Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 43 - Konti-Skan, av Rolf Gradin och Sven Lalander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sekreterare. Den antog namnet
"Studiekommittén för Elkraftutbyte mellan Kontinenten och
Skandinavien — Studiekommittén Konti-Skan".
Kommittén har undersökt de ekonomiska
förutsättningarna för en förbindelse mellan de
svenska och tyska ledningsnäten och har lagt
fram förslag till den tekniska utformningen av
en förbindelseledning. Kommittén har också
undersökt alternativa möjligheter att
finansiera en samkörningsförbindelse och
administrera samkörningen.
Fem expertgrupper har på kommitténs
uppdrag svarat för de detaljerade
undersökningarna. En första expertgrupp med överingenjör
B Nordström som ordförande har studerat den
kraftekonomiska nyttan av en förbindelse.
Tekniske direktören G von Geijer och
doktoringenjör G Boll (Västtyskland) har lett andra
och tredje expertgrupperna, som studerat de
med byggandet och driften av en
växelströmsförbindelse sammanhängande problemen. En
fjärde expertgrupp under dr G E von Malàise
(Västtyskland) har sett på de administrativa
och rättsliga frågorna. En femte expertgrupp
slutligen under överingenjör B Nordström har
studerat möjligheten att utföra förbindelsen för
högspänd likström.
Alternativa ledningssträckor
Det finns flera alternativa möjligheter att
förena de skandinaviska och kontinentala
elbloc-ken (fig. 1). Man kan tänka sig en
direktförbindelse mellan Hälsingborg och Hamburg via
Själland och Lolland och med sjökabel för
korsningarna med Öresund och Femern Bält.
En sådan förbindelse kan utföras för 380 kV
växelström eller för högspänd likström. Man
kan också tänka sig en förbindelse via Jylland.
Härvid förutsätts en 380 kV växelströmsledning
resp. en högspänd likströmsledning från
Hälsingborg via Själland och Fyn (sjökablar för
korsningarna med Öresund och Stora Bält)
till Skærbælc på Jylland och anslutning där till
den 220 kV förbindelse mellan Jylland och
Hamburg, som de jylländska och fynska
kraftföretagen, representerade av sin
samarbetsorganisation Elsam, och Nordwestdeutsche
Kraft-werke AG i Hamburg beslutat bygga. Det är
också möjligt, om förbindelsen utförs för
högspänd likström, att korsa Kattegatt med
sjökabel och bygga förbindelsen från Göteborg till
norra delen av Jylland.
Växelströmsförbindelser
Att bygga en 380 kV växelströmsförbindelse
mellan Hälsingborg och Hamburg eller mellan
Hälsingborg och Skærbæk erbjuder inga
alltför svåra tekniska problem. Sjökabel måste
användas för korsningarna med Öresund och
Femern Bält resp. Stora Bält. Till grund för
kostnadsberäkningarna av kabelförbindelserna
har legat preliminära offerter från sju
kabeltillverkare. Tillverkarna anser sig kunna
garantera tillverkning och utläggning av de
erforderliga 380 kV kablarna trots att dylika sjö-
Fig. 1. 1 Iionti-Skan-projektet behandlade
alternativa ledningssträckningar; - 380 kV-ledning i
drift,–- 380 kV-ledning under byggnad, –-
220 kV-ledning i drift,–- 220 kV-ledning under
byggnad, .... Konti-Skan-förbindelse.
kablar ej tillverkats tidigare för denna höga
spänning. Alla har offererat oljekablar; en
tillverkare har dessutom erbjudit gaskabel.
Luftledningarna bör med hänsyn till korona
utföras med 2 X 772 m2 stålaluminiumlina per
fas. Med denna ledararea är det då ekonomiskt
att överföra 800 MW. För kabelsträckorna har
man i första hand räknat med att
överföringsförmågan begränsas till 500 MW, men även en
överföringsförmåga på 800 MW liar
kostnadsberäknats. Av reservskäl liar kabelsträckorna
dimensionerats med fyra enfaskablar. Det
anses emellertid inte nödvändigt att reservkabeln
är spänningssatt, utan det räcker med att dess
oljetryck övervakas.
Några svårigheter med hänsyn till
kortslutningsströmmar behöver inte befaras i det
svenska och i det västtyska nätet till följd av
tillkomsten av en
Konti-Skan-växelströmsför-bindelse. I Jyllandsalternativet kan däremot en
del åtgärder bli nödvändiga på Jylland för att
möta de ökade kortslutningsströmmarna.
Den reaktiva genereringen på en
Konti-Skan-förbindelse blir genom de långa
kabelsträckorna avsevärd. Beaktorer måste därför installeras
i norra änden av kabeln under Femern Bält
resp. i Själlandsänden av Stora Bält-kabeln. För
att minska spänningssprången är det
förmånligt att dela reaktorerna i två grupper för
stegvis in- och urkoppling. I Hälsingborg behövs
en reaktor för att spänningsregleringen vid
låglast skall underlättas.
1186 TEKNI.SK TIDSKRIFT 1962 H. 44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
