Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 47 - Nybyggen - Den linjära Stanford-acceleratorn, av SHl - Svensk maskin för gnistbearbetning, av BoJ - Nya material - Oxidationsresistent högtemperaturmaterial, av SHl - Syntetfiberpapper för elisolering, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 1.
Gnistbe-arbetnings-maskin TGM
300; t.v. upptill
elektrisk enhet,
t.v. nedtill
filterenhet, t.h.
mekanisk enhet.
acceleratorn aldrig kommer att användas för så hög
elektronenergi. Man är nämligen inte säker på att
det lönar sig att bygga ut acceleratorn. Man tror
att det behövs många års arbete vid den lägre
energin, innan man kan fatta ett beslut i frågan.
Härunder hoppas man att få utrett, om hittills okända
partiklar kan skapas vid bestrålning med 10 GeV
elektroner. Man har nämligen räknat ut att alla i
naturen funna partiklar kan erhållas vid 7 GeV
energi (Nucleonics jan. 1962 s. 23). SHI
Svensk maskin för gnistbearbetning
En gnistbearbetningsmaskin (jfr Tekn. T. 1957 s.
613) består av en mekanisk enhet, en elektrisk enhet
och en filterenhet, fig. 1. Arbetsstycket placeras i
den mekaniska enhetens karformade koordinatbord
och bearbetas med hjälp av gnisturladdningar från
en elektrod till arbetsstycket. Urladdningarna sker
i en vätska, vilken kan utgöras av fotogen, Iacknafta
eller transformatorolja.
Den mekaniska enhetens koordinatbord har en
uppspänningsyta på 580 X 225 mm och bordet kan
röra sig 330 mm i längdled samt 215 mm i tvärled.
Toppsliden kan svängas ett fjärdedels varv kring
vertikalaxeln och röra sig vertikalt 160 mm.
Elektroden kan matas 110 mm i slidaxelns riktning.
Maskinen är 2 m hög och väger ca 530 kg. Den elektriska
enheten är innesluten i ett plåtskåp med
manöverpanel. Gnistgeneratorn har anordningar för
spänningsbegränsning vid finbearbetning. Ett oscilloskop
underlättar inställningen av gnistförloppet.
Halvle-darventiler eliminerar backströmmar varigenom
elektrodslitningen blir låg.
Filterenheten är sammankopplad med den
mekaniska enheten, så att vätskan renas kontinuerligt.
Den dielektriska vätskan finns i en 120 1 stor tank
och cirkuleras därifrån med hjälp av en
cirkulationspump och en sugpump. Filtret är av
kantfilter-typ och har filterinsatser som rengörs genom
back-spolning, varför de ej behöver bytas. Filtret
uppfångar partiklar ned till dimensionen 0,0001 mm ur
vätskan. Vätskans renhetsgrad inverkar på arbets-
resultatet, så att större materialavverkning uppnås
per tidsenhet vid renare vätska.
Gnistbearbetningsmaskinen är lämplig för
tillverkning av verktyg av härdat stål, hårdmetall,
höglegerade stål och liknande. Sådana verktyg utgörs t.ex.
av formverktyg, pressverktyg, formstål, matriser och
präglingsverktyg. Maskinens arbetsförmåga framgår
av följande data:
högsta avverkningsförmåga ............ 300 mm3/min
bästa ytjämnhet, profildjup ............ 0,001 mm
bearbetningstolerans .................... 0,01 mm
största elektrodyta ..................... 25 000 mm2
totalt effektbehov ...................... 3,5 kW
Hela utrustningen väger ca 830 kg och fordrar en
uppställningsyta på ca 2 m2 (enl. AB Transintro,
Bromma).
Bol
nya material
Oxidationresistent högtemperaturmaterial
Alla typer av eldfasta material, vilka kan användas
vid hög temperatur, har åtminstone en svaghet.
Karbider och borider står inte emot oxidation, oxider tål
inte snabba temperaturväxlingar och silicider är inte
tillräckligt eldfasta.
Vid utveckling av nya högtemperaturmaterial torde
det därför nu vara lönlöst att lita till enkla, stabila
föreningar och efterfrågan på material för många
högtemperaturtillämpningar måste därför mötas med
sammansatta material som är termodynamiskt
instabila under arbetsbetingelserna men förändras så
långsamt att de håller under den korta användningstiden.
I ett fall sökte man ett material som inte skulle
allvarligt oxideras i luft vid över 1 930°C i upp till
1 h. Materialet skulle vidare tåla snabba
temperaturväxlingar och ha medelgod hållfasthet vid hög
temperatur. Det har visat sig att en fast lösning av
10 mol-% MoSi2 i ZrB2 uppfyller fordringarna.
Detta material tål 4 h i luft vid 1 950°C, har god
resistens mot temperaturändringar samt utmärkt
elektrisk ledningsförmåga och värmeledningsförmåga.
Materialet kan utnyttjas i kompakt form eller som
oxidationsskyddande beläggning på andra material,
såsom grafit, volfram, zirkoniumdiborid,
zirkonium- och kiselkarbid eller skum av de tre
sistnämnda (P T B Shaffer i American Ceramic Society
Bulletin febr. 1962 s. 96—99). SHI
Syntetfiberpapper för elisolering
Ett papper av polyesterfiber (Dacron), impregnerat
med anhydridhärdat epoxiharts tål upp till 155°G
kontinuerligt. Det tillverkas i halvstor skala i USA
och kan erhållas i tre kvaliteter en mycket böjlig
(Duroid 2305), en elastisk och något böjlig (Duroid
2310) samt en styv (Duroid 2315). De tre
kvaliteterna har nära lika elektriska egenskaper, t.ex. 40
kV/mm genomslagshållfasthet och 1 130 h
halveringstid för denna vid 227°C.
Framför väv har papper vanligen fördelarna att
vara billigare på grund av den enkla
tillverkningsprocessen, kunna erhållas i flera tjocklekar samt
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 43 J1339
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
