Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 48 - SJ:s personvagnar — utveckling och byggnadsprogram, av Allan Gabrielsson - Arbetsmarknaden inom de tekniska yrkena, av WS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
na förblir därför ganska "raka i ryggen".
Färgsättningen på inredningen är ny liksom på
textilierna, vars färgsättning uppvisar en helt
annan variation än förr. Träfotstegen utbytes
mot gallerfotsteg, vestibulsidodörrarna utbytes
mot tätare dörrar. Ännu kvarvarande
"rem"-fönster utbytes mot fönster av modernare typ,
golv och väggar i toaletterna belägges med
plastmaterial, elvärmeledningens driftsäkerhet
förbättras m.m.
Vissa 1-klassvagnar, som ersättes av nya i
snälltågen, blir överflödiga och ombygges till
kombinerade 1- och 2-klass vagnar. Några av
dessa kommer dock att behållas som 1-klass och
troligen få en mer genomgripande
modernisering, omfattande bättre fläktventilation,
lysrörsbelysning, automatreglering av elvärmen
m.m., så att de kan användas bl.a. för
topptrafiken i snälltågen.
Sovvagnar
Den nya idén med universalsovvagnar har
slagit väl ut då den stora flexibiliteten väl möter
varierande behov av 1- och 2-klass utrymme.
Därför planeras ombyggnad av ett antal
kupéer i sovvagnar, som nu har ett fast antal
1- och 2-klass kupéer. En sådan vagn skulle
efter ombyggnaden innehålla fyra kupéer för
1-klass, fem för 2-klass och tre för valfritt
1- eller 2-klass.
Vidare undersökes nu möjligheterna till
förbättring av bäddarna i 2-klass kupéerna i de
äldre av sovvagnarna. Kedjebottnarna i stålram
skall om möjligt ersättas med bredare bäddar
av den bekvämare typ som bl.a. finnes i
universalsovvagnarna.
Det bör även nämnas att vissa planer finnes
på att åtminstone på prov införa liggvagnar
efter kontinentalt mönster. För detta ändamål
skulle till att börja med tre 1-klass
kupésitt-vagnar ombyggas till 2-klass liggvagnar. I och
för sig är behovet av liggvagnar mindre i
Sverige än i sådana länder, där det internationella
sovvagnsbolaget med sina relativt höga taxor
dominerar marknaden. Fördelen skulle i SJ:s
fall vara, att dessa vagnar kunde användas som
förstärkning dygnet runt, först i dagtåg med
sittresande i ena riktningen och sedan
omedelbart därefter som nattvagnar med liggresande
i andra riktningen.
Restaurangvagnar
Vagnarna från 1930-talet får vedspisen utbytt
mot elspis och förses med
elvarmvattenbereda-re, modern kaffebryggningsapparat,
fläktventilation, lysrörsbelysning, bordsbelysning,
hermetiska imfria fönsterenheter m.m. En serie
på fem vagnar har just genomgått denna
ombyggnad. Därvid har även införts en mindre
baravdelning, fig. 5. Ytterligare sju vagnar står
i tur.
Kafévagnar
En ombyggnad av SJ:s ca 60 kafévagnar har
nyligen påbörjats. Ett 20-tal av dessa får nu
omfattande upprustning av såväl pentry som
serveringsavdelning, medan de övriga främst
får vissa förbättringar i pentryt. Dessa senare
vagnar avses, då nya kafévagnar levererats, att
användas som baser för ambulerande
tågservering, varvid serveringsavdelningen efter
mindre ändring användes som vanlig
resandeavdelning.
Postvagnar
Denna vagnpark genomgår sedan några år en
modernisering, varvid bl.a. lysrörsbelysning
införs och postinredningen omdisponeras.
Dessutom byggs rammsäkra vestibuler i de vagnar,
som tidigare saknat sådana.
Litteratur
1. Järnvägsstyrelsen: Sveriges Järnvägar 100 dr. Stockholm
1956.
2. Gabrielsson, A: Några ekonomiska synpunkter på
nykonstruktion av personvagnar. Järnvägsteknik 1956 h. 3 s.
56—68.
3. Gabrielsson, A: Några ekonomiska funderingar kring SJ
personvagnsprogram. Nordisk Järnbanet. 1957 h. 6 s. 152—
161.
4. Gabrielsson, A: Nyanskaffning av personvagnar.
Järnvägsteknik 1959 h. 3 s. 51—64 , 76.
Arbetsmarknaden inom de tekniska yrkena.
Arbetsmarknadsstyrelsens prognosinstitut har hösten
1962, fjärde året i följd, genomfört en enkät om
arbetsmarknadsläget för vissa högre
utbildningsgrupper. Frågeblanketter utsändes i oktober till 705
bedömare, varav vid slutdatum den 20 november
94,7 % hade svarat. Enkäten omfattade 64 olika
utbildningskategorier.
Som bedömare-svarare har fungerat privata och
statliga arbetsgivare, i viss utsträckning även
utbildningsanstalter och organisationer i deras egenskap
av arbetsgivare för vissa utbildningsgrupper. För
ingenjörsgrupperna har bl.a. STF:s
primärorganisationer anlitats som bedömare för sina fack.
I korthet kan arbetsmarknadsläget sägas ge uttryck
för en allt mer utbredd brist på högre utbildad
arbetskraft inom så gott som de flesta områden. Inte
något område uppvisar överskott, och endast inom
ett knappt tiotal områden råder balans mellan
tillgång och efterfrågan. Arbetsgivarnas
rekryteringsmöjligheter kan i stort sett sägas ha varit
oförändrade jämfört med föregående år. Efterfrågan på
den kvalificerade arbetskraften väntas öka under
1963 men troligen inte i samma omfattning som
tidigare.
På teknikersidan redovisas såväl civilingenjörer
som läroverks- och gymnasieingenjörer tillsammans
under "ingenjörer" av olika fack. Då det gäller
tillgången på arbetskraft, föreligger brist inom alla
ingenjörsfacken; markerad brist föreligger fortfarande
på byggnadsingenjörer och arkitekter, flyg-, bergs-,
och textilingenjörer samt lantmätare.
Rekryteringsmöjligheterna jämförda med föregående års är inom
de flesta ingenjörsfacken oförändrade; då det gäller
maskin- och kemiingenjörer är de något förbättrade,
i fråga om lantmätare försämrade och då det gäller
arkitekter något försämrade. Efterfrågan 1963
väntas kraftigt öka för byggnads- och flygingenjörer,
öka för textilingenjörer, arkitekter och lantmätare,
något öka för maskin- och elektroingenjörer samt
bli oförändrad för kemi- och bergsingenjörer. På
skeppsbyggare kan efterfrågan minskas så att den
nuvarande bristen på sådana ingenjörer kan
förbytas i balans eller i något överskott 1963. WS
1350 TEKNI.SK TIDSKRIFT 1962 H. 44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
