Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 45. 11. november 1927 - Erfarenheter vid tillämpning av principer för rationell industriledning, av G. E. Egrell (forts.) - Litteratur - Tidsskrifter, av Thv. H. - Anmeldelse: Hovedbiblioteket ved Norges tekniske høiskole, av G. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SA AN tSka v TE m t
AD
Hn HT A n a GTA D YREAN
Kree (—i:’—éé?élHDr x_m»"??.—(l.*;——*-r).!å%: ar
Det år omöjligt att såga, om denna höga lönenivå
skall kunna uppråtthållas. Ett år visst: Obetingade för
utsättningar därför äro att arbetsmarknaden ej oroas av
strider och vidare att produktiviteten ökas genom ratio
nella arbetsmetoder och genom att det i maskiner och
anlägningar nedlagda kapitalet effektivt utnyttjas.
’ Det år min ’ förvisning, att åven våra arbetare skola
vinna övertygelse härom, allt efter som de få tillfelle
att sätta sig in i saken och i den mån betydelsen av
och känslan av ansvar för landets nåringsliv våxa sig
starka. | o
Det år dock ett obestridligt faktum, att alla åtgårder,
som inskrånka produktionen eller begrånsa arbetsutveck
lingen, göra ett land fattigare, rninska förtjänsten för
dem, søm har arbete, och sålunda i sista hand öka ar
betslösheten. .
Arbetslöshetens skrämmande spöke låter sig förvisso
ej fördrivas varken allenast genom ransonering av är
bete eller allenast genom allmånna ” lönereduktioner.
Vägen att sänka lönerna ligger ju nårmast till hands
och kanske kan den heller ej undvikas. Om denna väg
måste antrådes för attnedbringa tillverkningskostnaderna
ha dock industriens män aått beakta de viktiga hjålp
medlen’ härtill, som heta koncentration av produktionen
och höjning av produktionens effektivitet.
I den kampen behövas både arbetsgivaren och arbets
tagarens samfällda $amarbete i gemensamt ansvar för
landets næringsliv.
Den rationella industriledningen, rått tillåmpad har
till både medel och mål att åstadkomma detta på ömse
sidig uppriktighet och ömsesidig -förståelse grundade
samarbete mellan kapitalets och arbetets män.
LITTERATUR
De nedenfor anførte tidsskrifter og litteratur kan
anskaffes gjennem «Teknisk ukeblad», telefon 20 701.
TIDSSKRIFTER
Meddelelser fra Veidirektøren nr. 10
er utkommet med’ følgende innhold: Ing. M. Rynning
Nielsen: Tetning av tunler på veien Odda—Tyssedal. —
Ing. Holger Brudal: Maskinell utvinning av grus. —
Bautasten over avd.ing. Paul Holst. — En ny omnibus
type. — Omnibuschassier. — Hvad man lerer av auto
mobilulykkene. — Grgftergr av furufinér. — Jernbane
og veibro over Lillebelt: — Olav Skramstad: Fra
Minnesotas veivesen. — m. m. |
Utenriksdepartementets pressekontor: Norwe
gian Trade Review no. 5 — 1927: Water Power
and Electricity Number. ——
Oktobernummeret for iår av dette tidsskrift er i sin
helhet viet vår vannkrafts utnyttelse ved elektrisitet og
den dertil knyttede industri. Hensikten med dette spe
sialnummer er å spre kjennskap innen den engelsktalende
verden til vår vannkrafts omfang og egenart — dens
eiendommelige muligheter for elektrokjemisk og elektro
termisk industri og de industrigrener som kraftens ut
bygning øg dens anvendelse til den borgerlige forsyning
også har frembragt. j |
Heftet er utarbeidet med bistand av «Norsk teknisk
pressekontor» hvis leder, ingeniør Chr. Ræstad, åpner
heftet med en kort og grei oversikt over vår vannkraft,
TEKNISK UKEBLAD
BOKANMELDELSER
L92021025
Nr. 45 - 1027
den utbyggede
og den disponible, dens fordeling på de
forskjellige industrigrener og landsdeler, mellem de
industrielle og borgerlige behov o.s.v. ;
Forøvrig inneholder heftet interessante artikler av di
rektør Norberg-Schulz om elektrisitetsforsyningen, av
direktør S. Kloumaånn om den elektrokjemiske industri,
en utredning om Saxegaards kokereform m, m. — Heftet
inneholder en rekke karakteristiske illustrasjoner.
