Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 46 - Mörrums sulfatfabrik, av Sigge Hähnel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
deras massavedsfångst mäts in. Användningen
av ett centrallager, från vilket veden
distribueras till Skogsägarnas olika fabriker medger en
rationalisering av virkestransporterna och gör
att fabrikerna till stor del kan slippa lagra ved,
varigenom deras kostnader för
vedhanteringen minskas.
Centrallagret möjliggör vidare en minskning
av transportkostnaderna därför att varje
industri kan tilldelas de vedpartier som för den
medför den lägsta transportkostnaden. Man
undviker härigenom de korstransporter som
är vanliga inom svenskt skogsbruk.
Fabrikens vedgård (fig. 2) rymmer 200 000
m3 i form av rundved, yt- och ribbved samt
flis. Den inkommande veden lossas från
bilarna med en 15 t traverskran och läggs på ett
ma-tarbord för nio parallellt arbetande
Cambio-barkmaskiner. Efter barkningen går stockarna
i en flottningsränna till en horisontell
huggmaskin. Flisen befrias från överstora bitar i
tre Rotex-flissåll och går sedan antingen till en
silo eller till en flishög invid hugghuset (fig. 3).
Från silon transporteras bark och flis med
var sitt transportband av gummi (fig. 4), 150
m uppåt till toppen av kokerihuset. Barken går
sedan till pannhuset och flisen till kokeriet.
Flistransportören, som är 1 200 mm bred, tar
600 m3/h, medan den 650 mm breda
barktransportören tar 125 m3/h.
Den andra stora råvaran, vattnet, tas från
Mörrumsån i vilken vattenflödet är i medeltal
27 m3/s. Mörrums Bruk har fått tillstånd att ta
ut högst 2 m3/s vatten. Detta pumpas från en
pumpstation ungefär mitt emellan Mörrums
samhälle och havet genom en ca 2 km lång
betongledning till fabrikens reningsverk som kan
behandla 1 m3/s, dvs. lika mycket som Malmös
vattenverk.
Massafabrik
Kokeriet är planerat för en produktion av
160 000 t/år blekt massa av tall och björk. Det
har fem 176 m3 kokare med NAF:s
cirkulationsutrustning. Denna är helt av rostfritt stål och
transporterar 18 m3/min lut som värms
indirekt. Kokarinnehållets temperatur höjs från 70
till 170° C på 90 min med 10 at ö ånga.
Cirkulationsapparatens ventiler fjärrmanövreras från
ett instrument- och manöverskåp. Värmningen
är programstyrd. För undvikande av stora
spetsbelastningar på ångpannorna finns det en
anordning som hindrar att ångförbrukningen
överskrider ett visst värde.
Massan blåses från kokarna till en blåstank,
8 m i diameter och 20,7 m hög, konstruerad för
2,5 at övertryck. Den går från blåstanken till
kvistavskiljning i fyra Jönsson-silar och tvättas
sedan på fyra seriekopplade vakuumfilter av
Dorr-Oliver-typ. I sileriet avlägsnas inte fullt
kokta flisbitar och kvarvarande kvistar i fyra
Biffar-silar och en sekundärsil.
Värme återvinns i en
blåskondensoranlägg-ning i vilken den vid kokarnas tömning
frigjorda ångan kondenseras. I en grupp platt-
apparater värmer sedan kondensatet
färskvatten till ca 70°C. Vid normal produktion
tillvaratas här en värmemängd motsvarande 19 t/h
ånga. Terpentinångorna kondenseras i en
spi-ralförvärmare under värmning av vatten till
70°C varigenom man återvinner en
värmemängd motsvarande 3 t/h ånga.
I blekeriet bleks sedan den bruna massan med
klor, alkali, hypoklorit och klordioxid till hög
vithet; mellan stegen tvättas den på filter. De
sex blektornen är placerade utomhus. De är i
allmänhet 25 111 höga och 4—5 m i diameter.
De sex filtren av Oliver-Young-typ är 3 m i
diameter och 5 m långa. Filtertrågen är av betong
och övriga delar av rostfritt stål.
Tvätteriet, sileriet och blekeriet sköts av fyra
man per skift. De har ett med kokeriet
gemensamt manöverplan 18 m över mark.
Kloridoxi-den för blekningen tillverkas enligt
Mathieson-metoden, dvs. genom reduktion av
natriumklo-rat med svaveldioxid i närvaro av svavelsyra
(Tekn. T. 1957 s. 319).
Den blekta massan renas slutligen i en
Radi-klon-anläggning för 400 t/dygn blekt
sulfatmassa. I Radiklonerna, som konstruerats av
Projecting AB, Stockholm, behandlas den till
Fig. 3. Flislager.
Fig. 4.
Trans-portband, t.v.
för bark och t.h.
för flis.
1298 TEKNI.SK TIDSKRIFT 1962 H. 44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
