- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 92. 1962 /
1139

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 41 - Skarvborrsutrustning för långhålsborrning, av Curt Dahlin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Uorrsjunkning
cm/min

+90°

Relativ borrsjunkning
180

ningar av 30 m djupa hål i olika riktningar,
dels med 11/4" rund utrustning, dels med 1 V±"
lätt, har den runda visat sig ge i genomsnitt
22 % högre borrsjunkning. Provborrningarna
har gjorts med en 4%" borrmaskin, monterad
på en 4’ matare, och har utförts som
ringborrning. Endast vid borrning uppåt från +40°
till +90° har den lätta utrustningen givit
högre borrsjunkning än den runda. I alla andra
borrningsriktningar har den runda varit klart
överlägsen, fig. 6.

Vid borrning av 48 m djupa, 2" hål visade det
sig emellertid, att den runda utrustningen vid
håldjupet 30—48 m givit högre borrsjunkning
än den lätta, även vid borrning uppåt.
Anledningen torde vara att den lätta IVi"
utrustningen med sin klenare 1" sexkantstång på grund
av torsion inte överför borrmaskinens rotation
på samma sätt som den kraftigare runda.

Fig. 6.
Borr-sjunkningskur-vor vid
ring-borrning av 30
m djupa 2" häl,

- PU" rund

och - – PU"
lätt utrustning.

fördel med denna metod är att centrumhålet
kan användas som uppskjutningshål. På så sätt
kan man uppnå salvdjup på upp till 4 m, vilket
bör anses som mycket tillfredsställande.

Borrsjunkning

Den runda 1 Vi" utrustningen har givit bättre
borrsjunkning än den lätta. Genom provborr-

Fig. 7. Borrkrona med
bakdtriktat skär.

Fig. 8.
Skarvhylsa med
"splines".

Specialborrkronor för löst
och sprickigt berg

Vid pallborrning ovan jord i löst och sprickigt
berg uppstår ofta svårigheter i samband med
utdragning av skarvstängerna ur det
färdigborrade hålet på grund av att små stenar fallit
ned och blockerat borrkronan. Många gånger
kan upptagningen av utrustningen ta längre tid
än själva borrningen. I dylika fall har
emellertid kronor med bakåtriktade skär (fig. 7) givit
mycket goda resultat. Denna typ av kronor
underlättar nämligen utrustningens upptagning
högst avsevärt.

En borrkrona med bakåtriktade skär kan
kombineras med speciella skarvhylsor som är
försedda med snedställda ribbor, "splines" (fig.
8), vilka förutom att de krossar nedfallande
stenar även åstadkommer renare borrhål.
Skarvhylsan bidrar även -till att styra
utrustningen och ger således rakare hål. Den
underlättar dessutom borrning genom vattenförande
skikt.

Även vid underjordsborrning kan liknande
svårigheter avhjälpas med denna
specialutrustning.

Slutord

Av det föregående torde framgå, att 1%" rund
skarvborrsutrustning ger väsentliga
ekonomiska fördelar framför den lätta utrustningen. Den
har större livslängd, möjliggör omgängning, ger
rakare och renare hål samt avsevärt högre
borrsjunkning, vilket resulterar i lägre
kostnader för tryckluft, reservdelar och
arbetslöner per borrad meter.

Litteratur

1. Lautmann, K-F: Drilling with extension drill-steel
equip-ment, manual ön röck blasting, bd III 14:04,
Stockholm-Sandviken 1960.

2. Pousette, I & Hamrin, H: Raising praclice at Boliden
Mining Company, Sweden. Can. Mining J. 1960 aug.

3. Dahlin, C: Factors influencing the life of drill-steel
equipment. International Symposium ön Mining Research.
Proceedings of a Symposium held at the University of
Missouri 1961, bd 1.

TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 41 j[129

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:45:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1962/1169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free