Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 5. 1. februar 1929 - Utvecklingen på gjuteriteknikens område under de senare åren, av Sixen Nilsson (avsl.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.-y\ ;> -
y‘ 1 <
? *iv ’ >-
’, V. r-’ 2<f ’r’ 4 <
’-***Jt * fZ*’ ,,r\ :t’-’ ’**’.
• ’- ’ * ’>’ i- ’
t 4Z ’> «r. —:’ > v y
MU "; ’ Ä,;’
-/> >-’ci -
• .-. ’V. > -, <-; .-y-j’’-
v > <- v
’. " *”
’q ’ >’<*
Z< 2 /oo
krävdes en stor konisk växel. Påkänningarna på kuggen
i den uppgår vid 8-faldig säkerhet till 46 kg/mm2. De
fleste konstruktörer skulle väl i ett sådant fall ta sin
tillflykt till stålgjutgods. 1 detta tilfälle beslöts att fram
ställa ett höghållfast gjutjärn och att vid formningen
iakttaga alla försiktighetsmått för att få spänningsfritt
gods. Provstången som göts samtidigt med godset
visade 49 kg/rrfm.2 vid 12,5 mm nedböjning. Gjuteriet
ifråga kunde själv utföra detta, vilket det ej hade varit
i stånd, ifall hjulet skulle gjutits av stål. Det hade då
ställt sig mycket dyrare. I detta sammanhang kan
nämnas att perlitiskt gjutjärn visat större slitstyrka än
stålgjutgods, att exenipelvis kuggväxlar av perlitiskt
gjutjärn hållit 3 å 4 gånger så länge som stål
gjutna eller ändå längre. Detta fönklaras av att det
perlitiska gjutjärnet endast består av perlit och grafit,
varvid den senare säkert har betydelse såsom minskande
friktionen, under det att stålgjutgodset håller perlit och
fernit, den senare en mjuk, föga slitstark beståndsdel.
y A / .
/vy
-• >-?•?.’< I ’.fy *’ \5
4" ’ Jx_ "’r’ ’’Q’ J’ t"’’\
/y "< .*/. /øo*
/kvx
./><W.
-
-f
cÆSw
i,..
/<< X
’ ’-yZ?
<z x
Fig. 14—18.
1. februar 1929 TEKNISK UKÉBLAD 45
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
