Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 39. 19. november 1931 - Et lite trekk i tegneundervisningen ved våre tekniske skoler, av H. Stub - Helium som bärgas för „L Z 128“, av Erik Hallström - Ingeniørene og samfundsspørsmålene, av G. E. Bonde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jeg tror -heller ikke at ingeniør Lunds sparsomhet i dette
tilfelle er av det gode:
Det forekommer mig i det hele tatt at ingenier Lunds
forslag er et tilbakeskritt, hvorved der blir lagt mere vekt på
tegnerutene enn på faglig innsikt.
Både for høiskolestudenter som vordende konstruktører,
elever ved teknisk mellemskole som vordende driftsteknikere
og aftenskoleelever som vordende mekanikere eller montører,
vil det av grunner som jeg tidligere har nevnt, være riktigst
å begynne maskintegningen med skissering og opmåling.
Dertil kommer at læreren under disse øvelser har en gunstig
Den hemska olyckan med luftskeppet R 101 har
aktualiserat bårgasproblemet, som nu livligt disku
teras inom sakkunniga kretsar. Vidstående artikel
belyser i anslutning hårtill frågan om helium som
bårgas för luftskepp.
För det tyska luftskeppet «L Z 128», vars byggnad
nyligen påböriats vid varvet i Friedrichshafen, skall, på
grund av i Amerika samlade erfarenheter, helium i för
ening med våtgas anvåndas som bårgas. ;
Ädelgasen helium förekommer nästan ren på 80—100
km höid och i ihåligheter i jordens inre, i sistnämnda
fall blandad med jordgaser och bergolia. Hittills har man
funnit utnyttiningsbara heliumkållor endast i Förenta
Staterna och Kanada. Först helt nyligen hava Peneth
och Peters kunnat faststålla förekomsten av en helium
kålla med mycket ringa heliumhalt i Tyskland (Ahlen i
Westfalen). I Tyskland är dessutom jordgasen i Neuen
gamme vid Hamburg heliumhaltig. Av denna skulle för
4 å 5 år sedan fyllning av luftskepp kunnat äga rum.
Förslaget att använda helium som ballonggas i börian
gjort blott på skämt på grund av gasens sållsynthet,
sedan (1909) på allvar men fortfarande betraktat blott
som kuriositet realiserades praktiskt 1917 i Amerika.
Luftskeppet «C 7» var det första, som erhöll helium
fyllning.
Som bekant hava forsök ådagalagt, at heliums huvud
fördel, obrinnbarheten, består, åven om en stor del av
ett luftskepps gasvolym utgöres av den låttantåndliga
våtgasen. För kostnadsminskning kan man utan fara
uppblanda den mycket dyra heliumgasen med ungefår
15 % av den sårdeles billiga och rikligt förekommande
våtgasen. Detta skedde sålunde redan vid fyllning av
amerikanska zeppelinaren «Shenandoah», som 1925 för
stördes under en orkan. Blandingar av 85 % helium och
15 % våtgas kunna blott bringas att explodera under på
detta resultat direkt inriktade laboratorieförsök. Ja, vid
utströmning i luften kunna till och med blandningar av
80 Z0 helium och 20Z4 vätgas ei brinna med varaktig
låga. Helium-vätgasblandingens flampunkt inträder först
vid en sammansåttning av 26 % vätgas och 74 Zo helium.’
I motsats till fyllning med ren helium medföra gas
blandningar av nämnda art en ej oväsentlig höjning av
luftskeppets lyftkraft. Av ifrågakommande gaser för fyll
ning av luftskepp har vätgasen den lägsta specifika vikten
och därför också den största lyftkraften; närmast där
efter kommer helium. Av sistnämnda gas utströmmar
genom ballonghöljet betydligt mindre mängder, än vad
fallet är med vätgas. Vid helium uppgår t. ex. den ut
strömmande gasmängden pr m’ till 7 I under 24 timmar.
