Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Nr. 45. 11. november 1927
- Erfarenheter vid tillämpning av principer för rationell industriledning, av G. E. Egrell (forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att arbetsintensiteten redan då var i genomsnitt hög för
svenska förhållanden. /
*
Genom planeringens införande och genom utnytjande
av de härigenom framkommande uppgifterna har det
blivit möjligt att på ett synnerligen effektivt sätt skapa
översikt över och möjlighet att i detalj följa arbetets
gångpå fabriken, kostnadernas fördelning och ställning
vid varje tidpunkt, levaransernas gång, lagrens storlek
m. m. :
Det medhinnes ej att nårmare ingå på dessa olike
enskildheter, dock skulle jag vilja med några ord nåmna
om de betydande fördelar, som vunnits genom detalj
kontrollen av omkostnaderna. På basis av tidigare
vunna erfarenheter uppgöra vi årligen en budget över de
olika omkostnadsgrupperna och de under dessa grupper.
stående detaljkontin. Hos oss åro dessa grupper fyra,
nämligen: . allmänna omkostnader, fabriksavdelningars
omkostnader, hjälpavdelningars omkostnader och försälj
ningskostnader. Genom sammanställning av de olika
sifferuppgifterna, som inkomma till planeringsavdelnin
gen, kunna vi med lätthet månadsvis se, huru de olika
budgetsiffrorna följas. Tendenser till ökningar, som
kunna inverka på driftsresultatet, märkas ovillkorligen,
och tillfälle gives att i tid ingripa. - .
Ej mindre betydelsesfullt är, att denna kontroll över
de olika avdelningarnas omkostnader skapat en gläd
jande omsikt hos förmän, personal och arbetare. Man
tillvaratar .med ökat intresse de olika möjligheterna att
arbeta med minsta möjliga kostnader.: Systemet har,
korteligen uttryckt, uppmuntrat till ekonomiskt tän
kande, en vinst vars betydelse icke kan överskattas.
Man har. sagt, att den s. k. rationella industrilednin
gen för med sig så mycket skriveri med en mångfald
blanketter, formulär m. m., — ja, man hör ibland ut
trycket «pappersbruk» ironiskt användas om den. Det
är givet, att det ej kan undvikas vid grunduppgifternas
anskaffande och deras vidare bearbetning, att man får
röra sig med en hel del siffror. Det är emellertid en
svår orättvisa att fördöma själva principerna endast på
den grund, att deras tillämpning kan förefalla en smula
invecklad. Fördelarna, som den rationella industrilednin
gen medför, äro så avgjort betydande, att den eventuella
merutgift ach det besvår, som dess införande och til
lämpning event. kunna skapa, äro låtta att under
kasta sig. | |
*
. En arbetsmaskin, huru väl konstruerad och tillverkad
den ån må vara, kråver noggranntillsyn och skötsel.
Den dag kommer, då den det oaktat år förbrukad och
gammalmodig. Huru mycket känsligare är ej ett system,
en organisation, där mänskliga individer äro kuggar och
verktyg! Det krävs ifibördes hänsyn och samförstånd
för att hålla det maskineriet vid full effektivitet. Den
rationella industriledningen förutsätter visserligen ömse
sidigt förtroende mellan ledning och arbetare för att
över huvud kunna tillämpas, men den skapar också själv
ständigt ökat samförstånd, ty den vidgar förståelsen för
det inre sambandet och samhörigheten mellan. ett indu-
striföretags olika skikt.
(Foredragsholderen gikk her over til å fremvise en
rekke lysbilleder som viste i detalj eksempler på hvor
iedes de nye prinsipper var gjennemført i kortsystemer
og ved grafisk statistikk, og hvorledes man grafisk ut
ledet resultatene. Av plasshensyn må vi her forbigå
disse lysbilleder, som forøvrig finnes inntatt i «Norges
industri> nr. 40—41). :
Slutord.
Mitt föredrag er slut. Innan jag låmnar denna plats
önskar jag emellertid uttryckligen framhålla, att det
ingalunda varit min avsikt att hår göra propaganda för
något visst «system» såsom ,allena saliggörande för er
nående av större effektivitet och lågre produktions
kostnader inom industrien. ;
Når Sveriges Industriförbunds ledning ifrågasatte,
aft de av oss tillämpade metoderna och med dem vunna
erfarenheter och resultat låmpligen borde bringas till
mera allmån kånnedom, kåndes det för oss som en skyl
dighet och som en gård av tacksamhet mot Industri
förbundet att efterkomma denna önskan. Sveriges Indu
striförbund och närmast dess avdelning för fabriks
organisation hade vi nämligen att tacka för, att vi kom
mit att gå den väg, som jag har sökt skildra.
Når så åven Norges Industriforbund ifrågasatte en
upprepning av föredraget har det för migvarit en glådje
och en åra att kunna tillmötesgå förbundets önskan i
förhoppning om jag dårigenom på noget sett kunnat
tjåna förbundets syften i dessa tider, ansvarsfullare ån
någonsin. Tiderna synas vara sådana att ingen — vil
kan stållning han ån intar inom industrien — bör under
låta att lägga fram de positiva rön och erfarenheter,
som på olika områden under arbetet på industriföreta
gens rationella utnyttjande och tillgodeseende kunnat
vinnas.
Forhållandena åro nog i mångt och mycket olika
hår mot i Sverige, der den svåreste ekonomiska krisen
redan ligger något tilbaka i tiden. Det föreliggande pro
blemet, om ock ett av de viktigaste som stå på dagord
ningen år dårtill i sig sjålvt ömtåligt ock komplicerat.
Exportindustriens mån, som hårdast tryckas av den
internationella konkurrensen, vilja kanske anlägga andre
synpunkter ån de på hemmamarknaden arbetande
industrimånnen. ) !
Jag ber dårför att ånnu en gång få betona, att mina
synpunkter och reflexioner mynna ur erfarenheterna från
en svensk medelstor industri, som dårtill våsentlig arbe
tar på hemmamarknaden. .
Varje industriman, han må vara expert eller ej, vet
att uppskatta, vad båttre teknik och moderna: arbets
metoder betyda för produktionens eftektivitet. Vi arbeta
här i Norden inom industrien med genomsnittsförtjänster
för arbetarne, som ligga över alla andra Europas län
der. Det är naturligtvis i och för sig intet ont, att -ett
folks köpkraft uppråtthålles på högsta möjliga nivå, i
varje fall har en på hemmamarknaden arbetande indu
stri intresse för detta, liksom all slags köpenskap inom
landet. |
Det gåller dock att se till att de ekonomiska lagarna,
som bjuda att envar måste leva på arbetets utbyte, icke
eftersåttas.
11. novernber 1927 TEKNISK UKEBLAD 436
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Jan 24 23:00:20 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tekuke/1927/0453.html
