- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 92. 1962 /
1360

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 48 - Nya metoder - Standardisering av storbehållare, av BoJ - Gastryckfogning, av SHl - Arbetsinstruktion trådlöst från bandspelare, av BoJ - Helautomatisk slipning av bromsskivor, av A Denell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sioner. Då två 20 fots behållare i sammanlagd längd
överskrider lastytans längd (11,0 m) på SJ:s öppna
standardvagn litt. 0, har ett större antal vagnar med
12,5 m lastytelängd och 27 t bärighet beställts (Tekn.
T. 1961 s. 1008) och nu börjat levereras.

Den svenska kommittén förordar en största
stap-lingshöjd av fyra behållare samt att behållarna skall
kunna lyftas i takhörnen, i bottenhörnen samt i
lyftfickor i baslinjen. De skall kunna motstå en
statisk eller dynamisk belastning på femfaldigt
tyngdkraften (5g). Behållarnas golv skall tåla den jämnt
fördelade största lasten samt en hjulbelastning på
227 kp. Taket skall tåla 75 kp på varje kvadratfots
(10 dm2) yta. Behållarna skall kunna öppnas
åtminstone på ena kortsidan.
Vid ett ISO-möte i Genève i september 1962
enades man om att föreslå 10 och 20 fots behållarna
för standardisering, samt dessutom en 63A fot lång
(2 030 mm) behållartyp med samma bredd och höjd
som de övriga. Behållarna får i längdordning väga
högst 5, 10 och 20 t. Ett norskt förslag till
godsbehållare, vars inre bottenytor är multiplar av
stan-dardlastpallens yta, väckte stort intresse vid
Genève-mötet (H Malmström i Svenska Hamnförbundet 1962
h. 7 s. 75—76; SIS-nytt 1962 h. 10 s. 7). BoJ

Gastrycksfogning

Vid en typ av fogning av metaller i fast tillstånd
utsätts arbetsstycket för högt tryck av en inert gas
vid förhöjd temperatur. Förfarandet kallas därför
gastrycksfogning. Det kan också utnyttjas vid
tillverkning av kompoundmaterial och presskroppar av
metallpulver.

Vid fogning erhålls enligt uppgift fullständigt
metallurgisk bindning. Deformationen behöver inte bli
större än den som fordras för intim kontakt mellan
arbetsstyckena i fogytan. Härigenom bestäms
mått-toleranserna för den färdiga produkten av dem som
gäller för arbetsstyckena. Vidare kan man foga
spröda material som inte anses fogbara vid tillämpning
av vanliga metoder. Flera delar av lika eller olika
material kan fogas samman till en komplicerad
produkt i en enda operation.
Gastrycksfogning utförs i helium eller argon i en
invändigt värmeisolerad autoklav. Dennas
tryckupptagande stålväggs temperatur överstiger inte 150°C,
varigenom man har uppnått 1 050 k p/cm2 vid
1 650°C. Man konstruerar nu autoklaver för upp till
3 500 kp/cm2 vid 2 980°C.

Vid prov av metoden har man hittills bl.a. funnit
att beryllium kan fogas genom upphettning 4 h till
815—900°C vid 700 kp/cm2. Motsvarande betingelser
för molybden är 3 h, 1 430°C och 700 kp/cm2.
Materialets ursprungliga duktilitet kan återfås i fogen
genom kallbearbetning med 25 % reduktion.
Zirkonium, Zirkaloy 2, 3 och 4 kan alla fogas genom
upphettning 3—4 h till 840°C vid 700 kp/cm2.
Liknande resultat har erhållits med titan. Många
rostfria stål, t.ex. AISI 304, 316, 347 och 410 har fogats
på 1—3 h vid 1 150°C och 700 kp/cm2.

Vid tillverkning av presskroppar av pulver har
man gjort sådana av bl.a. urandioxid på 3 h vid
1 150°C och 700 kp/cm2. Det erhållna materialet har
99,5 % av teoretisk densitet och med samma
egenskaper som hos på vanligt sätt pressade och
sintrade presskroppar med lika stor densitet. Av
aluminium-, magnesium- och berylliumoxid har man
gjort presskroppar med 98—99 % av teoretisk
täthet genom upphettning 3 h till 1 290°C (t 150°C för
MgO) vid 700 kp/cm2 tryck (S J Paprocki, E P
Hodge & P J Gripshover i Materials in Design
Engineering mars 1962 s. 14—15). SHI

Fig. 1. Trådlös överföring av arbetsinslruktioner från en bandspelare till
en arbetare som skall uppläras och därvid fritt rör sig i en maskingrupp.

Arbetsinstruktion trådlöst från bandspelare

Trådlös överföring av arbetsinstruktioner från
bandspelare för upplärning av maskinskötare är en
metod som utvecklats av Volvo-Köpingverken i
samarbete med Telefon AB L M Ericsson. Den trådlösa
överföringen medför att den som instrueras, fritt
kan röra sig bland maskinerna, fig. 1.

Arbetsinstruktionerna spelas in på band och
avspelas i en bandspelare kopplad till en magnetslinga
som hängs upp över arbetsplatsen. Som mottagare
används en vanlig transistorhörapparat för
hörselskadade. Den som instrueras kan själv starta,
stanna och backa bandet. Arbetsinstruktionerna görs i
en serie med allt mindre instruktionsomfattning
genom att man systematiskt utelämnar ord, utan att
instruktionens tydlighet därför försvinner. De
instruerade kan därigenom snabbt nå ackordstakt.

Metoden medför att en ny arbetare kan komma
upp i ackordstakt på 3—4 dagar, medan det med
äldre metoder kunde la en vecka innan han kunde
få köra en maskin själv. Särskilt för utländsk
arbetskraft är metoden nyttig, då en instruktion kan
spelas in på utländskt språk. BoJ

Helautomatisk slipning av bromsskivor

En slipmaskin med två parallella slipspindlar har
automatiserats, så att den kan bearbeta cirkulära,
skivformiga arbetsstycken båda sidor samtidigt,
fig. 1. I detta fall planslipas yttersidorna på broms-

Fig. 1.
Helautomatiserad slipmaskin för
cirkulära, skivformiga arbetsstycken.

1360 TEKNI.SK TIDSKRIFT 1962 H. 44

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:57:36 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1962/1390.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free