Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 46 - Mörrums sulfatfabrik, av Sigge Hähnel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 5.
Torkmaskinens våtparti.
ca 0,5 % torrhalt utspädda massan i mycket
små hydrocykloner i vilka den utsätts för
mycket stor centrifugalkraft; härigenom blir
reningseffekten stor. Mörrums-anläggningen, den
hittills största som byggts, består av sex
aggregat två och två i tre kaskadkopplade
reningssteg. De innehåller tillsammans över 2 000
hydrocykloner.
Massatorkning
Efter förtjockning går massan till
torkmaskinen vars våtparti (fig. 5), pressparti och
förtorkparti levererats av Wärtsilä, Helsingfors,
medan AB Svenska Fläktfabriken utfört den
efterföljande fläkttorkmaskinen.
Torkmaskinens våtparti har 4 200 mm banbredd och en
största arbetshastighet på 110 m/min och 200
m/min balanseringshastighet. Viran är 4 600
mm bred och 35 m lång.
Fläkttorken av typ L (fig. 6) har 4 400 mm
banbredd och en produktion av 500 t/dygn
massa. Den avdunstar 23 t/h vatten.
Mörrums-fabrikens fläkttork, den hittills längsta av typ
L, är drygt 36 m lång och 8 m hög. Den är
byggd i 28 vertikala sektioner och 19 horison-
Fig. 6.
Torkmaskinens fläkt-tork.
tella etager. Den har givetvis en
värmeåtervin-ningsanläggning för uppvärmning av
ventilationsluft till torken, luft till lokalerna och för
varmvattenberedning.
Den torra massabanan klipps i ark (700 X
700 mm) som staplas till 200 kg vikt och
pressas till balar i en 1 000 Mp press. Balarna går
till massamagasinet som rymmer 10 000 t massa.
Kemikalieåtervinning
Svartluten från massakokningen indunstas i en
femeffektsanläggning för 90 t/h vatten vid 65
% torrsubstanshalt hos den erhållna
tjocklu-ten. Anläggningen väger ca 340 t varav 140 t
är rostfritt stål. Nästan hela den som färskånga
tillförda värmemängden återvinns i kondensorn
för ångan från den sista effekten och i kylaren
för lutångkondensat.
Den indunstade luten bränns i sodahuspannan
som är rikligt dimensionerad och har enkel
rökgasföring så att långa driftperioder utan
avbrott för rengöring kan uppnås trots att
rökgaserna innehåller mycket stoft. Ekonomisern
består av hängande tubslingor som hålls rena
med en särskild skakapparat.
Förbränningsluften förvärms med matarvattnet från
ekonomisern innan det pumpas in i pannan. Denna ger
ca 70 t/h ånga med 64 at övertryck och 450"G
temperatur. Härtill kommer 20 t/h ånga vid
användning av de fyra oljebrännarna.
Ånga för fabriken alstras vidare i en med
bark och olja eldad panna som vid eldning
med enbart bark ger 30 t/h ånga. Vid
tillsatseldning med olja kommer man upp till 50 t/h
ånga. Ångtrycket reduceras till 3 at övertryck
i en mottrycksturbin vars elgenerator ger 11
MW. Härigenom blir fabriken till 90 %
självförsörjande med elkraft.
Av den från sodapannan erhållna askan
framställs vitlut i en Dorr-Oliver
kausticeringsan-läggning för 1 000 m3/dygn vitlut. Sodaluten
klaras i en förtjockare utan mellanbotten med
11 m diameter och 8 m höjd, och slammet från
den tvättas i en tvättförtjockare med tre
mel-lanbottnar. Vitluten klaras i en förtjockare
med tre mellanbottnar, 11 m i diameter och 8
m hög. Mesan från kausticeringen tvättas först
i en tvåstegs tvättförtjockare med fyra
mellanbottnar och sedan på ett roterande
vakuumfilter. Omkring 85 % av de i kokeriet tillsatta
kemikalierna återvinns.
En betydande värmemängd återvinns i en
im-kondensor för ångorna från sodalösaren och i
en spiralförvärmare för kylning av
avloppsvätskor från blekeriet. I dessa apparater, som
kostat ca 150 000 kr., tillvaratar man en
värmemängd motsvarande 21 t/h ånga.
Mesan (kalciumkarbonat) bränns i en
roterugn med påbyggd kylare. Slammet tillförs med
en roterande slammatare och avvattnas på ett
vakuumfilter. Filterkakan och krossad kalksten
införs i ugnen med en matarskruv. Roterugnen,
som är 3 m i diameter och 70 m lång, eldas med
tjock brännolja varav åtgår ca 165 k g/t bränd
kalk.
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 46 1299
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
