Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 9. 1 mars 1912 - Nyaste metoder för extraktion af kisbränder och malmer medelst klorerande rostning, referat av Arthur Raméns föredrag, av Kr. E.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
TEKNISK UKEBLAD
Nr. 9 1912
höfver bekosta någon ånga för
uppvärmningen, respektive uppkokningeu, en post,
som på de flesta ställen är ganska
kännbar.
I sammanhang med denna fråga står
anordningen af kraftfrågan vid ett
extrak-tionsverk. I samband med en dylik me-
Fig. 9-
Fig. io.
i England. De bestå enligt hans
patentanspråk däruti, att purple-oren utan några
som helst bindemedel formas till
briketter och brännas i en för ändamålet
lämplig ugn. Engelsmännen använde härför
en sorts kammarugnar, hvilka voro
ganska oekonomiska. Sedan har kanalugnar
kommit til
användning både vid
Helsingborgs Kopparverk och i
England, ursprungligen
enligt Gröndals
konstruktion. Ehuru
kanalugnarna i drift
äro billigare än de
engelska
kammarugnarna har
briketteringen ändå tills
senaste tiden ställt
sig tämligen dyr
speciellt på grund
af hög reparatur å
1 det föregående har jag ej omnämnt
utvinning af silfver och zink ur kiserna,
hvilka metaller dock till ej obetydligt
värde inga i en del kiser. Silfrets
utvinnande har i samband med den
klorerande kopparextraktionen länge varit
föremål för fabrikation enligt Claudets
metod. Denna består uti en fällning af
silfret, som i lutarna förekommer som
däri löst klorsilfver medelst jodnatrium
samt jodens regeneration ur jodsilfret
medelst svafvelnatrium, då svafvelsilfver
vinnes
(9) AgCl-|-Na J = Ag J(oløsligt)-|-NaCl.
(10) 2 Ag J + Na2S = 2 Na J + Ag2S.
Det kan bemärkas, att vid öfriga vata
extraktionsmetoder för lågprocentiga
kopparmalmers tillgodogörande kan ej silfver
och guld tillgodogöras.
Tillgodogörandet af glaubersalt, zink
etc. ur ändlutarna är ett problem, på
kanisk metod för cementering använder man
sig med fördel af de mest ångbesparande
maskiner i det att kondensationsvattnet
användes för urlakning af malmerna.
Någon extra ånga för verkets behof
be-höfver man alltså icke, eller högst
obetydligt.
Hur stor förändring, som användande
af dessa principer beträffande ångans
tillgodogörande medfört vid ett
extraktions-verk, kan man inse däraf, att den totala
åtgången af stenkol för ång- och
kraftändamål i allmänhet uppgått till 8 å 10 °/0
per ton malm under det att processen
på ofvannämnda sätt låter sig genomföra
med en åtgång af 3 °/0.
Den erhållna produkten, cementkopparn,
pressas til briketter i hydrauliska pressar
och raffineras uti flamugnar enligt kända
metoder. Extraktionsåterstoden,
purple-ore, går antingen uti pulverformigt skick
till masugnar eller briketteras såsom
numera oftast är fallet.
Metoderna för brikettering af
purple-ore uppfunnos först i England af
engelsmannen Bird 1891, som därå erhöll patent,
och tillämpas ännu vid åtskilliga fabriker
vagnsmaterialet i kanalugnarna och
svårigheten att använda mekaniska
anordningar.
Vid detta verk användas numera
brikettugnar enligt min konstruktion, hvarvid
ifrågavarande svårigheter äro afhjälpta,
hvilket har åstadkommits genom
konstruktiva förbättringar af kanalugnarna,
så att vagnreparaturen nu är mycket
obetydlig. Härigenom har det äfven lyckats
lösa frågan om rationellt anordnande af
vagnarnas aflastning och rangering etc.,
hvilke förbättringar tilsammans medföra
ett förbilligande af processen af c:a 1
krona per ton briketter.
Bildarna n:ris 9, 10, 11 och 12 äro
tagna från brikettverket i Helsingborg.
Briketteringen tillgår sålunda, att den
pul-verformiga extraktionsåterstoden,
purple-oren, på lämpligt sätt (se bild 9)
intransporteras i brikettverket, hvarest den
uti pressar pressas till briketter (se bild 10),
som uppstaplas på vagnar, hvilka
inskjutas i de omtalade kanalugnarna för
att brännas vid hög temperatur (se bild
11). Vagnarnas aflastning synes af bild 12.
hvars lösning numera finnas grundade
förhoppningar.
Den allmänna dispositionen af ett
extraktionsverk kan genom de
genomgripande förändringarna i processerna
ut-føras på ett mera ekonomiskt sätt än
förut. Samtliga afdelningar kunna och
børa sättas i förbindelse med hvarandra
medelst transportorgan, hvilka til større
delen kunna anordnas automatiskt.
Det nödiga platsutrymmet och de
behöfliga byggnadernas volym kan
inskränkas till en tredjedel af hvad förut var
nödvändigt.
Den klorerande extraktionsmetodens
utveckling på sätt ofvan beskrifvits har
medfört det ekonomiska resultat, att den
klorerande extraktionen kan utföras för
ungefär halfva kostnaden emot hvad som
för några år sedan var möjligt. Man
kan räkna med en kostnad för
extraktionen själf af 4—6 kronor per ton och
för briketteringen af 2 —3 kronor per ton,
d. v. s. totalt kronor 6—9 per ton
beroende på lokala förhållanden och
kopparhalten i malmen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
