Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 41 - Skarvborrsutrustning för långhålsborrning, av Curt Dahlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dar endast själva gängdelen, dels därför att det
är denna del av skarvstången som i de flesta
fall begränsar utrustningens livslängd, dels
därför att det då också blir möjligt att förse
skarvstången med en ny gänga om den gamla t.ex.
slitits ut.
I detta fall kapas den uppkolade stångänden
och en ny gänga anbringas direkt på stången
utan föregående glödgning. Någon avslutande
värmebehandling är heller inte nödvändig,
eftersom stålets sammansättning och struktur är
avvägd på ett sådant sätt, att jämförelsevis stor
livslängd uppnås även efter omgängning. Vi
har funnit att en på detta sätt omgängad
skarvstång har 50—75 % av den första gängans
livslängd.
Skarvstångens kondition före omgängning är
naturligtvis av avgörande betydelse för den
livslängd som kan uppnås efter omgängning.
En mycket rostig eller för utmattad skarvstång
kan givetvis inte väntas ge särskilt stor
livslängd efter omgängningen. Man måste givetvis
från fall till fall bedöma huruvida omgängning
lönar sig.
Ytbehandling
Kemiskt korrosionsskydd, SR-behandling, och
mekanisk ytbehandling, dvs. kulblästring, har
även införts på alla våra
skarvborrsutrustning-ar för underjordsborrning. Detta har självfallet
medfört en avsevärd ökning av livslängden.
Införandet av SR-behandlingen för den runda
1 Vi" skarvborrsutrustningen har resulterat i
en livslängdsökning på 45 % i en kanadensisk
gruva och 40 % i Rodåsgruvan.
Jämförande provborrningar med lätt och
1 Vi" rund skarvborrsutrustning, tillverkade
efter införandet av de nämnda förbättringarna,
har vid ringborrning av 30 m djupa 2" hål
givit över 40 % större livslängd för den runda
än för den lätta utrustningen.
Borrning av långa raka hål
Utvecklingen inom långhålsborrningen går mot
allt större håldjup, men hålavvikelserna blir
härvid alltmer besvärande. Man har därför sökt
utveckla en utrustning, som möjliggör borrning
av långa, raka hål. Efter omfattande
provningar har man kommit fram till en utrustning som
består av ett stjärnformat styrrör, vilket
placeras på den första skarvstången (1*4" rund)
mellan kronan och den första skarvhylsan,
fig. 4.
En provserie på 48 m djupa 2" hål har
borrats med en 4%" borrmaskin, monterad på en
Fig. 3. Stigortsdrivning med Jora-hiss.
4’ matare, samt med 1rund och lätt
utrustning. Resultatet, tabell 1, visar tydligt, att
hålavvikelserna kan reduceras av styrrören
samt dessutom att den runda utrustningen givit
rakare hål än den lätta.
Styrrör kommer alltså av allt att döma att
användas i stor utsträckning vid
långhålsborr-ning, eftersom de ger följande fördelar:
vid produktionsborrning kan hålantalet
reduceras med bibehållet sprängningsresultat;
avståndet mellan brytningsnivåerna kan ökas,
vilket i vissa fall medför en avsevärd
reduktion av kostnaderna;
hela stigorter kan borras upp med långa
parallella hål, av vilka ett rymmes upp till större
diameter för att tjänstgöra som
uppskjutningshål (parallellhålskil);
man kan borra långa, raka hål för
stigortsdrivning med Jora-hiss, fig. 3, dvs. stigorten
drivs från en hiss som är upphängd i en lina,
vilken löper genom ett långt rakt hål.
Vid stigortsdrivning med Jora-hissen borras
först ett 2" hål med styranordning. Detta hål
uppryms därefter till 4—5" diameter med en
speciell upprymningskrona, fig. 5. En väsentlig
Fig. 4. 48 mm
styrrör för
borrning av länga
raka hål.
Fig. 5.
Upprymningskrona med
pilotadapter.
Tabell 1. Hålavvikelser vid borrning av 48 m
djupa uppåtriktade 2" hål
Styrrör Hålavvikelse för
VW rund Wi" lätt
Ja 1,0 2,3
Nej 4,0 5,7
1138 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
