Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 11. 19. mars 1931 - Den internasjonale utstilling i Liège, av Alf O. Hals - Dahrén-pålarna, av A. Dahrén (slutning)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
førende merker av dreiebenker, fresemaskiner, elektriske
sveisemaskiner 0. s. v.?)
Som ytterligere eksempler på respektinngydende industri
produkter nevnes i fleng fra den svenske avdeling ASEA’s
store regulertransformator og nye elektriske togbelysnings
system, i den tsjekkiske paviljong Skodawerkes og Poldi
hättes stålprodukter, i den italienske hall lokomotiver for
damp og elektrisitet samt Ansaldos transportable trans
formatorstasjon for 2500 kVA, 868/, kV etc. Eller av pro
dukter utenom jernindustrien de belgiske fabrikata i ildfast
sten, lær og ull, de forente aluminiumsprodusenters over
bevisende demonstrasjon av det nye metalls seirrike frem
trengen3), de bøhmiske glassvarer o.s.v. La det tilslutt
fra radiobranchen være nevnt utstillingens glimrende høit
taleranlegg (montert av Bell Telephone Mfg. Co., Anvers,
på festpaleets tak) samt La Radiotechnique’s rørtyper og
luksusmottager med grammofon.
Belgisk og fransk undervisningsvesen var illustrert
ved fyldige utstillinger av elevarbeider fra folkeskoler og
fagskoler. Det fremgikk med tydelighet at der i begge
land arbeides på å utvikle de unges smak og fremelske evnen
til å gi ting en vakker form., Kanskje er det slik at barne
skolen der nede ikke så meget legger an på kunnskaper
som på folelse ogkjerlighet til det arbeide man har under
henderne. Til en viss grad kunde man opfatte den høie
håndverksmessige standard i fagskolearbeidene som et
resultat herav. Av enkeltutstillingene på området var
vel den fra byen Paris den mest originale. Der var laget
en sal hvor veggene hvelvet sig sammen til et tak oventil,
og disse var fylt med meget anskuelige kunstneriske frem
stillinger i transparent fra arbeidet i den mangfoldighet
av fagskoler som verdensbyen driver. Salen var holdt
i radt og sort, og den eneste belysning var det sterkt gylne
lys som falt inn gjennem billedfeltene. Det hele gav et over
bevisende uttrykk for den vekt man dernede legger på
fagskolevesenet. .
Mere til området videnskan hørte de ganske store ut
stillinger fra de belgiske universiteter, som også innbefatter
landets ingeniørskoler. Herhen hørte også de japanske
samlinger av særlig optiske og elektriske instrumenter,
hvoriblandt der var en rekke originale konstruksjoner,
som f. eks. en nett liten dobbelt katodeoscillograf, en trans
portabel elektromagnetisk og elektrostatisk oscillograf med
6 elementer for optil 20000 perioder, en ekstra kraftig
kvikksølvlampe for atmosferetrykk, apparater for foto
elastiske målinger etc. Det er verd å legge merke til at
Frankrike i centrum av sin store bygning hadde oprettet
en hall ~å la gloire de science francaise”. Her var i en
smakfull ramme samlet kunstneriske fremstillinger av de.
store menn i fransk videnskap fra Pascal til Berthelot,
og man kunde se enkelte av de apparater hvormed deres
epokegjørende arbeider var utført, som Foucaults pendel,
Lavoisiers kalorimeter, Pasteurs kjemiske apparater. etc.
Utstillingens hovedavdeling, som det utelukkende har
vært tale om ovenfor, hadde et areal av 50 ha innbefattet
moroplassen på den annen elvebredd. Enda hadde man
av plasshensyn måttet henlegge avdelingene for landbruk,
wallonsk kunst og sosiale institusjoner til en park høiere
oppe ved elven. Tilsammen optok utstillingsbygningene
en grunnflate av omkring 150 000 m?. Trøndelagsutstillingen
hadde ca. 12000 m? bebygget areal. Disse to tall gir et
godt uttrykk for den relative målestokk.
Når man tar i betraktning at denne nasjon på knapt
8 mill. mennesker samtidig — ennu ikke 12 år efter en
ødeleggende krig — hadde nok en utstilling av ennu større
omfang enn den her omtalte, må man få et sterkt inntrykk
av Belgiens evne og vilje til å forsvare sin plass i moderne
kultur og industri. Utstillingen i Liége viste at det er mulig
for et lite land å hevde sig med glans i vår tids skarpe
konkurranse, og eksemplet burde virke ansporende og
opmuntrende også på oss. Har jeg dessuten formådd å
vekke forestillingen om at der også ydes fremragende ting
utenfor de store land som norske ingeniører ofte betrakter
som de eneste i moderne teknikk, så er hensikten med denne
artikkel opnådd. L
3) En rekke av de utstillede typer er beskrevet i en ar
tikkelserie i ,,Engineering’**, 2. halvår 1930..
