Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 44 - Utbyggnaden av Oxelösunds hamn, av Anders Rolfsman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utbyggnaden av
Oxelösunds hamn
Järnmalmen för Oxelösunds järnverk, ca
800 000 t/år, kommer från
Grängesbergsbolagets egna och främmande gruvor och
transporteras av Trafikaktiebolaget
Grängesbergs-Oxelösunds Järnvägar (TGOJ) till Oxelösunds
hamn, som förvaltas av TGOJ. Malmen lagras
i huvudsak inom hamnområdet. Övriga
råmaterial för järnverket, såsom kol, kolstybb,
kalksten och manganmalm, tillsammans ca 700 000
t/år, lossas över kaj.
Över hamnen utskeppas årligen ca 2 Mt
järnmalm från Bergslagens gruvor, och dessutom
omsätts en betydande mängd kommersiellt
hamngods. I samband med järnverkets
utbyggnad utvidgades och upprustades hamnen med
en 1960 fullbordad kaj, benämnd kaj 9%, samt
ett lager och en transportanläggning, som togs
i bruk 1961 (Tekn. T. 1962 s. 299). Totalt har
denna utbyggnad kostat ca 23 Mkr. En
ytterligare upprustning, kostnadsberäknad till ca 25
Mkr., beslutades 1961. Dessa arbeten, som här
beskrivs närmare, påbörjades våren 1962 och
beräknas vara slutförda 1965.
Prognoser
Oxelösunds hamn har goda naturliga
förutsättningar: den är så gott som undantagslöst isfri
året om, inseglingsrännan är kort och djup och
ingen risk finns för igenslamning. Dessutom
har Oxelösund goda järnvägs- och
landsvägsförbindelser med ett rikt uppland. En relativt
omfattande marknadsundersökning visade
också, att hamnen borde kunna hävda sig väl i
framtiden i fråga om bulklaster, mass- och
partigods samt att förutsättningar finns för
att den kan inlämmas i oceansjöfarten.
Utvecklingen inom skeppsbyggeriet har gått
och går alltjämt i riktning mot större
fartygsenheter. Detta har varit särskilt påtagligt i
fråga om malm- och oljefartyg. Ett stort fartyg
drar — räknat i förhållande till lastförmågan
— lägre byggnads- och driftkostnader än ett
mindre. Man vågar t.o.m. hävda att större
fartyg är en förutsättning för att få ned
fraktkostnaderna till sådan nivå, att den mellan-
Overingenjör Anders Rolfsman, Eskilstuna
627.3
svenska malmen kan konkurrera på den
internationella marknaden.
När kaj 9% projekterades 1957, räknade man
med att 35 000 tdw fartyg skulle vara de
största, som kunde gå in i Östersjön. Kaj fick
12,3 m djup, vilket är tillräckligt för sådana
fartyg.
Sedan kaj 9% fullbordades har
Grängesbergsbolaget kunnat befrakta 35 000 tdw fartyg med
kol till Oxelösund, men dessa fartyg har på
grund av det otillräckliga kajdjupet icke
kunnat ta full last av malm vid de befintliga
kajerna 9 och 10. Det var därför ett önskemål att
fördjupa malmhamnen.
Sedan 1957 har situationen väsentligt
förändrats. Undersökningar ger nu vid handen, att
Bälten kan få ett fritt inseglingsdjup av 14 m,
vilket skulle göra det möjligt för 60 000 tdw
fartyg att gå in i Östersjön. Sedan det visat
sig praktiskt och ekonomiskt mindre
lämpligt att bygga en tvärpir vid nuvarande kaj
10, har man beslutat att fördjupa kajen till
13,7 m.
Om malmhamnen skall ta emot större fartyg,
måste utlastningsanordningarna byggas om
och malmlagren ökas för att möjliggöra
snabbare utlastning. Väntetiderna för fartyg är
dyrbara, och kostnaderna för väntetiderna ökar i
samma takt som fartygens storlek. Det var
också ett önskemål att koncentrera
malmut-lastningen för att därigenom frigöra
kajplatser och upplagsytor för en trolig ökning
av bulklaster, mass- och partigods samt att
förbättra mottagningsanordningarna för
oljelaster.
Utbyggnads- och ombyggnadsarbeten
Malmhanteringen koncentreras till en kaj, nr
10, som fördjupas från 8,9 till 13,7 m och
flyttas ut till i linje med kaj 9%, så att man får en
sammanhängande, 390 m lång, kaj,
"Oceankajen" (fig. 1). I förlängningen av kaj 10 byggs
en — till en början —- 50 m lång oljepir. Kaj 9
tillförs den allmänna handelshamnen och
förses med kranar. Ett nytt malmlager på ca
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 43 J1253
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