Thv. H.
Hovedbiblioteket ved Norges tekniske høiskole
har utsendt sin fortegnelse over nyerhvery-elseri budgett
året 1926/27 (bokliste nr. 5). For den som «vil følge
med på den nyeste tekniske litteraturs område har den
betydelig interesse. Det er en publikasjon på 114 hek
tograferte kvartsider’
og ’den er ordnet efter de beste
prinsipper. . S j
Norges tekniske høiskole. Beretning for 5-året
Ved Høiskolens sekretær. Trondhjem 1927. 89 243
sider. . IHustert. - | e
Det virker jo litt forstemmende at Høiskolens beret
ning for femårsperioden 1920—25- først utkommetr i.
slutten av 1927, men det er naturligvis så mange hensyn
som man ikke er herre över som har gjort det.. Kom
den sent, kan man ialfall si den kom godt, det er en
interessant bok for nogen hver. | |
- Boken innledes med korte illustrerte nekrologer over
de tre professorer som dgde i femårsperioden, Gjessing,
Getz og Gunstensen, men er forgvrig delt op i fglgende:
avsnitt: -Administräsjonen, ’Embeds- og tjenestemenn,
Studentene, Videnskapelige reiser, Publikasjoner,
.Hgi
skolens budgett, Enkelte institutter og endelig et tillegg
omhandlende Høiskoletondet gjennem 10 år. - |
I annet avsnitt bemerker vi at 30. juni 1925 var der
ledig 4 professorater, 3 dosenturer og 4 assistentstillin
ger. Når undtaes ett dosentur er der ennu ikke besatt
ién- eneste av disse dosenturer og professorater, hvilket
er et ganske eiendommelig forhold: ’Statistikken’ over
optatte og uteksaminerte studenter er meget interessant’
og kunde gi stoff til mange refleksjoner. I fortegnelsen
over optatte hår man funnet det ngdvendig
’ å ha en
rubrikk for fgdested. Denne har medfgrt at man har
måttet ty til en opstilling på tvers av siden, hvilket vir
ker lite tiltalende, og har forgket bokens volum ungdig
meget. For de uteksaminertes vedkommende er fødested
rubrikken bortfalt, istedenfor har man rubrikker for op
tagelsesår og hovedkarakter. Hvert kull avsluttes med
en liten statistikk over antall år :brukt ved studiene.
Denne viser at de fleste ennu virkelig klarer sig med de
knappe 4 minimumsår, mens andre bruker flere op
til 9. Middelkarakteren synes’å ligge et sted ved 24. -
- Det fremgårav beretningen at bevilgningene til viden
skapelige reiser har vært meget ujevne, fra 15000 til 0.
Pussig virker det at der er utbetalt høist forskjellige
reisebidrag til de forskjellige representanter til det
samme møte. Hovedbiblioteket har utarbeidet en for
tegnelse over de publikasjoner som Hgiskolens. folk har
utsendt i fem-året, og man må innrgmme at det er en
ganske imponerende liste, den optar hele 43 sider.
I avsnitt VII ’er der beskrivelser og driftsberetninger
fra Varmeanlegget, Hovedbiblioteket og Fysisk institutt
og beskrivelse av den projekterte skibsmodelltank. Alt
dette er særdeles interessant lesning; hver på sin måte.
Intet av dette blev omtalt i den ’beretning som kom
’ ut
1:1921, hvor hovedbiblioteket, Hgiskolens centrale insti
tusjon blev helt forbigått. Kapitlet om varmeanlegget er
meget verdifull litteratur for enhver som interesserer sig
for store "opvarmningsanlegg og viser dessuten på en
slående måte brenselvanskelighetene under krigen. Mens
de samlede opvarmningsutgifter 1919/1920 nådde op i en
sum av 145:250 kr., var de allerede i 1922/23 bragt ned
i 57 500 kr. Vedfyringen viste sig under krisen å falle
dyrere enn om det hadde vært fyrt med kull.
ST IE
BA
E
D
3 +
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
