFT 19(52 H. 37

Fig. 1. Enfamiljsvilla med Y-planform och 150 m" bostadsyta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:57:36 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1962/1086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free