Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 43 - Konti-Skan, av Rolf Gradin och Sven Lalander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konti-Skan
Driftdirektör Sven Lalander och civilingenjör Rolf Gradin
Det existerar ett långt drivet samarbete mellan
kraftföretagen i de nordiska länderna (Tekn.
T. 1961 s. 985). Finland och Sverige samt den
del av Danmark, som ligger öster om Stora
Bält är redan förenade till ett stort
samkör-ningsområde. Norge har ännu inte något
landsomfattande elnät utan är uppdelat i flera
separata samkörningsområden. Två av dessa
områden har redan förenats med det svenska
nätet och ytterligare tre kommer inom ett fåtal
år att vara det. Den totala elkraftproduktionen
i det skandinaviska elblock, som på detta sätt
bildas, väntas 1965 bli över 100 TWh (tabell 1)
och huvuddelen, mer än 90 %, av denna
produktion kommer att ske i vattenkraftstationer.
Den i systemet ingående värmekraftandelen,
i första hand ca 1 050 MW på Själland, är inte
tillräckligt omfattande för att alla de fördelar,
som står att vinna i en samköming med
vattenkraften, skall kunna tas till vara. Detta
förhållande skapar därför utrymme för planer på en
utvidgad samköming genom
ledningsförbindelser med ytterligare något område, där
elkraftproduktionen baseras på värmekraft.
På den europeiska kontinenten har
Västtyskland, Nederländerna, Belgien, Luxemburg,
Frankrike, Schweiz, Österrike och Italien
bildat ett stort samkörningsblock, Union pour la
Coordination de la Production et du Transport
de 1’Electricite (UCPTE). Utan att vara med-
Tabell 1. Prognoserad elproduktion inom det
nordiska elkraftblocket 1965 enligt uppgifter
till OECD och ECE
Total Vatten-
Värme-produk- kraft- [-kraft-tion-]
{+tion+} produk-
produktion under tion under
normalår normalår
TWh TWh TWh
Danmark (öster om
Stora Bält) 4,0 — 4,0
Norge .......... 42,1 42,0 0,1
Sverige ......... 49,0 47,5 1,5
Finland ........ 12,5 9,5 3,0
108 99 9
621.311.161(48)
lemmar i UCPTE deltar även Spanien och
Jugoslavien i denna samköming.
Västtyskland, som är den nordligaste av de i
UCPTE ingående länderna, kommer 1965 att
ha en elkraftproduktion på ca 160 TWh, varav
endast ca 10 % produceras i
vattenkraftstationer (enligt uppgifter till OECD).
Samkörningen inom Västtyskland är landsomfattande,
men Hamburgsområdet längst i norr är ännu
förhållandevis svagt förbundet med de övriga
delarna av landets elkraftnät. Bedan
Hamburgsområdet ensamt har emellertid en stor
elkraftproduktion, och den installerade effekten
uppgår om några år till 2,2 GW, huvudsakligen
ångkraft. Hamburgsområdet, som är den
självklara utgångspunkten för en
samkörningsför-bindelse med Norden, är därför redan i sig
självt tillräckligt stort för att möjliggöra ett
el-kraftutbyte; ännu gynnsammare blir
naturligtvis förhållandena sedan Hamburg knutits ännu
starkare till det övriga västtyska nätet.
Förutsättningarna för en
samkörningsförbin-delse mellan Sverige och Västtyskland
diskuterades våren 1960 mellan berörda
kraftföretag i Västtyskland och Sverige samt på
Själland. Utförda överslagsberäkningar visade att
nyttan av en förbindelse kunde väntas
överstiga kostnaderna.
Deutsche Verbundsgesellschaft e.V.,
Heidelberg, såsom representant för de västtyska
kraftföretagen, Kraftimport I/S, Köpenhamn, såsom
representant för de danska kraftföretagen,
samt K. Vattenfallsstyrelsen och Sydsvenska
Kraft AB tillsatte i maj 1960 en gemensam
studiekommitté för att närmare undersöka
förutsättningarna för en samkörningsförbindelse
mellan Västtyskland och de nordiska länderna
(Tekn. T. 1960 s. 881). De norska
kraftföretagen berörs inte direkt av en sådan förbindelse,
men med hänsyn till det omfattande
kraftsamarbetet mellan Norge och Sverige inbjöds även
Norges Vassdrags- og Elektrisitetsvesen att
representeras inom kommittén.
Den tillsatta studiekommittén kom att bestå av
direktör W Fleischer (Västtyskland),
under-direktør G With (Danmark), dr. techn. F Vogt
(Norge), driftdirektör S Lalander och direktör
S Stage (Sverige) och med Bolf Gradin som
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 43 J85
S Lalander
R Gradin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
