Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 42 - STF oktober - Vad skall företaget producera? - Mätningar på elmaskiner - Människovänliga maskiner - Klassificeringssällskapen och fartygsstålet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varor och industrins förbrukningsmaterial, kräver
dock en annan teknik än konsumentvaror.
Efterfrågan är som regel svårare att förutbestämma för
den förra gruppen. Antalet presumtiva kunder är
mindre, förbrukningen per kund varierar i mycket
högre grad, köppåverkan utövas av personer
utanför den egentliga köparkretsen (t.ex. av arkitekter
och konsulter) och processen som leder till
köpbeslut är ofta svår att klarlägga och växlar från
vara till vara och företag till företag.
Marknadsundersökningen beträffande
produktionsvaror omfattar en rad metoder: skrivbordsstudier
av-tillgängligt material, skriftliga rundfrågor, besök och
intervjuer, observationer av försäljnings- och
inköpsarbete samt produktion, matematiskt och statistiskt
arbete av typ operationsanalys osv. På
marknads-undersökaren och intervjuaren ställs höga krav på
tekniskt kunnande, allmänbildning och uppträdande
i olika miljöer. Ofta fordras för ett gott resultat att
intervjuaren kan ge synpunkter och kunskap i
utbyte för svar på sina frågor.
På detta sätt analyseras förutsättningarna t.ex. för
tillverkning av en kemisk råvara och för
upprättande av ett dotterföretag i ett europeiskt land. Som
ett intressant exempel på de faror som står på lur
vid upplinjering av en trend anförde Odengran en
undersökning rörande marknaden för
papperssäckar. Efterfrågan synes stiga linjärt med
levnadsstandarden. Detta gäller emellertid endast till en
viss gräns. Här kan efterfrågan brytas och t.o.m.
börja sjunka beroende bl.a. på att man söker sig till
andra typer av emballage eller andra
transportmetoder, i bulk eller i behållare.
Mätningar på elmaskiner
Några nya mättekniska forskningsresultat från
institutionen för elektromaskinlära vid CTH, redovisade
Herman Helgesen och Stig Lindqvist inför SER
fredagen den 5 oktober.
Helgesen redogjorde för undersökningar av den
transienta magnetiska fältbilden i en synkronmaskin
vid kortslutning. Man bestämmer med Hall-sonder
flödestätheten vid statorns och rotorns yta och i
luftgapet. Därvid utnyttjar man att Hall-spänningen
från givaren varierar med flödet på ett genom
kalibrering känt sätt.
Vid mätningar på rotorn uppstår problemet att ta
ut givarspänningen, men detta har man löst med
silversläpringar och silvergrafitborstar, som ger
försumbara spänningsfall.
Vid mätningarna har man kunnat konstatera
magnetisk mättning av järnet vid polspetsarna.
Fältbilden har också studerats med analytiska
beräkningar på automatisk räknemaskin och med
analogimätningar med motståndspapper, varvid i princip
samma men ej lika detaljerat resultat erhållits.
Lindqvist berättade om en ny metod för
kontinuerlig mätning och registrering av varvtal. Med en
givare, som ger en eller flera spänningspulser per
varv, kan varvtalet bestämmas genom att tiden
mellan två pulser mäts.
För den exakta tidmätningen används härvid en
kristallstyrd tidsreferensspänning. Det är då också
möjligt att mata in och registrera både mätpuls och
referenspuls på en bandspelare. Bandet kan sedan
spelas upp hur många gånger som helst och
uppspelningen kan också ske med annan hastighet om
så önskas.
Utvärderingen av de registrerade förloppen sker
med hjälp av multivibratorer. En vidare
bearbetning av materialet med automatisk räknemaskin är
lätt att genomföra, särskilt om registreringen skett
med databandspelare.
Människovänliga maskiner
Termen bioteknologi skall avskaffas och ersättas av
ergonomi förklarade Ulf Åberg, Svenska
MTM-för-eningen, inledningsvis vid Mekaniks
Konstruktionskommittés afton tisdagen den 9 oktober. Med
ergonomi menas läran om hur arbete, redskap och
arbetsmiljö skall anpassas efter människans naturliga
förutsättningar.
Ergonomin är emellertid ej uteslutande förbehållen
arbetsplatsen. De mest vardagliga föremål behöver
bli föremål för ergonomisk uppmärksamhet.
Kul-spelspennor smalnar av åt fel håll och kräver alltså
onödigt stor kraft för att hållas vid skrivandet.
Tvärsnittet i handtaget på telefonlurar var till helt
nyligen felvänt så att en egg låg mot handflatan då
man höll luren på normalt sätt. Vid
miniatyrise-ring av teleutrustningar, t.ex. hörapparater för
hörselskadade, har man låtit även reglagen bli
diminutiva med den påföljd att de bereder äldre
personer stora svårigheter.
Tradition och konservatism påverkar också i hög
grad arbetsplatsens utformning: en symaskin är i
sin ursprungliga form avsedd att vevas med höger
hand men passar i sitt nuvarande utförande bäst för
vänsterhänta. Många exempel på bristande
ergonomisk insikt kan spåras i utformning och placering
av spakar, tryckknappar, mätartavlor etc.
Belastningen på en muskel bör ej vara statisk.
Åberg visade med ett diagram att en muskel kan
belastas med endast ca 15 % av sin maximala
lyftförmåga om belastningen är långvarig (> 10 min).
Kroppens balans är viktig; en felaktig sådan kräver
upp till dubbla syreförbrukningen jämfört med
normalläge. Allmänna klagomål från arbetare kan ofta
spåras till att arbetsplatsen ej är ergonomiskt riktigt
utformad.
Vid diskussionen framkom önskemål om ett
utredningsorgan, som bl.a. skulle sammanställa prov
som svenska företag själva utför med utländska
erfarenheter. Eventuellt skulle detta organ också ge
undervisning i ämnet; en mera omfattande sådan
kan man i dagens läge endast få utomlands
(Universitetet i Manchester i England har en ettårig
kurs). Det svenska organet (Mekanförbundet?)
skulle även i form av datablad ge anvisningar på
lämpliga muskelbelastningar, riktiga rörelsemönster,
räckvidder, synvinklar m.m.
Klassificeringssällskapen och fartygsstålet
Vid Svenska Bergsmannaföreningens sammanträde
den 12 oktober 1962 höll Jakob Eri, Det Norske
Veritas, Oslo, föredrag över "Inspeksjon, kontroll og
provning av sertificert stål". Medlemmar inom
Skeppsbyggnad och Mekanik hade inbjudits.
Klassificeringssällskapen har ej endast till uppgift att —
som underlag för försäkringen — verkställa
nödvändiga leveranskontroller. De arbetar även för
bättre tekniska lösningar över huvud taget, vilket
fordrar insyn i konstruktion-, material- och
byggnadsfrågor för fartygen. Verksamheten har utvidgats till
kontroll av annat material än för skeppsbyggeri.
De största svårigheterna bereder normerna och
deras brist på enhetlighet vid olika företag och i olika
länder. Anskaffning av nödvändig provutrustning
är dyr, men desto viktigare är det att provningen
sker centralt och objektivt. Tyvärr kan
provningarna icke beskriva materialets alla egenskaper. Med
tanke på såväl säkerhet som ekonomi är det viktigt
att påvisa fel på ett så tidigt stadium i
leveranskedjan som möjligt.
Från början var det endast försäkringsbolagen som
ville ha garantier, men numera har provningen ett
direkt intresse för kunden. Den psykologiska påver-
1176 TEKNI.SK TIDSKRIFT 1962 H. 44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
