Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 45 - Teknisk-ekonomisk taktik vid forskning, av Olof Sundén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 1. Strukturplan
av typ Pert med | I
kritiska hinder för
ett
forskningsprojekt.
serie som utgör den längsta vägen och därmed
fordrar den längsta tiden. Me.d hjälp av
strukturplanen kan man även beräkna behovet av
resurser vid olika tillfällen liksom behovet av
likvida medel, varigenom man kan fördela och
minimera toppbelastningarna.
Vill man åskådliggöra riskminimeringens
taktik och införa de kritiska hindren i en sådan
strukturplan, kan de kritiska hindren
åskådliggöras med avbrott i aktivitetslinjerna enligt
fig. 1. För att komma över dessa hinder
fordras som regel någon form av
innovationskapacitet och först när denna uppbringats kan
pro-jgktet föras i hamn. Om man vill kombinera
riskminimeringens taktik med den kritiska
vägens planering bör man alltså först angripa de
kritiska problemen så att man vet att vägen är
framkomlig. Sedan tar man de utrednings- och
optimeringsoperationer som ligger på den
kritiska vägens aktivitetsserie för att få kortast
möjliga projektutvecklingstid, vilket ju är ett
av de ekonomiska krav, som måste
tillfredsställas.
Prospekterande undersökningar
Under riskelimineringsperioden och de
kritiska problemens bearbetning gäller det att om
möjligt använda billiga
"prospekteringsunder-sökningar", varmed i detta fall inte avses en
slarvig experimentserie. De prospektiva
metoderna utgör inte en ersättning för noggrann
optimerings- och inventeringsforskning, även
om de ofta kan göra denna onödig. De är
snarare en komplettering, som innebär en värde-
ring av den enskilda problemställningens
karaktär och angelägenhetsgrad liksom dess
ekonomiska betydelse. Enligt denna värdering kan
man avgöra om och när den noggrannare
forskningen skall insättas. Att sådana
prospekte-ringsundersökningar inte används i större
utsträckning torde sammanhänga med, att de
kräver en betydande tankeprestation men
endast en obetydlig experimentprestation.
Användningen av prospekteringsmetoder och
problemklassificering innebär i sak endast ett
erkännande av att teknisk projektforskning nu
blivit så komplicerad, bl.a. på grund av
interferens med nutidsmänniskans egen utveckling,
att man måste börja betrakta ett
utvecklingsprojekt som en organisk helhet och inte bara
som ett konglomerat uppdelbart i enkla
faktorer. Den tekniska forskningens situation
börjar alltså att likna den medicinska
forskningens för 40 år sedan, då man började förstå att
man måste ta hänsyn till organismen som
helhet och inte bara till enskilda organ inom den.
Denna prospekteringstaktik kan ställa den
tekniker som sedan skall optimera processen
och kanske överta produktionen inför en hård
uppgift. Han skall lyckas, ty
prospekterings-forskarna har fastslagit att alla kritiska
problem är undanröjda och alla problem är
klassificerade ehuru lösningarna inte är
optimera-de. Här behövs givetvis en anda av ömsesidigt
förtroende, annars kan projektet stjälpas.
I princip borde samarbetsproblemet dock icke
vara svårare än det är för
geologen-prospektören och gruvingenjören vid förverkligandet
av en gruvdrift. Gruvingenjören kan få stora
besvär om geologens-prospektörens förarbete
klickar i någon detalj, men ingen vill i dag
nonchalera de geologiska
prospekteringsmeto-derna eller undvara dem. Delvis tack vare dem
har kostnaderna för våra råvaror ständigt
sjunkit under flera årtionden. Vi måste alltså
lära oss använda liknande
prospekteringsmetoder även inom den tekniska
utvecklingsverksamheten för att nedbringa dess kostnader.
I riskminimeringens taktik ingår alltså på ett
tidigt stadium ett moment av prospektering,
problemformulering och
problemklassificering, innan man ger klarsignal för en mera
djuplodande experimentell forskningsinsats.
Härigenom kan denna den mest
kostnadskrävande produktionsfaktorn inom
projektutvecklingen koncentreras till de kritiska och de
nödvändiga punkterna.
Problemens problematik
Kravet på värdering och karakterisering av de
problem som kan aktualiseras inom ett
forskningsprojekt utan att man först får lösa dem
öppnar vittomfattande aspekter. Här möter
man ånyo ett säreget förhållande inom
forskningen nämligen att experimenttekniken är
ytterligt välutvecklad samtidigt som den mest
elementära problemteori och
problemklassificering saknas även för ofta förekommande
problemtyper inom forskningen.
[-Marknads-.-]
{+Marknads-
.+} färing
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 43 J1273
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
