Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 45. 6. november 1930 - Sider ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
524
TEKNISK UKEBLAD
Nr. 45 - 1930
ridder. Tegnet er en blå teknikerlue og et forstørret
teknikermerke i sølv som bæres i blått bånd.
Utnevnelsen vakte begeistret bifall.
Efter middagen servertes kaffe i klubblokalene,
hvorefter man samledes om det tradisjonelle langbord. Ved
generalforsamlingen gav v. Krogh et meget morsomt
referat fra novemberfesten ifjor. Valgene hadde det
utfall at bestyrelsen, ingeniørene v. Krogh, Graff og Owe,
gjenvalgtes og som sekretær valgtes ingeniør Blomvik.
Så fortsatte man festen med taler, sang og gamle
historier fra skoledagene, iblandt også en riktig god
Trondhjemsskrøne, til timene og øinene blev bitte små
og det lysnet av dag. B.
NORSK KJEMISK SELSKAP, OSLO AVDELING holdt
møte den 3. ds. under ledelse av formannen, prof. dr.
Johs. Lindeihan. Universitetsstipendiat Egil Hyllerås
holdt et meget interessant foredrag om den nyere
utvikling i atoslæren. Diploming., cand. farm. P. A. Manger
fremviste en film fra I. G. Farbenindustries
farmasøitisk-kjemiske fabrikker i Heschat a. M. Leverkusen a.R. og
Elberfeld. O. R.
UTSTILLINGER, KONGRESSER
Fra den norske organisasjonskomité for Nordisk
byggnadsdag 1932 har vi mottatt følgende:
FINLAND, DÄR NORDENS BYGNADSFOLK
S AMLAS ÄR 1932
Städerna, i vilka ca. 20 % av landets befolkning
bosatt sig äro till antalet 38. Köpingarnas antal är 25. De
största och mest betydande städerna äro Helsingfors,
med 250 000, Åbo 65 000, Tammerfors 54 000, Viborg
50 000, Vasa, Kuopio och Uleåborg med ca. 25 000
inne-vånare. Under Nordisk byggnadsdag 1932 komma,
an-tingen på genomresa eller under de påtänkte
exkursio-nerna, deltagarna i beröring med de fyra förstnämnda
städerna, varför några förhandsuppgifter om dessa
stä-der kunna vara av intresse.
Helsingfors är landets huvudstad sedan år 1812.
Helsingfors grundlades av Gustav Wasa år 1550 vid
Vanda ås mynning, men fick sin nuvarande plats något
närmare havet år 1640. Staden är numera byggd till
största delen av eldfasta materialier, 5—8-vånings
stenhus. Affärshusen i de centrala delarna kunna ha en höjd
på 32 meter ovanom 0-punkten. Boningsrummenas antal
är för tilfället ca. 130 000 och hava bostadsförhållandena
under de senaste åren avsevärt förbettrast, uppgående
för närvarande till 166 personer per 100 rum. Som
jäm-förelse må nämnas, att motsvarande siffra i Stockholm
var år 1928 120, i Köpenhamn 1925 116, Stettin 1927 102
och i Berlin samma år 101 personer per 100 rum.
Som sagt har byggnadsverksamheten i Helsingfors
under de senaste åren varit mycket livlig. Nya
bostadsrum ha förfärdigats 6000—10 000 årligen investerande
ett kapital på 300—700 millioner mark per år. Här må
nämnas, att för de nyaste stadsdelarne förordnar
bygg-nadsordningarna att tomtens och således kvarterets inre
lämnas obebyggda. Så är ej fallet i de äldre delarna
av staden.
Det nyaste Helsingfors sätter stora fordringar på
byggnadssätt och lägenheternas bekvämlighet så att
bostadsförhållandena i sistnämnda avseende uppfylla
tämmeligen höga fordringar även betraktad mot en
inter-nätionell bakgrund. Bjälklag bygges i stenhus
regelbundet av betong; träbjälklag i .förövrigt eldfast hus har
redan i många årtionden varit obekant. 4-våningar högre
bostadshus förses i regel med personhissar. I
lägen-heterna finnas alltid ett tillräckligt antal garderober och
en rymlig tambur. och även de mindre bostäderna, 1 rum
och kök eller dubblett (2 rum med kokvrå), måste
numera förses med ordentlig badrum för att tilfredsställa
hyresgästernas fordringar. På köksinredningen ställes
ailt större och större fordringar. Gashäll är numera
all-män i de nyaste hyreshusena. Egnahems-röreLsen i
Finlands större städer stöder sig på bostadsaktiebolags-
formen, där ca. 50% av byggnadskostnadei na uppbäras
och täckas i form av aktiekapital av företagets
aktio-närar eller de blivande hyresgästerna.
