Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 44. 4. november 1927 - Erfarenheter vid tillämpning av principer för rationell industriledning, av G. E. Egrell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
år i sådanna tider mer ån eljest av nöden, att det in
skårpes i allas medvetande, att produktionen måste
ökas, att passivitet i företagsamheten år detsamma som
att näringslivet försummas, att oskattbara framtids
värden förspillas. Det fordras vida vyer av kapitalets
handhavare och energisk strävan av våra industri
ledare, ingeniörer och arbetare. Och för allmänhetens
förmåga att rätt kunna förstå vikten av att produktionen
icke får stå stilla, ån mindre gå tillbaka, utan måste
höjas, kråvs det upplysning, upplysning och åter upp
lysning. |
4 Varje industriman har under de senare åren ofta
fått stålla den frågan til sig: vad år att göra för att
öka företagets produktivitet och för att nedbringa dess
tillverkningskostnader? Man har hört många vålvilliga
råd och förslag. Den ene har yrkat på låga arbetslöner,
den andra har predikat de höga lönernas ekonomi. Man
har rekommenderat rationellare arbetsmetoder och hån
visat oss till det lyckolandet U. S. A. Man har yrkat på
en arbetarnes medbestämmanderätt, på s. k. industriell
demokrati o.s.v. Icke har -det varit brist på uppslag,
och mången praktisk industriman har nog stått en smula
undrande og spörjande mer änn en gång, ej minst, när
våra nationalekonomer framlagt ibland tillsynes täm
ligen divergerande recept. ; .
I dylik ovisshet om vad som var sanning befann sig
också ledningen för det företag, som jag nu skall be
skriva. Som för så många andra, vilka velat omlågga
sin fabrikorganisation efter modernare mönster, tycktes
även för oss svårigheterna avskräckande. Vi visste vad
vi hade och visste oss också långt ifrån. efterblivna.
Varnande röster hade också vi hört från skilda håll,
där man under högkonjunkturen moderniserat sina or
ganisationer och fått, vad som en gång var så modernt
och för en god organisation utmärkände, nämligen
möjlighet att kunna göra statistik.
Innan jag då går in på, vilka åtgårder vi vidtogo,
bör jag kanske nåmna några ord om vårt företag.
II. Företaget.
Vi åro en mekanisk verkstad och tillverka huvud
sakligen velocipeder och delar till velocipeder, numera
också motorer och motorcyklar. Vi falla alltså under
beteckningen «Specialtillverkare». Vid den tidpunkt, då
vårt organisationsarbete började, sysselsatte vi c:a 425
man. Företaget är av det i vårt land ingalunda säll
synta slag, där en eller ett par dugande män (i detta
fall två bröder) från en anspråklös början skapat en
förhållandevis stor industri. Företaget växte säkert,
fabriksbyggnaderna fingo utökas, maskiner anskaffas,
och med erkånnansvård skicklighet hos företagets ska
pare kunde den inre organisationen hålla tåmligen jåmna
steg med utvecklingen i övrigt. .
Det var alltså en god. grund lagd, när ledaren år
1921 avled, straxt innan den ekonomiska krisen på ful
jaste allvar bröt ut. Under den tid, som sedan närmast
följde, gällde det att så snart som möjligt söka inrätta
sig efter de nya ekonomiska förhållandena och att söka
finna bottnen för svårigheterna och för förlusterna.
Vid företaget har städse härskat ett särdeles gott för
hållande mellan ledning och arbetare, så att där råder
ett förtroendefullt samarbete mellan företagets olika
skikt. Når det gållde att lotsa företaget genom de svå
raste bränningarna, tog sig också arbetarnes intresse
för detsamma mången gång rörande uttryck.
Det ligger utom ramen för denna framställning att
nårmare gå in på detaljer hårvidlag. Det år emellertid
mot bakgrunden av detta personliga samarbete och den
därigenom uppkomna tron på och tilliten till ledningen
av företaget, som det nyorganisationsarbete bör ses,
som jag här skall något beröra.
Har lantmannen ån den finaste utsåde, blir hans.
skörd dock beroende på hur han berett jorden, dår han
vill så sin såd. Så ock vid till-låmpningen av nya prin
ciper och arbetsmetoder. Det gåller att förbereda jord
månen, ty annars blir resultatet blott besvikelse, och
principerna och metoderna sjålva, om ån aldrig så för
nuftiga, misskånda.
Även för oss framstållde sig alltså frågan om vad
som vore att göra för att nedbringa tillverkningskost
naderna. Vi voro tåmligen på det klara med att genom
ytterligare lönesånkningar vore ej så mycket att vinna.
Vad vi ville komma till var att få 48 timmars arbets
veckan till en 48 timmars maskinarbetsvecka, d. v. s.
ville finna en våg att nå nødvåndiga besparingar i drifts
kostnaderna genom ett effektivare utnyttjande av ma
skiner och’ andra fasta tillgångar.
Vi hänvände oss då till Sveriges Industriförbund.
Resultatet blev, att överingeniör John A. Carlson vid
förbundets avdélning för fabriksorganisation, A/B Indu
stribyrån, erhöll vårt uppdrag att göra en sakkunnig
och objektiv undersökning av våra verkstäder. Denna
undersökning ägde rum under två månader hösten 1923
och framlades i en omfångsrik, utredande och för det
följande arbetet värdefull rapport, vari även redogjordes
för de principer för nationell industriorganisation, som
överingeniör Carlson gjort sig till talesman för. I hän
vändelsen till Industribyrån ingick icke något fortsatt
uppdrag för Överingeniör Carlson att i praktiken om
sätta sina organisationstekniska principer. Att ett sådant
uppdrag sedan gavs berodde på, att vi vid studiet av
hans rapport blevo övertygade om dessa principers stora
vikt och betydelse. I Februari månad 1924 lämnade vi
alltså Överingeniör Carlson i uppdrag att leda omorga
nisationsarbetet vid vårt företag, och når jag nu tre år
senare framlägger de resultat, vi- hittills nått, kunna
några ord ur det omdöme om företaget, som Över
ingeniör Carlson avgav i sin förenämda rapport, för
tjåna återges. .
Det heter dåri bland annat:
«I stort sett kan man säga, att företaget är i jåm-
förelse med andra verkståder i Sverige mycket vål
skött. Arbetarestammen år av mycket god kvalitet.
Arbetsintensiteten i genomsnitt hög för svenska för
hållanden. Under de förhållanden, som nu existera,
presteras ett aktningsvårt arbete både vad betråffar
kvalitet och kvantitet.
Jag ser dock möjligheter till att ytterligare ned-
bringa tillverkningskostnaderna genom båttre arbets
metoder och genom att en sådan ordning och planering
i arbetet införes, att varje arbetares och arbetsmaskins
tid ån båtre utnyttjas.»
426 TEKNISK UKEBLAD Nr. 44 - 1927
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
