Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sanitær- og varmeteknikk Nr. 4. 14. januar 1932 - Moderna synspunkter inom ventilationstekniken, av Harald Ericson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningar. Diagrammen över effektiva temperaturer taga ju
också hånsyn till fuktigheten, varför dessa inflytanden ju
komma till beaktande, om man anvånder sig av diagrammen.
Bostads- och kontorsanläggningar.
Man kan ju såga, att dessa lokaler åro de allra viktigaste,
eftersom man utan jåmförelse uppehåller sig i dem mera
ån i andra lokaler. .I modårna lågenheter brukar venti
lationen vara relativt bra, eftersom numera mer eller mindre
strånga beståmmelser om luftkuben alltid förefinnes samt
vidare’ hänsyn tages till lufttillförsel och evakuering. Ven
tilationen brukar i regel på grund av det naturliga draget
vara relativt hygglig under vintern. Under sommaren
upphör emellertid allt det naturliga draget, men då har
man ju möjlighet att genom fönsteröppning åstadkomma
så pass drågliga förhållanden som utomhusluften överhuvud
taget kan tillåta. Under höst och vår däremot, då å ena
sidan ytterluftens temperatur är så pass hög, att det natur
liga draget i evakueringspiporna avsevårt försvågas, men
å andra sidan ytterluftens temperatur år lågre ån vad
som kan tillåta att fönstren ståndigt kunna hållas mer
eller mindre öppna, erhålles rått dåligt för att icke såga
intet tillfredsstållande resultat. Evakueringspipornas ut
förande eller rentav möjligheten att utföra dem på ett sätt,
som ägnar dem för naturlig ventilation är emellertid så
begränsat, att mycket ofta ventilationen ävenledes vinter
tid blir dålig. Alla veta ju, att vanligen en enda cigarr,
som man röker efter frukosten på kontorsrummet, brukar
vara tillräcklig för att avsevärt förpesta luften. För att få ut
S j i——*
//
,A-// Xx’x
N
| h N,
A QN
| Å
% X
AE % _
; |7
a ’D’A
. ! ’,;å, "
%)
i på
A å
i i å M
1Ø
- , ,:
: i
, ’l.
i VÅ
5 Ar
Vn
’ 5zå!g
m Å ;
| | Å |
| N
18 —
. AA
. r VI
4 H
p 14
Uka
| )
= VÅ
- | Sa
. VÅ
| | å N
A H od
| | AV
: A Å|
| PU
A Å
; ø ; i
t Å.
124
w Øif V
Ä
. V
; Å .
d N
;i
leJ
| %
N ;
j |] .
l ’ | ;
| M)
Anordning av flåktventilation i boståden.
luften på ett effektivt sått torde man dårför kunna påstå*
att mekanisk ventilation år den enda framkomliga vågen.
Det har också kommit till anvåndning i Stockholm, åven
om det endast förekommit i mindre utstråckning hittills.
Många invecklade byggnadssynpunkter stålla avsevårt
hinder i vägen överhuvud taget för lösning av evakuerings
frågan och därmed även för fläktdriven evakuering.
Även om det torde vara rätt att påstå, att evakueringen
är den viktigaste sidan av ventilationen, så utgör det blott
halva problemet. Den andra heter insläppning av frisk
ersättningsluft. Denna sida av saken bör särskilt betonas,
dårför att den synnerligen ofte förbises. Innslåppning av
friskluft år ju ingen svår sak under sommartiden; höst
och vår år den betydligt svårare, och vintertid erbjuder
den i vårt klimat synnerligen. stor vansklighet, på grund av
att den ytre luften år så kall, då den tages in i byggnaden.
Dessutom åstadkommer, som vi tydligt kunna se av kurv
orna och som vi veta av praktiska erfarenheter, en till
rummets temperatur uppvårmd luftström en avkylande
verkan, som vi förnimma - såsom drag. I arbetslokaler
framkallar dette speciellt stora svårigheter, eftersom man
i regel år nödsakat att ta in luften genom fönstret, invid
vilket man i regel har sin arbetsplats, vadan sålunda den
friska luftströmmen blåser mer eller mindre direkt på den,
som sitter vid sitt arbetsbord. Ett alvarligt försök att
överkomma denna svårighet gjordes med den s.k. Aura
ventilen, som sedermera följts av en mångd liknande kon
struktioner. Hårpå arbetas f.n. vidare i Sverige. |
Samlingslokaler.
Om man utgår från en større biograf- eller teaterlokal,
vilka ju åro de vanligast förekommande samlingslokalerna
eller åtminstone de, som mest anvåndas och dårvid de, som
utan jåmförelse åro de mest betydande anlåggningarna på
detta område, torde man få det båsta greppet på problemet.
En blick på en plan och en sektion av Konserthuset i
Stockholm!) visar en samlingslokal, dår ett stort antal
personer åro instångda i ett rum, omgivet praktiskt taget
på alla sidor av uppvårmda lokaler. Transmissionen i ett
dylikt rum måste sålunda bliva ganska begränsad. Å andra
sidan år vårmeutvecklingen inom en dylik lokal rått avse
vård. Om man råknar ut vårmebalansen en vinterdag
skall man finna, att bortsett från den vårme, som åtgå
för att förvårma ventilationsluften, ytterst litet vårme
behöver tillföras, och i de flesta fall tvårtom vårme måste
bortföras ur lokalen redan vid omkring fryspunkten. En
dylik anlåggning kunde man dårför kalla både en upp
värmnings- och’kylanlåggning.
För en dylik lokal bruka myndigheterna föreskriva en
lufttillförsel om 20 upp till 30 m3 per pérson och timme.
Vi kunna utgå från att i en dylik lokal i Skandinavien
brukar antalet åskådare uppgå till max. 2000. Om dessa
avgiva var och en ca. 50 cal., erhålles en vårmemångd, om
100 000 ca./timme. Utgå vi från ett spec. vårde av 0,3,
blir luftens uppvärmning vid 20 m? friskluftstillförsel per
individ ca. 8 C. Det säger sig själv, att en dylik ventila
tion icke kan ge tillfredsställande resultat.
I Konserthuset i Stockholm tillföres 30 m?, vilket ger
ett tämligen gott resultat, och ett resultat, som är avse
värt bättre än vad åtminstone tidigare åstadkommits uti
liknande eller mera pretentiösa anläggningar.
Ingeniör :Theorell, som konstruerat denna anläggning,
har uppgjort en del kurvor, som visa, hur temperaturen
brukar förlöpa under en förestållning. Ingeniör Theorell
påpekar uttryckligen, att anlåggningen från början var
konstruerad enbart som Konserthus, under det att den
numera åven anvåndes somteaterlokal. Som en teater
förestållning vanligen drager långre ut på tiden ån en kon
sert, vore det önskvårt att lufttillförseln vore något större,
och att man dårvidvid slutet av förestållningen hade varit
i tillfålle hålla temperaturen något lågre ån vad som nu
år fallet. Anlåggningen torde’ emellertid kunna få anses
vara den båsta anlåggningen av denna storlek, som utförts
i Skandinavien. ’ Vid planerandet
aven dylik anlåggning
åt det icke blott vårmemångden, som skall bortföras, som
1) Svenska Vårmetekniska föreningens handlingar 1926 —
Hugo Theorell: Konserthuset Ventilation.
20 TEKNISK UKEBLAD 14. januar 1932
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
