Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 45 - Teknisk-ekonomisk taktik vid forskning, av Olof Sundén - Fartygspropellrar av glasfiberarmerad polyester
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
projektet. Om man i ett sådant läge tvingas
byta en stor del av personalen eller projektet
skall överföras exempelvis till
driftavdelningen, uppstår mycket lätt komplikationer, om
inte de nya befattningshavarna under en
tillräckligt lång övergångstid får göra sig
förtrogna med de urvalsprinciper som gällt och bör
gälla för sovring av problem.
Om den tidigare principen för sovring av
informationer och problem bringas ur funktion,
tar de nya befattningshavarna helst upp enkla
standardproblem och ger dem prioritet. Man
finner ju dessa minst bearbetade och beaktade
och därför farligast, och de kan i en sådan
situation lätt få karaktär t.o.m. av
strykfaktorer5. Den som vill pröva liknande taktiska
vägar kan därför främst tillrådas psykologisk
försiktighet och ett studium av hithörande
problem.
Givetvis bör dock framhållas, att ingen
forskningsstrategi eller taktik i och för sig kan
åstadkomma utvecklingsresultat lika litet som
någon ambitiös forskningsorganisation. Inom
forskningen är vi mer beroende av individen
än inom något annat mänskligt
verksamhetsområde just därför att inom intet annat
mänskligt verksamhetsområde är skillnaden i
individuell prestationsförmåga så svindlande stor
som just här".
De tekniska möjligheternas kosmos
Det torde ännu vara många forskare som
försöker värja sig mot tanken att ekonomiska
aspekter skulle dirigera inte bara valet utan
även själva handläggningen av deras
forskningsarbete. Det har sagts, att forskaren vill
gå sin egen väg och att det inte går att
fjärr-styra honom och detaljdirigera hans arbete. Det
senare postulatet torde vara ovedersägligt, men
det förra innehåller mycket tvivelaktigt
tankegods.
Den moderna filosofin och psykologin hävdar,
att vi emotionellt vill just det som vi kan och
att kontrollen och värderingen av det vår tids
specialister tror sig vilja blir allt slappare ju
längre den tekniska specialiseringen drives4.
Kan en forskare mäta, vill han mäta. Begriper
han inte de ekonomiska sammanhangen, vill
han inte heller rätta sig efter dem. Om vi
däremot kan bibringa honom mera insikt om
forskningens ekonomiska sammanhang,
kommer han också att vilja använda denna insikt
vid handläggningen av sitt arbete.
Just därför att det inte går att fjärrdirigera
forskningens me<todik och teknik eller sätta
forskarna under ett detaljerat förmyndarskap
när det gäller vardagens teknisk-taktiska
avgöranden, är det angeläget, att vi försöker inympa
ett ekonomiskt tänkande hos dem. Det ofta
påtalade behovet av frihet och självständighet
för forskningen kan realiseras endast genom
att forskare och främst forskningsledare får en
ökad ekonomisk insikt.
Detta blir för varje dag allt nödvändigare,
beroende på att de tekniska valmöjligheterna i
Antal valmöjligheter
100000
Fig. 2. Tillväxten av antalet tekniska valmöjligheter
under 1900-talet (enl. E A Johnson & H E Striner).
vår tid ökar på ett fullständigt fantastiskt sätt,
fig. 2. Detta medför givetvis en ökande labilitet
inom alla samhällssektorer. Samtidigt synes de
mänskliga behov, som vi kan tillfredsställa med
dessa tekniska valmöjligheter, få eller i varje
fall hopplöst svåråtkomliga. Vi står inför de
tekniska möjligheternas kosmos och de
mänskliga behovens ändlighet sett ur förenklad
teknisk synpunkt.
Man kunde kanske på 1930-talet arbeta efter
traditionella forskningsmetoder enligt
steg-för-steg-principen, då man hade statistiskt sett fem
valmöjligheter att studera men hur skall vi
göra på 1970-talet, då dessa fem valmöjligheter
ökat till 500 000? Även om vi av ekonomiska
skäl kan gallra bort flertalet, räcker inte längre
våra resurser hur mycket forskningskapital och
hur många forskare vi än sätter in.
Vårt nuvarande sätt att attackera
forskningsproblemen måste därför ställas under debatt
och revideras. Det går bevisligen att driva
projekt med framgång efter modifierade
tankegångar och nya linjer. Härför behövs dock
klarare insikt om den tekniska utvecklingens
strategi och taktik. Vi måste också lära oss
prospektera problemen och utbilda en
forskningens problemlära och problemteori.
Litteratur
1. Johnson, L: Your new project: how profitable. Chem.
Week 1962 juli 21 s. 61.
2. Ekstrand, O & Stenlund, C-A: Planering enligt kritiska
linjen. Tekn. T. 92 (1962) s. 737—743.
3. Schildt, E: Sanningssökande och ärlighetspsgkos. Sv. D.
1959 juli 12. Sifniernas skattkammare. Sv. D. 1960 nov. 27.
4. Meyer, H J: Eduard Sprängers Beurteilung der
gegen-wärtigen Låge. Universitas (Stuttgart) 1962 s. 681.
5. Rubenstein, A & Haberstroh, C: Theories of organization.
Homewood, 111., 1960.
6. Shockley, W: Ön the statistics of individual variations
of productivitg in research Laboratories. Proc. IRE 1957
mars s. 279.
Fartygspropelirar av glasfiberarmerad
poly-ester har börjat tillverkas i Japan. Det första
exemplaret i praktisk användning finns på ett 550
tdw kustlinjefartyg. Plastpropellrarna är fjärdedelen
så tunga som lika stora manganbronspropellrar och
är minst lika starka; deras resistens mot
chockbelastningar och korrosion är bättre.
1276 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
