Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sanitær- og varmeteknikk Nr. 4. 14. januar 1932 - Moderna synspunkter inom ventilationstekniken, av Harald Ericson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MODERNA SYNSPUNKTER INOM VENTILATIONSTEKNIKEN
Foredrag av ingeniør Harald Ericson, Stockholm i Norsk Sanitær- og Varmeteknisk forening den 14. desember 1931.
Den första egentliga regeln för ventilationens beståm
mande uppstållde Pettenkofer, som ansåg att luftens kva
litet i stort sett stod i omvånd proportion till dess halt
av kolsyra. Utgående från en viss maximalt tillåten halt
av kolsyra kom han sålunda til vissa minimum för luftens
omvåxling per tidsenhet. Dessa minimiciffror hava i mycket
stor utstråckning missförståttes och giva i regel allt för
svag ventilation. Många ventilationsproblem förekomma
idag, för vilka Pettenkofers siffror på intet sätt varit av
sedda. Många handböcker angiva siffror som äro grundade
på Pettenkofers regel och dessa böra sålunda användas
mycket kritisk. Överhuvudtaget böra s. k. luftväxlings
siffror blott användas såsom stöd för på andra beräkningar
grundade luftkvantiteter.
Fliigge och sedermera Hill bland andra togo hånsyn till
luftens temperatur, fuktighetshalt och luftrörelse. Hill
uppstållde den. s.k. ,,Comfort line” kurvan, som anger
vilka kombinationer av temperatur och fuktighet som giva
samma kånsla av vålbehag. Kurvan följer ungefår en kurva
för ett visst konstant vårmeinnehåll hos luften. !
Hill konstruerade vidare den s.k. ~Kata-termometern”,
ett termometerliknande instrument med vilket man unge
fär kan möta människokroppens värmeavgivning. Kroppen
konsumerar ju och avger värme gående upp emot ca. 3000
värmeenheter per dygn, och denna värmemängd måste
’avgivas på ett för kroppen angenåmt sått. Vårmet avges
huvudsakligen genom ledning, konvektion och vattenav
dunstning. Sammanlagt måste sålunda på detta sått den
normala vårmeproduktion avledas.
Dessa synpunkter hava sedermera utvecklats genom
arbeten utförda av ,,Bureau of Mines” och ,American
Society of (Heating and Ventilating) Engeneers”. De hava
uppstållt ett flertal definitioner såsom: ,,Effective tempe
ratur”, ,,Equal Comfort lines” samt ,,Comfort zone”. Det
förstnämnda begreppet avser en kurva som i ett mätt
nings- och temperaturdiagram anger de temperaturer och
måttningar som ge samma känsla av behag eller obehag
som mättad luft av viss temperatur. Den andra definitionen
torde förstås uten vidare, och den tredje, ,,Comfort zone”,
anger det temperatur- og’ mättningsområde, inom vilket
vid masseundersökningar 50 4 av de undersökta per
sonerna befunnit sig väl. Dessa undersökningar ha på
senare år utförts för olika tungt arbete, olika klädsel samt
för luft, som cirkulerat med olika hastighet. Man har så
lunda med hänsyn till dessa olika faktører ett tämligen
vidlyftigt material till sitt förfogande.
Dessa utomordentliga undersökningar åro av mycket
stort vårde speciellt vid beståmning av anlåggningar för
lokaler, inom vilka man vistas ett begrånsat antal timmer.
Huru dessa faktorer och andra inverka i det långa loppet
år dåremot mycket svårt att beståmma. Hårför torde
tillsvidare icke något instrument båttre ån ens egen nåsa
samt ens egen vålbefinnande giva upplysning. Detta tager
sig ofta i praktiken det uttrycket at man icke ,,trives”.
Detta kan gålla såvål boståden som industrianlåggningar.
Inom industrien framkallar dessa förhållanden ett naturligt
urval, som många gånger kann göra tekniskt olösliga ven
tilationssvårigheter överkomliga. Specielt torde detta
kunna sågas gålla om hög temperatur och hög fuktighet.
Såsom belysande härför kan anföras att under de olympiska
spelen i Paris, som delvis försiggingo i stark hetta, de finska
allmänna idrottsmännen, som komma från den kalla norden,
motstodo värmen. bättre än sydlänningar. Finnarna hade
nämligen genom regelbunden användning av het badstu
tränat upp sina kroppar att genom svettning (vattenav
dunstning) avge stor vårmemångd från kroppen. I många
fall kan sålunda naturen i avsevård grad komma tekniken
till hjålp.
