Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 42 - STF oktober - Svenska Dagbladets hus - Tillverkning av militärflygplan - Vad skall företaget producera?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
• • •
oktober
Svenska Dagbladets hus
Måndagen den 1 oktober besökte Avdelningen för
Grafisk Teknik Svenska Dagbladets nya tidningshus.
Dagstidningarna lämnar efter hand Klara-kvarteren.
Ett nytt tidningskvarter håller på att uppföras i
Mariebergsområdet, dit tre av de stora
dagstidningarna flyttar. Först på plats är Svenska Dagbladet,
som där uppfört två förenade byggnadskroppar.
Kontorsbyggnaden är utformad som ett 14-våningars
höghus, under det att de tekniska avdelningarna
inrymts i ett trevåningshus.
Bygget startades i februari 1959 och var
inflyttningsklart i april 1962. Då fanns även de två nya
tryckpressarna på plats. De har byggts av firman
Schnellpressenfabrik Albert & Cie, Frankenthal,
Västtyskland, som efter licensavtal utnyttjat det
amerikanska företaget Wood Corporations
konstruktion. Högsta hastighet är 60 000 exemplar vid
dubbelproduktion och det maximala sidantalet 40 vid
dubbelproduktion och 80 vid enkelproduktion. Varje
press har sex tryckverk och fem rullställ av fabrikat
Witton-James. Det är möjligt att trycka fyrfärg på
fyra sidor och två färger på varannan sida.
Den elektriska utrustningen har levererats av Asea
och består av Ward-Leonardsystem med
likströmsdrift. För varje press finns sex motorer på 90 hk
vardera. Tryckplattorna tillverkas i två nya gjutverk
av fabrikat Koenig & Bauer. I varje gjutverk kan
framställas tre plattor per minut genom gjutning
under tryck. På plattans undersida fräses spår för
fastsätlning på cylindern.
De färdiga tidningarna tas av transportband till
distributionsavdelningen och lämnar sedan
byggnaden per lastbil från en lastkaj, som vetter mot en
ännu odöpt gata mellan Svenska Dagbladet på ena
sidan och Expressen och Dagens Nyheter på den
andra sidan. Genom ömsesidigt servitut kommer
lastgatan att utnyttjas för lastning och transporter av
alla tre tidningarna. Viss del av distributionen av de
stora dagstidningarna är för övrigt samordnad.
Tillverkning av militärflygplan
Flygtekniska Föreningen hade den 3 oktober
inbjudit Bengt Wassgren, överingenjör vid Saab i
Linköping, att hålla ett föredrag över den militära
flygplanstillverkningens egenart och problem.
Wassgren inledde med en återblick på
flygplans-tillverkning under 1910- och 1920-talen. De första
flygplanen, t.ex. Tummelisa och Dront, var relativt
enkla kompositioner av i stort sett kända element.
Kravet på låg vikt var mest framträdande.
Fyllnadsgraden, utnyttjandet av den inre volymen existerade
inte som något begrepp av betydelse, medan man
i den moderna flygplanstillverkningen ser detta som
ett mycket svårt problem.
Exempel på moderna tillverkningsmetoder, som
kräver komplicerad verkstadsutrustning, är
maskin-bearbetade lättmetallsmiden för flygplan 35, jämte
integralrankar för drivmedel. Metallimning är en
metod som med framgång har tillämpats vid Saab
under nära ett decennium, för en ökande mängd
detaljer i företagets militära flygplanstyper. Metoden
ger väsentligt bättre precision i detaljtillverkningen
än andra fogningsmetoder, verktygen blir i de flesta
fall ganska enkla och det är tyst i verkstaden.
Elinstallationer i moderna flygplan är mycket
komplicerade och innefattar tusentals elledningar.
Därför krävs noggrann planering av monteringen och
högklassiga hjälpmedel vid kontrollen.
Automationen har börjat slå igenom tack vare elektroniken.
Flygplanstillverkning ger inga stora serier, vilket
ger speciella problem. Ofta kommer det täta
ändringar under seriens framtagande, ett flertal
versioner av samma grundtyp förekommer, vilket
försvårar serietillverkningen och innebär krav på speciell
och ofta unik tillverkningsteknik, sådan som man
aldrig skulle kunna acceptera inom kommersiell
serieproduktion.
Den svenska flygindustrin arbetar åt en enda kund,
vilket ger både fördelar och nackdelar.
Inblandning av civil tillverkning skulle ge mycket stora
svårigheter.
Verktygen till en ny flygplanstyp representerar
numera en mycket stor investering, av
storleksordningen 80 Mkr. för Draken, att jämföra med 10 Mkr.
för J 29. För att planera det mycket komplicerade
produktionsflödet med ombyte av versioner, etc.,
fordras en mycket detaljerad beredning med hjälp
av modeller av verkstadslokalerna med jiggar och
tillverkningsband i på varandra följande "takter".
Ett komplett flygplans tillkomst innebär
utnyttjande av en mängd underleverantörer och
med-leverantörer, vilka i ett typiskt fall kan svara för
halva flygplanets tillverkningsvärde.
Systemtänkandet kommer därvid in även på tillverkningssidan.
Man frågar sig om svensk flygindustri kan följa
med i den fortsatta utvecklingen med alltmera
komplicerade konstruktioner, som kräver allt dyrbarare
utrustning. Västmakternas flygplansproduktion i
Europa är organiserad med elt flertal storföretag
som samarbetar för framställning av varje militär
flygplanstyp. Det torde vara angeläget även för
svensk industri att etablera samarbete över
gränserna för att de framtida produktionsproblemen skall
kunna lösas.
Vad skall företaget producera!
Sifeo ägnade sitt sammanträde torsdagen den 4
oktober åt företagens långtidsplanering. Lars Adler från
Svenska Metallverken talade om målsättningar och
Lars-Olof Odengran vid Ekonomisk Företagsledning
berättade om hur efterfrågan på produktionsvaror
kan uppskattas i förväg.
För att kunna långtidsplanera, måste man känna
sitt företags målsättning både till inriktning och
omfång framhöll Adler. Efterfrågan och prisrelationer
bör analyseras. En av svårigheterna är att
efterfrågan, särskilt för ett företag som har få kunder eller
marknader, många gånger kan påverkas kraftigt av
enstaka händelser, t.ex. ändrade maktinnehav i
bolag eller länder.
Företaget bör undersöka var dess styrka ligger
och koncentrera sina ansträngningar dit.
Verkställande direktören måste leda och ansvara för
långtidsplaneringen. Det är dock ej ett enmansarbete;
varje funktionschef skall arbeta på lång sikt. En
ofta lämplig organisationsform för arbetet är
grupper för olika projekt. Varje grupp bör ha en
sekreterare.
Tekniken för marknadsundersökningar har
utvecklats kraftigt under senare år hävdade Odengran.
Produktionsvaror, t.ex. anläggningar, maskiner, rå-
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 42 2171
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
