Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 43 - Problemet generell datamaskin och en lösning — D21, av Börje Langefors - 63 m² cisternvagnar för eldningsolja - Tekniker skriver bättre!? av GAH - Maskinexporten i världen, av WS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i bandets längdled har mycket liten effekt vid
moderna bandsystem med hög pulstäthet,
eftersom ett fel i en rad alltid drar med sig fel i
angränsande rader, på grund av den täta
packningen. Litteraturen i detta sammanhang
försummar denna effekt varför resultaten blir
helt meningslösa.
Vid Sara utvecklades redan 1956—58, som ett
av de första i världen, ett system som
automatiskt korrigerar alla 1-bitsfel och ger
felsignal för flerbitsfel2. Därmed reduceras
frekvensen av störande fel till mindre än en
tiotusendel, dvs. de blir praktiskt taget
eliminerade. Vid Sara förekommer flerbitsfel ett par
gånger om året vid 2-skiftskörning. Dessa leder
till felsignal under läsning av bandet och
kräver manuella ingripanden. Den stora
framgången med korrektionssystemet vid Saras
magnetband har motiverat dess införande även vid
D21. Korrektionssystem har på senare tid blivit
allt vanligare varför Saab här kommit att
framstå som föregångare.
Man kan grafiskt åskådliggöra antalet fel som
"flyter" med magnetbandet från skrivningen
på bandet över läsning från bandet (vid ett
senare tillfälle) och fram till inmatningen i
maskinen, vid vilket tillfälle fel hindras
intränga i maskinen och medför felsignal och
slutligen stopp, fig. 5 och 6.
Den streckade strimlan av felflödet avser, som
framgår av beteckningarna, fig. 8 upptill,
flerbitsfel. Proportionen mellan dessas antal och
antalet 1-bitsfel är mycket mindre än fig. 8
visar och flerbitsfelen skulle ej synas i figuren
om rätt relation användes. Enär skrivningen
i motsats till läsningen kan utföras med stor
säkerhetsmarginal genom att skrivströmmen
göres mångdubbelt starkare än nödvändigt, blir
totala antalet fel vid skrivningen väsentligt
mindre än vid läsning. Vid läsning ger i stället
möjligheten till omläsning en motsvarande
felreducering.
Vid system med paritets- och skrivkontroll
elimineras flödet av skrivfel medan läsfelen
når fram till inmatningen och där ger stopp
(i den mån ide ej eliminerats vid omläsningen).
Skrivkontrollen eliminerar som syns ca 50 %
av alla felen, fig. 5.
I system med 1-bitskorrektion och
flerbits-kontroll utgör antalet fel före korrigeringen
av summan av läs- och skrivfel medan efter
korrigeringen endast flerbitsfelen kvarstår,
utgörande mindre än 1/1 000 av alla läs- och
skrivfelen, fig. 6.
Litteratur
1. Wentzel, V & Jiewertz, B: Datamaskinerna Saab D2 och
Saab D21. Tekn. T. 91 (1961) s. 997.
2. Widin, K: Magnetbandsminne för datamaskinen Sara.
Tekn. T. 88 (1958) s. 1175—1179.
63 m3 cisternvagnar för eldningsolja byggs för
SJ. De blir fyraxliga och förses med värmeslinga
och isolering. Cisterndiametern är 2,6 m och
boggi-vagnens egenvikt 24,5 t.
Tekniker skriver bättre!! En trött redaktör för
en brittisk vetenskaplig tidskrift har sagt sin
mening om vetenskapsmäns förmåga att uttrycka sig i
vad han tvekar att kalla vetenskaplig litteratur. Han
anser sig ha observerat en väsentlig skillnad mellan
dagens vetenskapliga uppsatser och klassiska
litterära verk.
Vetenskapliga uppsatser är dåligt skrivna.
Infiniti-ver klyvs med glad iver och substantiv används som
adjektiv. Meningar är för långa och jargong
florerar. Pompöst framförda banaliteter används för att
ge auktoritet även åt triviala uppsatser. Sällan bryts
regeln att en uppsats skall inledas med någon
löjeväckande truism. Många vetenskapsmän synes ej
erkänna önskvärdheten av att göra sig förstådda
av-omvärlden eller framtiden. Liksom småpojkar, som
väntar sig uppskattning trots sina otvätlade ansikten,
yxar vetenskapsmännen till sina uppsatser i den tron
att sanningen skall bli uppenbar även i den minst
ordnade ordföljd. Den högsta sanning väntas stråla
fram ur den största oklarhet. Därmed förlänas
oklarhet sken av en dygd.
Sällan besjälas vetenskapsmän av en önskan att
dela med sig av sin visdom till de många. Ofta
vänder man sig till en handfull likasinnade (som
man ändå träffar tre gånger om året på
konferenser). Endast undantagsvis tänker man på alla dem
som prenumererat med goda pengar för att få
tidskrifterna. Många gånger söker forskaren inmuta
sin andel i någon upptäckt genom att publicera vad
som synes vara utdrag ur laboratoriejournalen
("Geminus" i New Scientist 1 november 1962 s. 261).
GAH
Maskinexporten i världen. Den totala
maskinexporten från världens (utom östblockets) länder
fördubblades från 1954, då den var ca 5 400 M$,
till 1961, då den uppgick till 11 700 M$ (tabell 1).
Vid bedömning av exporten från de olika länderna
bör även de olika prisstegringarna beaktas. Från
1954 till 1961 uppges maskinpriserna ha stigit med
mer än 20 % i Frankrike, Storbritannien, USA och
Västtyskland, med 10—20 % i Belgien, Japan, Norge
och Sverige, och med mindre än 10 % i Danmark,
Italien och Nederländerna.
Om man går efter andelen av västländernas totala
maskinexport, behåller USA sin förstaplacering,
medan Tyskland gått förbi Storbritannien och nu intar
andra plats. Anmärkningsvärt stor ökning av
maskinexporten visar Italien, som på sju år gått fram
från 140 till 660 MS (Nachrichten der
Hannover-Messe okt. 1962 s. 120). WS
Tabell 1. Den västliga världens maskinexport
samt de olika ländernas andel av hela västvärldens
maskinexport 1954 och 1961
1954 1961
Maskin- ■ Andel av Maskin- Andel av
export världs- export världs-
M$ exporten MS exporten
% ■/.
USA ................ 2 000 37,1 3 600 30,7
Tyskland ........... 1 020 19,0 2 770 23,7
Storbritannien ...... 1070 19,8 1 920 16,4
Italien .............. 140 2,6 660 5,6
Frankrike .......... 250 4,0 610 5,2
Schweiz ............ 240 4,4 470 4,0
Sverige ............. 170 3,1 450 3,8
Japan ............... 100 1,9 290 2,5
övriga västländer .. 410 7,5 930 8,1
Hela världen (utom
östblocket .......... 5 400 100 11 700 100
1198 TEKNI.SK TIDSKRIFT 1962 H. 44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
