Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 41 - Ekonomiska aspekter på forskningsprojekt, av Olof Sundén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
form av minskade olyckor, minskad bilslitning
och minskat vägunderhåll. För att starta ett
sådant projekt vill alltså statsmakterna räkna
med 23-procentig internränta, varför
tankeleken att använda en liknande räntefot även för
atomprojektets bedömning må vara förlåten.
Bedömning av forskningsprojekt
För ett expansivt företag är en intjänad krona
i dag långt mer värd än en intjänad krona om
några år beroende på att dagens krona redan
nu kan reinvesteras med hög avkastning. För
att ekonomiskt kunna jämföra olika projekt
måste man därför hänföra projektens
beräknade utgifter och inkomster "cash-flow" till en
viss given tidpunkt. Ofta föredrar man att
hänföra dem till projekteringsdagen, när avsikten
är att göra en inbördes projektbedömning.
Enligt min mening kan det dock för åskådlig
analys av ett visst projekt vara lämpligt att
hänföra diskonteringen till den dag man anser att
projektet bör vara färdigt att realiseras för att
det skall ge bästa möjliga avkastning.
Om man betraktar t.ex. ett forskningsprojekt,
som bör resultera i en ny produkt, och
förutsätter att denna bör marknadsföras om 6 år,
diskonterar man fram alla beräknade
forsknings- och investeringskostnader och
diskonterar tillbaka alla beräknade inkomster under
produktens antagna livstid till samma tidpunkt,
nämligen den antagna realiseringsdagen, fig. 1.
Man får då en utgifts- och en inkomstsida för
projektet. Skillnaden dem emellan anger hur
stort mervärde eller undervärde projektet har
relativt den antagna interna räntefoten.
Den krona som forskningen kostar det första
forskningsåret (— 6) hinner enligt fig. 1 med
20 % internränta växa till 3 kr., innan det i
projektet nedlagda kapitalet börjar ge
återbäring (O-punkten). Likaså är värdet av en
under det 10:e produktionsåret intjänad
vinstkrona blott 11 öre. Som framgår härav är de
inkomster som görs genom att produkten har
större livslängd än 10—15 år högst obetydliga,
vilket endast bör tolkas så att projektet sett ur
forsknings-investeringssynpunkt inte är
aktuellt längre än under 10 högst 15 år med
rådande internränta.
Det finns alla skäl att handskas varsamt med
internräntebegreppet, och personer med
fallenhet för perfektionism bör nog helt undvika det.
På grund av många osäkerhetsfaktorer, såsom
den framtida prissättningen på
färdigprodukter, råvaror och arbetskraft, risken för
framtida konkurrens och substitutionsattacker,
möjlig marknadstäckningsgrad etc., får man inte
använda den interna räntefoten för jämförelse
av projekt, som är avsedda att förverkligas
under vitt skilda tidsperioder. Eftersom
osäkerhetsgraden stiger med tilltagande tidsrymd,
måste man göra upp ett utvecklingsprogram för
korttidsprojekt och ett annat för
långtidsprojekt.
Internräntan kan däremot ofta vara en god
ledtråd för sunda förnuftet och rentav utslags-
Värde
Fig. 1. Till realiseringsdret diskonterat värde av 1
kr. i forskningskostnader och andra investeringar
under de sex utvecklingsåren (negativa sidan) samt
värdet av 1 kr. i vinst under de tio produktionsåren
(positiva sidan); ■—— 12 % internränta,–-20 %
internränta.
givande för om man skall forska själv eller
t.ex. köpa licens, då man ju i det senare fallet
får alla utvecklings- och investeringskostnader
senlagda, så att kapitalräntan betyder långt
mindre än vid egen forskning. Vidare blir
internräntan avgörande när det gäller att
bedöma, om man skall arbeta med två projekt
parallellt under t.ex. 8 år eller koncentrera sig på
ett projekt i taget under 4 år. Vid hög
internräntefot blir det senare alternativet betydligt
fördelaktigare.
Man kan ofta räkna fram en mycket gynnsam
intern förräntning hos vissa investeringar,
"golden opportunities", som avser
detaljförbättring av apparatur, transporter o.d. Detta
sammanhänger med, att man genom sådana
insatser gör ett gammalt realkapital mer aktivt
genom en sorts vitamininjektion. Man kan dock
inte enbart koncentrera sig på sådana
förbättringar av gamla anläggningar inom ett företag,
beroende på att injektionerna åldras i takt med
det redan föråldrade realkapital som de
in-sprutas i. Tyvärr finner man ofta tendenser att
försumma den långsiktiga utvecklingen på
grund av en överdriven förkärlek till vad man
tror vara "golden opportunities".
Detta förhållande kan också uttryckas så, att
långtidsinvesteringar i produktförnyelse och
forskning i sig själva öppnar nya möjligheter
för "golden opportunities" och att dessa i så
fall kommer att gälla mera livskraftiga och
långlivade grundinvesteringar. De långsiktiga
projekten innehåller alltså
förräntningsmöjlig-heter för tillsatsinvesteringar, som man icke
kan beakta vid initialbedömningen av sådana
projekts lönsamhet.
1124 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
