Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 45 - Teknisk-ekonomisk taktik vid forskning, av Olof Sundén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utan att göra anspråk på fullständighet skall
vanliga forskningsproblem här uppdelas i:
Problem innehållande effekter som är enkelt
beroende av olika faktorer och parametrar. Beroendet
kan vara linjärt eller på annat sätt kontinuerligt.
"Kontinuerliga effekter" bestämmer alltså problemet.
Problem innehållande effekter som är beroende av
en eller flera faktorer på sådant sätt att
"tröskeleffekter" föreligger.
Problem innefattande en samverkan,
interdepen-dens eller synergism, mellan olika faktorer. Den
enskilda faktorn kan ibland i och för sig vara helt
utan betydelse för effekten men över en
"interdepen-dens" med en annan parameter kan den göra sig
gällande.
Traditionell experimentell forskning
bearbetar med förkärlek problem av den första typen.
För dessa problem kan man variera en faktor
i taget. Man kan med relativt gott resultat göra
experimentprogram och låta laboranter fylla i
formulär med sifferdata. Om de påverkande
faktorerna och parametrarna blir många kan
man begagna statistisk försöksplanering och
en efterföljande statistisk analys. Så länge en
forskningsuppgift berör problem av denna
enkla kategori brukar allt vara frid och fröjd.
När det gäller problem med tröskeleffekter
visar erfarenheten, att man i forskningen ofta
har mycket svårt att lägga försöksserier så att
tröskeleffekterna klarläggs såvida man inte
redan i förväg anar tröskeleffektens existens.
Här kommer de stort upplagda
försöksserierna ofta till korta — forskaren måste själv iaktta
och justera sitt program, om tröskeleffekterna
skall komma fram.
Forskningen kommer i allmänhet till korta
med interdependensproblemen (tredje typen),
om man inte har tillgång till individer med god
intuition och stor ihärdighet. I allmänhet kan
den experimentella forskningen inte angripa
dessa problem annat än genom införande av
förklarande parametrar eller hypoteser, t.ex.
den nu övergivna världsetern inom fysiken.
Om dessa problem gäller Einsteins ord, att de
är för komplicerade att klarlägga med
experiment. Lösningen till dem måste tänkas fram
snarare än experimenteras fram, men ändå
förefaller de så förargligt enkla, när individer
som lärt sig tänka handskas med dem.
Inom metallurgin möter vi ofta
interdepen-densproblem. En förorening kan i och för sig
sakna betydelse för kvaliteten hos en
metalllegering eller vara direkt skadlig. Inom vissa
snävt begränsade koncentrationsintervall och
under vissa stelningsbetingelser kan det dock
uppstå effekter i form av en avvikande eller
förfinad kristallstrufetur, som ger legeringen
värdefulla egenskaper. Stelningsbetingelser,
av-svalningshastighet, styckestorlek och
föroreningshalt påverkar i och för sig de här aktuella
legeringsegenskaperna föga, men inom ett visst
koncentrationsområde uppträder en
interde-pendens mellan dessa faktorer, som ger
upphov till helt nya och värdefulla
produktegenskaper. Exempel på sådana
interdependens-effekter möter vi i gjutjärn med ca 0,08 % Sn
(Tekn. T. 1962 s. 1059) och Al-Si-legeringar
med låga halter av Na, Ca och P.
De effekter i form av förbättrad
krypbrotts-gräns som man kan uppnå genom
findisperge-ring av oxider i metaller beror tydligen på en
liknande interdependens mellan "keramisk
förorening", dispersitet och kristalliniskt
grundmaterial. På liknande sätt ökas gummis
nötningstålighet och minskas dess
hysteresför-luster genom tillsats av kolsvart med viss
korn-storlek.
Problemens problematik torde i stort sett
vara identisk i de antydda fallen även om varje
problem har sin säregna förklaring. När det
gäller att angripa dessa interdependensproblem
tycks vår tids experimentella forskningsteknik
vara ett lika effektivt och lika dyrbart redskap
som en flintyxa skulle vara i modernt
skogsbruk.
Den begränsade och till enfaldighet
förenklade tankestil, som tillämpas inom vår tids
teknik och naturvetenskap anses från
humanistiskt filosofiskt håll vara vår tids kulturella
svaghet3,4. Det är inte utan att man från krass
teknisk-ekonomisk synpunkt börjar komma till
liknande slutsatser även när det gäller denna
tankestils tillämpning på teknikens
hemmaplan. Vår tekniska forskningsverksamhet bör
sannolikt kunna effektiviseras avsevärt genom
ett taktiskt beaktande av forskningsproblemens
egen problematik.
En komplikation som forskningen brukar
hamna i vid behandling av
interdependensproblem är, att man låser -sig för en viss
föreställning och änger en viss faktor — en "stryk-
faktor" –som orsak till vissa svårigheter. Man
försöker krampaktigt lösa ett invecklat
interdependensproblem genom att fixera en
misstänkt faktor, som i verkligheten endast över
interdependensen har inflytande på den effekt,
som man vill åt. Man försöker alltså lösa det
komplicerade interdependensproblemet som
om det vore ett enkelt problem med
"kontinuerliga effekter". Vanligast vid rent teknisk
forskning är kanske jakten på strykfaktorer i
samband med reproducerbarhetsproblem och
utbyten.
För en strykfaktor gäller, att inga
försöksresultat och inga försöksserier räcker till för att
bevisa den dominerande roll, som strykfaktorn
inte har hur omfattande långtidsprogram man
än upporganiserar för att fånga den. Jagar man
strykfaktorer stiger forskningskostnaderna som
regel ohejdat och inga motåtgärder visar sig
effektiva hur kostsamma de än göres.
Ett exempel på sådan misstolkning av ett
interdependensproblem som fått en
strykfaktors-karaktär är nedsmutsningen av våra syntetiska
fibrer och textilier. Man har trott sig kunna
konstatera, att den statiska elektriciteten
påverkar nedsmutsningen och har utnämnt den
till strykfaktor. En slutsats som man dragit
härav är, att alla material ined låg
vattenabsorption och hög tendens till elektrostatisk
uppladdning a priori måste vara lätta att
smutsa ner.
1274 TEKNI.SK TIDSKRIFT 1962 H. 44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
