Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 48 - Nya metoder - Helautomatisk slipning av bromsskivor, av A Denell - Diabasullisolering mot tjälskador, av BoJ - Smält aluminium vägtransporteras 22 km, av BoJ - Reaktiva färgämnen, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- Tjocklek
- Bredd
Fig. 2. Principskiss av
- automatisk,
pneumatisk mätning av ett
ar-betsstyckes tjocklek
och bredd.
skivor. Maskinens automatiska arbetsförlopp
omfattar frammatning och fastspänning av
arbetsstycket, slipning till färdigt mått, konlrollmätning,
korrigering av inställningen vid slipskiveförslitning,
ut-stötning av arbetsstycket, skärpning av slipskivan,
uppehåll i produktionen under skärpningen samt ny
start av arbetscykeln.
Arbetsstyckena ligger i en sluttande ränna, varifrån
ett trestjärnigt malteserkors matar fram en detalj
i taget till arbetsspindeln på vilken bromsskivan
spänns upp. De båda slipskivorna, som har 36"
diameter, ansätts samtidigt från var sin sida mot
arbetsstycket och matas till inställt djup. Då
slipskivorna går tillbaka till sitt utgångsläge efter
slipningen, ansätts en pneumatisk mätutrustning, som
mäter bromsskivans tjocklek och bredd, fig. 2. Om
måtten ligger inom avsett toleransområde matas
nästa arbetsstycke fram, eljest korrigeras
matningsdjupet.
Antalet arbetsstycken, som skall slipas mellan varje
slipskiveskärning, förinställes i ett räkneverk.
Skärpningsdiamantens rörelse samt ökningen i
inmatningsdjup efter varje skärpning kan också inställas.
Maskinens arbetscykel är 45 s vid 0,1 mm arbetsmån
per yta (enl. Arthur Scrivener Ltd, Birmingham
24). ADenell
Diabasullisolering mot tjälskador
Tjälskadorna i järnvägarnas korsningar med
landsvägar förorsakar enligt SJ årliga kostnader på 3,4
Mkr. Skulle tjälskadorna helt kunna undvikas torde
kostnadsbesparingarna för minskat vägunderhåll och
minskade fordonsskador komma att röra sig om
"hundratals" miljoner kronor i Sverige.
En isolerskiva av diabasull med hög volymvikt har
nu provats ett par år av Bockwool AB i Skövde för
vägändamål. Vid företagets försöksstation i
Skul-torp har man lagt en försökssträcka, fig. 1, med
10—15 cm isolerskikt och 40 cm bärlager av grus.
I en provväg vid Såå i Jämtland har man lagt olika
tjocka isolerskikt på fem provsträckor. Vägen har
varvig ishavslera som grund. I sådana fall fordras
vanligen upp till 1,8 m schaktningsdjup, men man
räknar med att högst 0,75 m behövs genom
frostisoleringen av diabasullmattor.
Isoleringen läggs på 0,4—0,7 m djup och dess
tjocklek varieras med hänsyn till en stor mängd
faktorer. Vid dimensioneringen av isolerlager bygger
man på G Beskows teorier och forskningsresultat
om tjälens livsbetingelser. Man avser att för
dimensioneringen använda databehandlingsmetoder.
Prov har visat att tjälningsdjupet i ett
diabasull-isolerat vägområde har minskat från 1,8 till 0,6 in,
och att tjälskadorna försvunnit på sträckor, där
man haft upp till 0,1 m uppfrysningar. Kraven på
isoleringsmaterialet är att det skall vara tillräckligt
hårt för att kunna binda ett fuktinnehåll upp till
90 °/o av volymen. Dessutom skall det vara kemiskt
motståndskraftigt ocli ha tillräcklig bärighet.
Statens Väginstitut provar nu metoden, som synes
kunna användas också för andra typer av
grundisoleringar. BoJ
Smält aluminium vägtransporteras 22 km
Smältverk för aluminium i Birmingham-området har
börjat leverera smält metall vid 750°C
biltransporterad till en motortillverkare som gjuter mer än
200 000 kolvar i veckan för bensin- och
dieselmotorer. Metoden innebär att kostnaderna för
omsmält-ning elimineras.
Metallen tappas i två 2,5 t behållare för varje
bilsläp. Behållarna är invändigt klädda med eldfast
material och har lock som fästs med skruvar och
vingmuttrar. Vid gjuteriet töms behållarna i
för-varingsugnar från vilka metallen distribueras i
transportkärl för 1 t smälta med gaffeltruckar till
gjutmaskinerna.
Nio transporter per dag går med låg fart (ca 15
km/h) på allmänna vägar till gjuteriet. Ett
smältverk ligger ca 5 km och ett annat 22 km från
gjuteriet. Metallen som är en aluminium-kisellegering
analyseras med korta intervall av en automatiskt
arbetande spektrometer. Den kompletta analysen
utskrivs också automatiskt på telex till smältverket
som vid behov justerar sammansättningen för nästa
leverans (New Scientist 1 nov. 1962 s. 245—246).
BoJ
Reaktiva färgämnen
De inom textilindustrin använda syntetiska
färgämnena fixeras på fibrerna enligt ett antal olika
metoder ofta av komplicerad karaktär. I de flesta
fallen verkar saltarlade bindningar eller fysikaliska
krafter. En ganska ny metod är emellertid kemisk
bindning av färgämnet vid fibern; det förra är ett
reaktivt färgämne. Sådana blev tillgängliga först i
Tyskland 1952, men följdes snabbt av liknande i
Storbritannien, Schweiz och andra länder.
Vid färgningen reagerar reaktiva grupper i
färgämne och fiber kemiskt med varandra, och det
förra blir härigenom en beståndsdel av den senare.
De reaktiva grupperna är OH-grupper i cellulosa-
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 43 J1361
Fig. 1. Provväg
med
diabasullisolering i
Skul-torp vid Skövde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
