Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 47 - Verktygsmaskiner för metallbearbetning, av Alrik Björklund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Verktygsmaskiner för
metallbearbetning
Den mekaniska verkstadsindustrin intar
såtillvida en särställning inom näringslivet, som
den producerar de mekaniska hjälpmedel det
moderna samhället är i behov av.
Verkstadsindustrin är Sveriges största industribransch
med en produktion, som 1961 uppgick till
16 240 Mkr. eller ca 30 % av landets totala
industriproduktion. Exporten av
verkstadsprodukter hade samma år värdet 5170 Mkr.
motsvarande 36 % av landets totala export. I
sysselsättningshänseende spelar
verkstadsindustrin även en stor roll. Det totala antalet
sysselsatta inom verkstadsindustrin är mer än
350 000 eller närmare 40 % av samtliga
anställda inom svensk industri.
Verkstadsindustrins produktionskapacitet och
konkurrenskraft är i hög grad beroende av att
den maskinella utrustningen uppfyller
moderna krav på effektivitet och precision. Det
manuella arbetet minskas och begränsas mer och
mer till övervakning och kontroll.
Verktygsmaskinernas konstruktiva utformning är därför
av dominerande betydelse för
tillverkningsekonomin.
Till verktygsmaskiner för metallbearbetning
hänförs enligt nu gällande tullnomenklatur i
första hand spånavskiljande maskiner. Men till
gruppen räknas även andra slag, såsom
smidesmaskiner, klipp- och stansmaskiner, pressar
m.m., dvs. maskiner för metallbearbetning
genom plastisk deformation.
Den europeiska samarbetskommittén för
verktygsmaskinindustrin, i vilken branschens
organisationer i 12 länder (bl.a. Sverige) är
representerade, har tillsvidare fastställt följande
definition av vad som menas med en
verktygsmaskin: "A metalworking machine-tool is a
non-portable machine powered by an external
source of energy and designed specifically for
the working of metal either by forming of
swarfs or by deformation".
I USA har the National Machine Tool Builders’
Association kommit till ett liknande resultat
men gjort följande tillägg: "New sophisticated
machines that fashion metal by electrical
tech-niques or by a combination of the named
pro-cesses also qualify as machine tools".
Direktör Alrik Björklund, Stockholm
621.9
Med verktygsmaskin för metallbearbetning
avser man sålunda alla av en yttre kraftkälla
drivna icke portabla maskiner, som används
för bearbetning av arbetsstycken av metall
genom spånavskiljning från eller deformation av
materialet, eller som använder sig av vissa
nyare processer, t.ex. gnistbearbetning
(elektro-erosion) och ultraljud.
Utveckling av verktygsmaskiner
I Sverige byggdes de första
verktygsmaskinerna i mitten av 1800-talet. I första hand
tillverkades svarvar, borrmaskiner och kipphyvlar,
senare också horisontal- och
radialborrmaski-ner, fräs- och hyvelmaskiner. Ångkraftens
utnyttjande och järnvägsbyggandet gav de första
impulserna, men det tekniska
framåtskridandet ställde allt större krav på
verktygsmaskinens konstruktiva utveckling. Fartyg,
tänd-sticksmaskiner, kullager, telefoner, elektriska
motorer och generatorer, separatorer,
räknemaskiner och precisionsinstrument kunde inte
framställas utan att nya verktygsmaskiner
anpassade efter de nya produktionsbetingelserna
konstruerades och tillverkades.
En allt större precision, en ökande
anpassnings- och avverkningsförmåga och en allt
bättre ekonomi kännetecknar
verktygsmaskinens utveckling genom tiderna. Att en
verktygsmaskin är väl anpassad till den som skall
betjäna den, är en viktig synpunkt för maskinens
utformning. Arbetet i maskinen kan
underlättas med lämpliga manöver- och
transportanordningar. Därigenom nedbringas spilltid och
ställtid, och den fysiska ansträngningen för
maskinskötaren blir mindre. Det är endast
bearbetningstiden i maskinen som är produktiv.
Tidsåtgången för alla andra arbetstempon,
såsom förberedande och avslutande arbeten, bör
avkortas. Detta kan lämpligen göras genom
jämförelser av alternativa rörelsescheman
erhållna t.ex. med hjälp av MTM-metoden.
Maskinen konstrueras därefter så att den blir så
ändamålsenlig som möjligt för maskinskötaren.
Denna "bioteknologi" har särskilt under
senare år blivit uppmärksammad av såväl verk-
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 46 313
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