GRHOMGTRR LUFT
20
Ä TORR TENP
,
EFEEKTIV TEMP VID 3TILLASTAENDE LUFT.
Löaaa
05 Z 0 25
TORR TEMP
EFFEKTIV TEMR VID O5 MÅSEK. LUFTHAST.
GP H,o/x’c—..TORR LUFT
20
Värme och tuktighet. Det år naturligtvis icke för ro skull
att de ovan refererade undersökningar blivit gjorda. Or
saken år att fram för allt vårme men åvenledes fuktighets-
TORR TEMP ; TORR TEMP
ffr Tiv TEMP VID 15 mÅek. LuFTHAST EFFÉKTIV TEMP VID23M//SEK. LUFTHAST.
faktor äro de som äro av den största betydelsen.
för venti
lationen. Kurvorna ange emellertid blott på ett vetenskap
ligt exakt sätt, vad. man redan genom praktisk erfarenhet
har kännedom om. De giva också blott de teoretiska
grundvalarna, men ingen praktisk anvisning om hur man
skall lösa ventilationsfrågan. För den praktiska lösningen
måste man ha reda på, hur mycket vårme, som utvecklas,
och hur mycket vårme, som mer eller mindre automatiskt
bortföres utan tillhjälp av ventilation samt därmed hur
mycket värme ventilationsanläggningen skall förmå att
bortföra. Dels på grund av det stränga vinterklimatet i
våra trakter, dels på grund av den relativt ofullständiga
kännedom vi haft om dessa frågor tills på senare tid, har
man brukat förknippa ventilation med uppvärmning och
hela frågan har därför många gånger i betänklig grad blivit
snedvriden. Se vi på dessa teoretiska kurvor och vidare
taga hänsyn till förhållandena under sommaren, vissa för
hållanden inom industrien samt de metoder, som moderna,
verkligt stora samlingslokaler införa, blir man snarare
nöjd att kalla ventilationen en kylfråga. För att emellertid
undvika överdrifter torde det vara riktigare att säga, att
ventilationen är en såväl uppvarmnings- som kylnings
fråga, även om i många fall t. o. m. under vår stränga
vinter ventilationen måste ses huvudsakligen från avkyl
ningssynpunkt. j EE
Vanligen har man i vårt klimat relativt litet obehag av
fuktighet, om man undantar vissa stora industrianlägg-
loqz//208,50% , Po pox
80
T llllnlululn;olllllllllnlggnlO.
En Ar LEkk
Ø
OT D EEr
nv ZD Ne O
T
SEE Neor
&IT TIA PERSZ
TR OT D/
mTmøv
Z S SIILUSENEVE ET
TT KK Ø Se [T VIPR
Y Tdsox
Tøk AM Z IHAKVIY MIØ
T D ø A > AA
RI
,Onazagnnnnsznnpæ”%wgaæa!nlnesgllga<f
SAS S "mni
"oACAT LDP E.. or
ek
ar bo kU LA
HT
A LA moo
.KUe LAU Le, T P DERS LBo
LA *T
T DT
TTN, STS
E
FÆemmNoNcdr OOSEPTT
ELL BEo
BA
E JS
A
e
/:oo/sol s0% )007./507.: 80%
eLLA
LA LER LeLA
KP
IlllllllNi’Å!ll_l IIIIIIIIØB-’A!VÅIØ
lllllll,!gllhi!! IIIIIIIE!’A.!VA!!!
e. Hu
HHH ee «rn
a
” e
A
ÆM A ’.Å_D—A!__!l.!u!l_!Al
FTRPEMa AAM
D La
LA eE
A |Å — !v.l !Av ) LÆLN Al_ —4
!!g!&!_l*,*;&!_l_!hlig_ x !!i!ållh*!l!;illi!30x
gqgu;g_u;gg%n g!ä!!äg!q!hä!gh
%H»iggliäglinh»! - RTT
. Er DDU ee; TT RR L 20r
FPRITOAN
ID FØIU
]
F LeetuND. B ov
17
A v 0oU
E!g!åååmli”å!lii E!g!äåå-læ!illi
o li!li!ll!! o llh!ll!!i!ll
Behaglighetszonen vid olika lufthastigheter.
1921 — SANITÆR: OG VARMETEKNIKK Nr. 4
tmmm ÄÄÄn nÄÄÄ ÄAANNÄtuunuAmu o u]Än uNuÄumuuuÄummun um ÅÄo ud muiun emm emÄÄn ÄÄÄ Wu AM
14. januar TEKNISK UKEBLA D 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