LEIPZIGER FRÜHJAHRSMESSE 1931. På
Leipziger-messen, våren 1931 vil man også finne en norsk
kollek-tivutstilling i Ringmesshaus. Det er Norges varemesse,
Oslo, som søker å få denne norske utstilling istand. Man
antar at utstillingen vil omfatte fiskekonserver,
sportsartikler, husflidssaker og muligvis også
landbrugsmaskiner. Siv.
NOTISER
NORGES TEKNISKE HØISKOLE. Nye ingeniører.
Følgende kandiater har nu fullført sin avgangseksamen
ved Norges tekniske høiskole:
Bygningsingeniører:
Ivar Grove, Voss, M.tf. (2,0). — Birger Gunnes,
Trondhjem, Tf. (2,9). — Leif Hagen, Notodden, Tf. (3,0). —
Halvard Heldahl, Kragerø, Tf. (2,6). — Arne Ihle,
Stavanger, Tf. (2,4). — Vilhelm Korsbrekke, Steinkjer, Tf.
(2,9). — Alf Slungaard, Skogn, Tf. (2,5). — Knut
Stokkenes, Nordfjord, Tf. (2,8). — Halfdan Sæther,
Trondhjem, Tf. (2,8). —- Arne Wessel. Tromsø, Tf. (2,9). —
Bjørgwin Westby, Skien, Tf. (2,7).
Elektroingeniører:
Einar Engelstad, Larvik, Tf. (2,5). — Alf Evensen,
Trondhjem, Ng.tf. (3,1). — Audun Henden, Nordfjord, Tf. (2,4).
Bjarne Nilsen, Gjøvik, Ng.tf. (3,3). — Johan Næss, Bodø,
Tf. (2,7). — Herbert Olsen, Fredrikstad, Tf. (2,9). — Jens
Sivertsen, Bergen, Tf. (2,6). — Hartvig Stangeby,
Svelvik. Tf. (2,3).
Kjemiingeniører:
Bror Aavatsmark, Oslo, Tf. (2,9). — Hans Breien, Oslo,
M.tf. (1,7). — Vilhelm Haffner, Oslo, Tf. (2,2).
Arkitekter:
Hugo Brustad, Oslo, Tf. (2,1). — Arnljot Castberg,
Strinda, Tf. (2,4). — Olav Magne Hallset, Trondhjem,
M.tf. (2,0). — Ulf Hansen, Lillehammer, Tf. (2,2). — Finn
Havrevold, Oslo, Tf. (2,2). — Claus Kamstrup, Bergen,
Tf. (2,7). — Reidar Kollstrand, Hammerfest, Tf. (2,5). —
Christian Large, Oslo, Tf. (2,5). — Øisten Larsen,
Kristiansand S, Tf. (2,8). — Jo Lunde, Lillehammer, Tf. (2,3).
Sverre Myhren, Trondhjem, Tf. (2,5). — Esben Poulsson,
Oslo, M.tf. (1,9). — Frode Rinnan, Trondhjem, Tf. (2,6).—
Erik Rolfsen, Kristiansund N, Tf. (2,1). — Harald Tørum,
Trondhjem, M.tf. (1,9). N.T.P.K.
DET KGL. NORSKE VIDENSKABERS SELSKAP holdt
møte den 23. oktober hvor professor S. Schmidt-N teisen
holdt minnetale over dr. Viggo Drewsen. Dr. Fredrik
Vogt holdt derefter minnetale over professor Rode ved
Norges tekniske høiskole. Konservator Theodor
Petersen fortalte om «Nye helleristningsfund i det
nordenfjeldske Norge». Bibliotekar dr. Landmark talte om
«Den historiske overlevering om slaget på Stiklestad».
Tilslutt gav generalsekretæren, professor S.
Schmidt-Nielsen en del oplysninger, blandt annet den at
Burmeister Æ Wain, Kjøbenhavn, hadde oprettet et fond på
10 000 kroner under Videnskapsselskapets bestyrelse til
fordel for norske ingeniører. Siv.
TEKNISK UKEBLAD
REDAKTØRSTILLINGEN
Opmerksomheten henledes på den averterte
redaktørstilling, side V.
MINDRE MEDDELELSER er også inntat på
annonseside XVI.
AAS & WAHLS BOKTRYKKERI, OSLO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