3) Nærmere omtale se ,,Schweiz. Bauzeitung,’* 20. sept.
1930. j
DAHREN-PÅLARNA
For ,,Teknisk ukeblad** av opfinneren, byggnadsinspektören
ved Göteborgs byggnadsnåmd, ingeniør A. Dahrén.
(Avslutning fra nr. 10, side 123).
Pålarnas neddrivning, som delvis berörts förut, sker
efter helt nya principer. Ett kraftigt tryck anbringas på
pålens övre ånda, under det att den inuti pålen löpande
hejaren bearbetar på spetsen och pålfoten. Trycket åstad
kommes genom en med elektrisk motor driven skruvdom
kraft.
Vid pålning för nybyggnader, dår åstadkommandet av
stora motbelastningar mot domkraftens tryck på pålen kan
vara förenat med stora kostnader, anvåndes en pålspets
så utbildad, att dess omfång år lika med eller obetydligt
större ån pålen i övrigt. Om så åven den del av spetsen,
som påverkas av hejaren, utbildats grövre, kan genom ökad
vikt hos hejaren dennas arbete betydligt ökas, så att spetsen
genom slagen kommer att bana fullståndig våg för pålen.
Under sådana förhållanden behöver domkraften endast
övervinna pålens friktionsmotstånd mot marken, varvid
betydligt mindre motbelastning erfordras. .
Vid pålning inom byggnader förankras domkraften !
en järnbalk, som placeras vid pålen. Järnbalkens både
ändar äro införda under de murar, vilka pålen är avsedd
att understödja. Genom denna anordning åstadkommer
byggnadens egen vikt reaktion mot det tryck, som dom
kraften utövar på pålen.
Då pålen är färdig, flyttas nämnda järnbalk mitt över
pålen, som således genom järnbalken på minst två ställen
kommer att understödja byggnaden.
Domkraften är så konstruerad, att nedpressningshastig
heten kan regleras från 40 till I cm/min. Trycket, som
domkraften åstadkommer på pålen, år omvånt proportionellt
mot nedpressningshastigheten. Vid lågsta hastigheten kan
domkraften utöva ca. 100 tons tryck, såvida byggnadens
och murarnas motståndskraft år tillråcklig. ;
Då det mot varje nedpressningshastighet svarande maxi
mala trycket uppnås, tråder en slirkoppling i funktion,
varigenom nedpressningen upphör, men trycket bibehålles.
Tryckvariationerna följa strömförbrukningens storlek och
kunna dårför avlåsas på en elektrisk ampéremeter.
I hejarens övre ända är anbringad én fjädrande bygel
i vilken en lina år ifåst. Denna-lina löper över brytrullar
till’en lintrumma, driven av sammaelektriska. motor som
domkraften. | .
Manövreringen av hejaren sker med en spak, som på
verkar mekaniska anordningar i anslutning till lintrumman.
Hejarens fallhöid och slaghastighet kunna således regleras
efter önskan.
Genom lös mark pressas pålen ned av enbart domkraftens
tryck. Då pålen möter hårdare motstånd, bringar man
hejaren i -verksamhet. Om själva pålspetsen ej möter
alltför hårt motstånd, träffa hejarslagen även pålfoten,
som genom den avlånga formen hos hålen för de bultar,
varmed pålfoten fästs vid mantelbalkarna, givits en viss
rörlighet i förhållande till dessa. (Fig. 2.)
Domkraftens tryck och hejarens slag bringas till full
ständig samverkan, vid låg nedpressningshastighet och täta
slag, så att pålens förmåga att genomtränga gruslager
blir mycket stor. ” |
Om man vid en beräkning använder de värden som
förekommit vid utförda’ arbeten i Göteborg finna vi, att
pålen förmår övervinna motstånd överstigande 400 ton.
Dahrén-pålarnas stora genomträngningsförmåga, erhålles
genom Dahréns speciella neddrivningsmetod, och sker utan
vattenspolning, utan skakningar och utan några som helst
störande moment för den byggnad där arbete pågår.
I praktiken har pålens stora genomträngningsförmåga
bekräftats, i det att ett stort antal pålar nedförts till berg
på 25—30 m djup genom gruslager med 5—6 m mäktighet
liggande närmast berget.
Dahrén-pålarna äro mycket bärkraftiga, all den stund
knäckning av pålen i marken är utesluten. :
Enligt en allmänt tillämpad regel, grundad på lång
erfarenhet, angives pålbelastningen endast med hänsyn
till faran för pålmaterialets krossning, och utanattdet tages
130 TEKNISK UKEB LA D Nr. 11 - 1931
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
