Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 47 - Verktygsmaskiner för metallbearbetning, av Alrik Björklund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tygsmaskintillverkare som av
verkstadsindustrins arbetsledare.
Utbytbara byggenheter för borrning, fräsning,
brotschning, gängning etc. bildar en stor grupp
mångsidigt användbara maskindelar. De har
separata pneumatiska, elektromekaniska eller
elektrohydrauliska drivsystem. Byggenheterna
kan sammansättas till maskinaggregat för
samtidig bearbetning av större arbetsstycken från
olika riktningar, samtidig bearbetning med
olika bearbetningsförfaranden, flerspindligt
arbete m.m. Utvecklingen synes gå mot en allt
mer omfattande användning av byggenheter.
Fördelen är, att man med standardiserade
enheter kan bygga specialmaskiner, som efter
behov kan anpassas till varierande arbetsstycken
och arbetsuppgifter.
Speciella verktygsmaskiner
och anordningar
Specialmaskiner för tillverkning av specifika
arbetsstycken i stora serier röner ökad
efterfrågan. De konstrueras ofta med inbyggda
mätanordningar, som kontinuerligt kan mäta
arbetsstycket, och även i vissa fall kan styra
maskinen efter mätningsresultatet. Automatisk
skärpning av verktyg förekommer även ofta,
och detaljutvecklingen går mot en allt större
produktivitet och precision.
Specialmaskinerna är icke användbara annat än för
massproduktion. Exempel därpå är revolverautomater,
slipautomater (t.ex. inom kullagerindustrin)
samt pressar med mekaniserad in- och
uttagning av ämnen m.m.
En relativt ny utvecklingslinje hos de
automatiskt styrda maskinerna är de
"programstyrda" maskinerna, vilka kännetecknas av att
arbetscykeln styres från informationsbärare, i
vilken programmet för bearbetningen finnes
lagrat. Väg- och kopplingsinformationer kan
programmeras på en hålremsa eller ett
magnetband, alternativt på en tryckknappspanel eller
propptavla. I det senare fallet erhålles i
allmänhet väginformationerna från nockaxlar och
excentrar, vilket komplicerar en omställning
från ett till ett annat bearbetningsprogram.
Om-justeringen av nockarna måste göras för hand,
vilket är tidsödande och kostsamt i jämförelse
med en programväxling i den förstnämnda
maskintypen, som omställs genom byte av
hålremsa. Programstvrningsverk av olika typer finns
för fräsmaskiner, svarvar, slipmaskiner,
borrmaskiner, pressar m.m.
En annan påtaglig tendens i utvecklingen
visar de typer av matningsanordningar, som
användes i syfte att nedbringa spilltiderna, vid
t.ex. automatmaskiner som arbetar med
förarbetade arbetsstycken. Man använder
vibrationsmatare, som ordnar arbetsstyckena och
för in dessa rättvända i en inmatningskanal.
Vid massfabrikation av metallprodukter med
hjälp av mätdonsstyrning av
verktygsmaskinen kan härigenom större delen av
arbetsförloppet göras helt automatiskt.
För bearbetning av hårda eller spröda me-
Exportvärde
Hkr
Fig. 1. Den genomsnittliga svenska exporten av
verktygsmaskiner per kvartal 1956—1961;
utvecklingstendensen representeras av kurvlutningen mellan
kvartalsvärdena.
taller, såsom hårdmetall, härdat stål eller
speciallegeringar av olika slag, användes numera
ofta gnistbearbetningsmaskiner
(elektroero-sionsmaskiner). Täta separata gnistöverslag
med hög strömstyrka och kort varaktighet
mellan en elektrod och arbetsstycket avskiljer
materialpartiklar från detta. Arbetsstycket
påverkas sålunda ej av någon skärande egg, och man
kan med denna metod åstadkomma skiftande
och komplicerade hålformer.
Tabell 1. Svensk export och import av verktygsmaskiner jämte
delar och tillbehör 1961 fördelat på länder
Länder Exportvärde Importvärde
1 000 kr. % 1 000 kr. %
3 662 2,9 2 495 1,6
Danmark .................... 5 011 3,9 2 025 1,3
5 237 4,1 60 —
Frankrike .................... 7 599 6,0 3 463 2,3
3 678 2,9 5 759 3,8
Nederländerna ................ 3 623 2,9 1 568 1,0
Norge ........................ 6 890 5,4 586 0,4
Portugal ..................... 502 0,4 — —
Schweiz ...................... 4 238 3,3 8 970 5,9
2 315 1,8 316 0,2
Storbritannien ................ 14 647 11,5 18 079 11,9
Västtyskland ................. 17 903 14,1 79 248 51,8
Österrike ..................... 2 292 1,8 1 208 0,8
östeuropeiska länder .......... 3 787 3,0 7 079 4,7
övriga europeiska länder ...... 508 0,4 66 —
USA och Kanada.............. 9 748 21 413 14,0
Latinamerika ................. 18 142 14,3 — —
2 738 2,2 45 —
10 347 8,1 2 —
Australien .................... 4 214 3,3 — —
Summa 127 081 100,0 152 382 99,7
1314 TEKNI.SK TIDSKRIFT 1962 H. 44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
