- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 92. 1962 /
1170

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 42 - Skivbromsar för bilar, av Einar Bohr

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 3. Dunlops skivbroms för bilar med
återföringsmekanism i den hydrauliska cylindern för
broms-plattan.

plattas friktionsbelägg, fig. 2 t.h. Denna
anordning är särskilt nödvändig, när flera
bromsskivor används, och den behöver ökad
pedalrörelse i den mån fasta bromsbelägget slits.

Skivbroms med rörlig skiva enligt denna
princip har försökts även för bilar, men lämnade
därvid sämre resultat. Betingelserna för
broms-ning för bilarna är ju också helt annorlunda
än för flygmaskinerna, som ju endast behöver
räkna med en enstaka hård inbromsning vid
landningar. Den axiellt rörliga bromsskivan
(vid bilar används alltid en bromsskiva) gör
under normal gång oupphörligt sidrörelser, som
förorsakar en ojämn och stark förslitning av
bromsbeläggen och t.o.m. kan tvinga
bromskolven bakåt. För bilar konstrueras därför
numera alltid skivbromsen med axiellt fast
bromsskiva samt med bromsok, som har
hydrauliska cylindrar på vardera sidan av skivan, vilka
via bromsplattor klämmer skivan mellan sig,
fig. 2 t.v. Bromsplattorna kan vara cirkulära,
rektangulära eller sektorformade och påverkas
direkt av de hydrauliska cylindrarnas kolvar
med lika stor kraft, så att skivan är balanserad.
Emellertid uppstår vid ansättning
obalanserade radiella friktionskrafter, som upptas av
hjullagren. Även dessa krafter skulle kunna
utbalanseras genom användning av dubbla
broms-ok, anbringade diametralt mot varandra.
Utrymmet torde emellertid knappast medge en
dylik konstruktion, som dessutom skulle öka
vikten, komplexiteten och kostnaden.

Principen med fast bromsskiva och dubbla
motstående hydrauliska cylindrar tillämpas nu-

mera i de mest använda skivbromsarna för
bilar1. De tillverkas av de engelska firmorna
Dun-lop, Girling och Lockheed.
Specialkonstruktionerna för indikering av friktionsbeläggens
slitning och automatisk justering av spelrum
mellan friktionsbelägg och bromsskiva samt för
lätt utbyte av bromsplattor varierar i viss mån
för de olika fabrikaten. Dunlop har t.ex. en
enkel återföringsmekanism i hjulcylindern och
dess kolv för bromsplattan, fig. 3. En liknande
mekanism har engelska Lockheed. Girling
använder däremot en helt annan princip i detta
avseende, som för övrigt även används på en
av denna firmas trumbromsar (Hydrastatic)
för självjustering av spelrummet.
Bromsplattorna hålls tätt intill bromsskivan vid icke
ansatta bromsar genom det hvdrostatiska trycket
i bromscylindern. Tillräcklig frigång erhålls
genom de lätta sidstötar, som kan väntas av
bromsskivan under normal rotation.
En något avvikande konstruktion av
skiv-bromsar tillämpas på de franska bilarna
Renault och Citroën (franska Lockheed). Vid
denna broms används ett axiellt rörligt
broms-ok, en fast bromsskiva samt endast en
hydraulisk cylinder. Vid ansättning pressar kolven i
cylindern en bromsplatta mot bromsskivans
ena sida samtidigt som cylindern själv trycker
bromsoket i motsatt riktning. Härigenom kläms
bromsskivan mellan bromsplattorna. Renaults
modell "Floride", som nu skall börja
serietill-verkas, torde vara den första "familjebil" med
skivbromsar på alla hjulen, som tillverkas i en
stor serie med dylika bromsar som standard2.

För- och nackdetar

Skivbromsar med bromsok och relativt små
bromsplattor får en mycket effektiv kylning,
på grund av att den största delen av
bromsskivans yta är obetäckt och direkt utsätts för
fartvinden. Den i beröringen mellan plattans
friktionsbelägg och bromsskivans yta
uppkommande bromsvärmen bortförs till största delen
omedelbart genom luftkonvektionen. Vid
trumbromsar med backar eller bromsskivor måste
värmen först ledas genom metallen till
trummans utsida, där luftkonvektion och strålning
i mindre grad får verka. Dessa bromsars
kapacitet bestäms därför huvudsakligen av
energi-absorptionen i metallmassorna.
Friktionsbeläggen utsätts för fädningsrisk, trumman för
värmeutvidgning och de hydrauliska ledningarna
vid hjulcylindrarna för ånglås. Skivbromsarna
har en enklare konstruktion med stor styvhet
och obetydlig deformering under inverkan av
värme i jämförelse med de vanliga
trumbrom-sarna. De blir även avsevärt lättare, vilket
fördelaktigt påverkar den vertikala
spårhållningen genom relativt liten gummiringsfjädrad
massa för bilen.

Skivbromsar har ingen automatisk
självförstärkning, som trumbromsar får genom att
friktionskraften ökar normalkraften, beroende på
backarnas upphängning. De kräver därför
relativt stor pedalkraft, som i en del fall skulle

1170 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 40

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:57:36 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1962/1200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free