- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 92. 1962 /
1136

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 41 - Molekylsilar i industrin, av Jules C Messmer - En 40 m lång ångackumulator skall sjöbogseras - Bärfrekvensutrustningar för lokal telefontrafik - En transportabel betatron för materialprov - Världens längsta hängbrospann

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



Tabell 4. Sammansättning i procent för råvara och produkt vid
framställning av vätgas med molekylsil

Flytande butan
0

Ångreformerad
naturgas

Råvara Produkt

Väte från
katalytisk
reformering
Råvara Produkt

Toppgas från [-avmetanise-ring-]
{+avmetanise-
ring+}
Råvara Produkt

h„ 77 98.8 h2 80 95 hj, 68 95
n2 0,3 0,2 ch, 12 5 ch4 30 5
co, 20 < lo-3 c2he 5 0 c.,h4 2 0
co 1,5 < 10"3 c3h8 2 0
ch4 0,2 < iq’3 c4h10 1 0
h„0 mättad c^h^ 0,5 0

Fig. 6. Apparat för
rening av flytande
butan.

der utarbetande, lovar emellertid framställning
av högren vätgas ur t.ex. naturgas, toppgas
från avmetanisering och avgas från
reformering (tabell 3 och 4). Vidare kan molekylsilar
användas för rening av råvara, torkning av
återförd vätgas och som katalysatorbärare.

Vid katalytisk krackning har molekylsilars
användning ännu studerats mycket
ofullständigt. De kan användas för utvinning av
omättade kolväten, rening av vätgas och som
katalysatorbärare.

Alkylering

Molekylsilar används för torkning av de
omättade kolväten som utgör en del av råvaran vid
alkylering med fluorväte som katalysator. Man
väntar att minskningen av vattenhalten till
10~4 % skall minska korrosionsproblemen.

Torkning av omättade kolväten är svårare än
torkning av mättade, t.ex. butan, därför att de
förra adsorberas mycket starkare. Vid
kolvätenas adsorption utvecklas vidare mycket
värme som minskar torkningseffekten, om
processen inte genomförs på lämpligt sätt. En
åtgärd är att låta molekylsilen adsorbera
omättade kolväten till låg koncentration innan den
används för torkning.

Borttagning av vatten ur råvaran vid
alkylering med svavelsyra som katalysator kan visa
sig minska inte bara korrosionen utan även
syraförbrukningen.

Andra processer

Molekylsilar används vidare som
adsorptions-medel vid katalytisk polymerisering,
slutbehandling av lätta och tunga fraktioner samt
återvinning av ångor.

Apparatur

Som exempel på en kommersiell apparat med
molekylsil kan nämnas en som utnyttjas för
avlägsnande av koldioxid och vatten ur kvä-

ve från en förbränningsgenerator (fig. 5).
Apparaten består av tre torn fyllda med
molekylsil. Medan kvävet renas i ett av dem,
regenereras molekylsilen i det andra med het luft
och kyls i det tredje med kall luft. Tornen
byter roller varje halvtimme.

Ett annat exempel är en apparat för
avlägsnande av vatten och svavelföreningar ur
flytande butan (jfr Tekn. T. 1962 s. 860). I
ad-sorptionssteget (fig. 6) torkas tillflödet i
bäddens nedre del och avlägsnas
svavelföreningarna i dess övre del. önskad selektivitet,
renhetsgrad hos produkten och molekylsilens
adsorptionsförmåga fordrar nämligen
användning av olika molekylsilstyper för torkning
och avsvavling. Adsorptionsmedlet regenereras
genom spolning med gas av 250—290°C.

Den ingående butanen håller 10~2 % H„0 och
10"2 % svavelföreningar, medan produkten
håller 10"4 % H„0 och 10-4 % svavelföreningar.
Apparatens avverkning är 570 m3/dygn. Den
består givetvis av tre torn liksom
kvävereningsapparaten.

En 40 m lång ångackumulator skall sjöbogseras

1963 runt södra Sverige från Degerfors och
Otter-bäcken i Vänern genom Trollhätte Kanal till Ströms
Bruk norr om Hudiksvall. Ackumulatorn har 4,3 m
diameter och kan ej passera Göta Kanals 7 m breda
och 32 m långa slussar.

Bärfrekvensutrustningar för lokal
telefontrafik prövas i London på vanliga förbindelsekablar
mellan stationerna. Införandet av
ferritkomponen-ter och transistorer anges kunna göra
bärfrekvens-telefoni konkurrenskraftig även på dessa små
avstånd.

En transportabel betatron för materialprov

skall användas gemensamt av tre belgiska företag,
som ligger på upp till 80 km avstånd från varandra.
Betatronen på 25 MeV bärs av en gaffeltruck som
tillsammans med generator transporteras i en
påhängsvagn.

Världens längsta hängbrospann, l 300 m långt,
byggs i New York och utgör centralspannet i en
blivande bro över Verrazano Narrows mellan
Brooklyn och Staten Island. Bron, som skall vara färdig
1965, beräknas kosta 1 600 Mkr. och blir totalt
2 040 m lång.

1136 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 40

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:57:36 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1962/1166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free