Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 41 - Molekylsilar i industrin, av Jules C Messmer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 5. Apparat
för rening av
kväve från en [-förbrännings-generator.-]
{+förbrännings-
generator.+}
blir 10~4 — 5 • 10~4 %. Kommersiella
anläggningar av denna typ finns, och de fungerar
tillfredsställande.
Rening
Molekylsilar används för avlägsnande av
koldioxid, svavelföreningar och andra ämnen ur
gaser och vätskor. De är av särskilt intresse för
metallurgisk industri, t.ex. för rening av
skyddsgas. Sådana anläggningar kan
konstrueras för torkning till extremt låg vattenhalt, för
samtidigt avlägsnande av vatten och ammoniak
ur krackad ammoniak eller av vatten och kol-
Tabell 2. Rening av skyddsgas för glödgning
genom adsorption av koldioxid och vatten på
en molekylsil. Gasen är kväve, erhållet i
förbränningsgenerator med naturgas som bränsle;
luft-bränsleförhållande 10:1 (fig. 5)
Rågasens koldioxidhalt .......... vol-% 12
daggpunkt ................ °C 4
Gasflöde från generatorn .......... m3/h 56
Regenereringstemperatur ............ °C 315
Adsorption av koldioxid ............ % 6
av vatten ............... % 10
Rengasens koldioxidhalt ......... vol-% <0.1
daggpunkt ............... °C < — 70
Tabell 3. Preliminära beräkningar av kostnaden för
framställning av 23 600 m’/h (0°C, 760 torr) vätgas med molekylsilar
Äng- Väte från katalytisk Toppgas från
[-reformerad-]
{+reforme- rad+} naturgas reformering A B avmetanisering A B
Råvaruflöde .... m3/h 30 600 46 000 36 500 38 900 30 600
Produktens väte-
halt ...... mol-% 98,8 95 95 95 95
Väteutbyte % 92 75 95 75 95
Investering ...... M$ 1,5 0,75 1,0 0,7 0,9
Mkr. 7,8 3,9 5,2 3,64 4,68
Driftkostnad (exklu-
si ve råvara) . . . . ct/m3 0,14 0,053 0,071 0,050 0,064
öre/m3 0,72 0,28 0,37 0,26 0,33
dioxid ur kväve från en förbränningsgenerator.
Vid upp till 12 vol-% C02 i rågasen kan man
erhålla en rengas med mindre än 0,1 vol-%
CO„ och en daggpunkt under — 70°C (tabell 2).
Avlägsnande av en så hög halt av en förorening
är en separering och innebär tillämpning av
en ny teknik. Vid de tidigare nämnda
användningarna av molekylsilar regenereras dessa
genom spolning med het gas av 200—350°C.
Denna metod är väl utprovad för adsorption av
föroreningar i låga halter, men man har tvekat
att tillämpa den vid högre föroreningshalt i
rågasen på grund av att man härvid måste
använda stora bäddar av adsorptionsmedel.
Man har emellertid utarbetat vissa nya
processer så att adsorption nu kan tillämpas för
avlägsnande av en adsorberbar förening i
godtycklig koncentration ur en blandning med en
icke eller svagt adsorberbar gas. Detta gäller
bl.a. borttagning av svavelväte och koldioxid
ur naturgas, anrikning av vätgas genom
adsorption av kolväten samt separering av
normal-paraffiner från isoparaffiner, aromater och
andra cykliska föreningar.
Användning i petroleumindustrin
Man känner nu 66 typiska användningar av
molekylsilar inom 11 huvudområden av
oljeraffinaderiernas och den petrokemiska
industrins verksamhet. Omkring 30 av dem har fått
kommersiell tillämpning och resten tycks
lovande på kort eller lång’ sikt. I de flesta fallen
utnyttjas molekylsilar för erhållande av en
torrare eller renare råvara eller produkt.
Isomerisering
På grund av en porvidd på 5 Å hos molekylsil
typ 5 A separerar den normalparaffiner från
isoparaffiner. Vid behandling av en
kolvätefraktion med 5—6 kolatomer ger
molekylsilarna en enkel metod för isolering av
normal-paraffinerna (Tekn. T. 1962 s. 860). Vidare
används molekylsilar till torkning och rening av
råvaran för butanisomerisering. Molekylsilar
utnyttjas också som bärare för
isomeriserings-katalysatorer (jfr Tekn. T. 1958 s. 972).
Katalytisk reformering
Vid behandling av återfört väte vid katalytisk
reformering får borttagning av vatten,
svavelväte och kolväten med molekylsil växande
kommersiell betydelse. Genom användning av
typ 13 X kan man möta den allt större
efterfrågan på vätgas för hydreringsprocesser.
Genom att ersätta monoetanolamin med
molekyl-silar torde man kunna göra avsvavling genom
hydrering effektivare. Försök i halvstor skala
lär ha visat att man kan avlägsna upp till 35 %
H»S ur en sur gas.
Krackning
Genom införandet av hydrerande krackning
har behovet av vätgas vuxit enormt; i många
fall har man måst se sig om efter nya
vätgas-källor. Processer med molekylsilar, som är un-
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 41 j[129
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