Den största nackdelen med fyllning av luftskepp med
våtgas: är eld- och blixtfaran, om man också hittills ei
HELIUM SOM BARGAS FÖR ,L Z 128
Av Erik Hallström.
kunnat anteckna någon skada eller olycka genom blixten
i detta sammanhang. Vid helium ståller sig saken helt
annorlunda, då denna gas besitter en mycket ringa ter
misk men stor elektrisk ledningsförmåga, som minskar
blixtfaran till ett minimum. Då nu den ökade säkerheten
genom användning av helium även är förbunden med
pekuniär besparing tack vare blandningen med vätgas,
så är detta naturligtvis en mycket lycklig lösning. Här
igenom kan den nyttiga lasten ej obetydligt ökas. Genom
helium-vätgasfyllning av den i Amerika brukliga bland
ningen skulle t. ex. «Graf Zeppelin» kunna taga 2500 kg
mer last än vid användning av ren helium. :
I en artikel:i ett tyskt fackblad omtalar luftfartsexper
ten Dr. Eckener, att vid avgörandet av frågan, om det
nye luftskeppet skulle fyllas med helium eller våtgas,
spelade kostnadsfrågan en utslagsgivande roll. Enligt
hans utsago skall man i «L Z 128» anordna gascellerna
så, att vätgasen ligger över heliumgasen, varigenom, om
så önskas, endast vätgas i första hand kommer att avgå
och helium skonas.
Enligt åberopade artikel hava förhoppningarna inom
luftfartskretsar att i Ryssland eller Tyskland finna om
råden med större heliumförekomster slagit slint. Ei hel
ler synes hoppet att på konstlad våg framstålla den
vårdefulla ådelgasen kunna förverkligas. Amerikas nu
varande produktion av 300 000 m” pr. år kommer i alla
händelser att vara tillräckligt för flera luftskepp, än
amerikanarna hava för avsikt att lägga sig till med. De
skola också kunna täcka det tyska behovet, synnerligast
om man betänker, att gasen kan renas och åter använ
das. Då man beslöt att fylla «L Z 128» med helium,
måste fråmför allt hänsyn tagas till at kostnaderna så
avsevärt fördyrades, att den obestridliga fördelen av an
vändning av helium i början knappt kunde uppväga den
höga kapitalinvesteringen. Annu 1920 var priset på helium
47 Rm. pr. m”, och en luftskeppsfyllning’ kostade på den
tiden 28 miljoner Rm. Priset har nu sjunkit till 3 Rm.
pr. m”. Då förlidet år ytterligare ett stort heliumområde
öppnades i Amarillo
iTexas, hoppas man inom rimlig tid
kunna pressa ned priset till 2 Rm.
Fyllningen av det nya, stapellagda tyska luftskeppet
kommer därför att draga en kostnad av c:a 500 000 Rm.
Fastän denna summa i första ögonblicket kan förefalla
mycket hög, kommer den utan tvivel att snart bliva be
tald, då till följd av den med heliumdriften förbundna
säkerheten medför en sänkning av försäkringspremierna
för passagerare, besättning, gods och slutligen för själva
luftskeppet.
Beslutet att fylla det nya luftskeppet med helium be
tyder ett stort steg fram mot den tid, då luftskepps
trafiken blir en farlig konkurrent till sjöfarten.
INGENIØRENE OG SAMFUNDS
; SPØRSMAÅALENE
DEN MIDTPUNKTSØKENDE SANS
En ny bok av B. Dybwad Brochmann (412 sider.
60 illustrasioner, kr. 7,50).
- Vår litteratur er ikke rik på sosiologiske verker. Men
én innsiktsfull og fruktbar sosiolog har vi! B. Dybwad
Brochmann. Jeg har tidligere i «Teknisk ukeblad» nr. 43
for 1929 og ’senere i 1930 anmeldt hans to siste bøker:
«Mentalitet og livsskjebne» I og »Folk spør», — om den
økonomiske sans og menneskenes forhold til penger. Og
igien foreligger der nu en ny betydningsfull bok fra hans
hånd: Annet bind av «Mentalitet og livsskjebne» som
omhandler menneskenes midtpunktsøkende sielesans.
Har dette noget med teknikk å gjøre, vil mange spørre.
Ja, i og med at det har med sosiologi og samfundslære
anledning til å komme inn på gjenstandens fremstilling,
slitasjeforhold, oljeforbruk m. m. og derved bringe okono
miske spørsmål mere i forgrunnen enn hittil har vert al
mindelig.
Selv for en fremtidig mere eller mindre underordnet
tegner mener jeg det er riktig på skolen å følge samme linje,
det han derved lærer vil han ha bruk for, og det er meget
vanskeligere å lære senere enn å lære å bruke tusj.:
At det er heldig å benytte standardisert tegnepapir er jeg
helt enig i, det gjelder blott åfå den riktige standard. -
458 TEKNISK UKEBLAD Nr. 39 - 1931
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
