Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sanitær- og varmeteknikk Nr. 4. 14. januar 1932 - Moderna synspunkter inom ventilationstekniken, av Harald Ericson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En metod att eliminera yttre luftens påverkan år att
montera fläkten med vertikal axel och låta den blåsa ut
vertikalt genom en diffusor över taket. I ett dylikt fall
blir fläkten i det närmaste oberoende av yttre vindför
hållanden. Om det är fråga om luft av rimlig temperatur,
icke fullt mättad luft, eller luft, som icke innehåller frätande
syror, kan man i ett dylikt fall montera en vanlig fläkt
i taket med en vertikal axel hos motorn och ovanpå fläkten
sätta ett utblåsningsrör. En dylik anordning erbjuder en
mycket enkel och billig evakueringsanordning.
Vid större anlåggningar och vid anlåggningar, dår fuktiga
eller fråtande gaser kunne förekomma, kan en vertikal
propellerflåkt arrangeras med den drivande motorn pla
cerad utanför huset och kraften överförd medelst vinkel
växel. -
Dylika vertikala, vinkelväxeldrivna propellerfläktar ha
på senare tiden kommit till mycket stor användning.
Pappers- och celluloseindustrien.
För att nårmare belysa vilka problem, som kunna upp
stå inom industrien, och en del problem, som event. åven
ledes i någon mån kunna verka klarlåggande av ventila
tionsproblemet i samlingslokaler, refereras hår en del
synnerligen stora industriella anlåggningar, som efter kriget
utförts framför allt i Skandinavien men åvenledes i Amerika
och Kanada samt på den europeiska kontinenten inom
pappers- och cellulosaindustrien. Dessa speciella anlågg
ningar ha nårmast framkommit dårigenom, att de kunna
åstadkomma en avsevård kolbesparing. Anlåggningarna
kallas därför mindre ventilations- och uppvårmnings
anläggningar än värmeåtervinningsanläggningar. De utgöra
nämligen vad man skulle kunna kalla ett slags ekonomiser
anläggningar. Att dessa anläggningar liksom exempelvis
Ljungströms luftförvarmare, Ruthsaccumulatorer samt
Ljungströms ånglok framkommit i Sverige har ju främst
berott på den hårda läxa, vi fingo i Sverige under kriget,
då koltillförseln var avsevärd tillstrypt, och priser om ända
upp till 300 kronor per ton.betalades för kol.’ Visserligen
räknades priset i kristidskronor, men det skulle väl i nu
varande myntvärde motsvara 125 kronor per ton, vilket
ju är horribelt högt. | .
Återvinningsanläggningarna kunna anses som ett komple
ment till torkmaskinerna inom nämnda industri. Vid dessa
torkmaskiner avdunstas enorma mängder vatten, och då
torkmaskinerna stå fritt uppställda i lokalerna, kunna
ångmängderna diffundera ut överallt, och i de äldre anlägg
ningarna, vilka icke voro utrustade med något ventilations
system, åstadkommo ångorna en synnerligen stark kon
densation. Lokalerna voro vintertid vanligen uppfyllda
med en nåstan ogenomtrånglig imma, våggarna dröpo av
vatten, huset vittrade sönder och ytterst stora svårigheter
voro förknippade med åstadkommandet av en god kvalitet
och en hög produktion. Nästa steg var därför att införa
ventilationsanläggningar, som levererade tillräcklig kvantitet
het luft för att förebygga kondensation och söndervittring
av väggarna och åstadkomma en rimlig atmosfär för arbets
personalen. På grund av de enorma luftmängder, som er
fordrades för ventilationssystemet, konsumerades stora
mängder värme, som speciellt i de kallare delarna av Skan
dinavien drevo de löpande kostnaderna för dessa anlägg
ningar i höjden. j
De nya vårmeåtervinningsanlåggningarna åro utrustade
med ett slags ekonomiser med sårskilda kanaler för den
fuktiga, avgående luften och kanaler vinkelrått emot dessa
för den friska luften, som blåses in i fabriken. Då dessa
båda luftströmmar passera genom batteriet uppvårmes
kalluften och den våta luften avkyles och avgiver en del av
sitt vårme, huvudsakligen genom utfållning av en del av
vattenångan i luften. j
En dylik anlåggning insparar vid vinterns kallaste del
omkring 30 9/, av den totala sammanlagda värmeåtgången
för torkning och ventilation. Som det är enorme vatten
mängder, det gäller att avdunsta, är det fråga om mycket
stora besparingssummor. Besparingen kan vara c:a 10 000
kr. per år vid medelstora anläggningar och uppgå till
mellan 150 000
å 200 000 kr. per år vid de största anlägg
ningar som förekomma här. Dessa anläggningar äro av
rått så invecklad natur och för planerandet av en riktig,
teknisk och ekonomisk anordning fordras en rått ingående
kännedom om ventilations-, torknings-, fläkt- och ång
teknik. Anläggningens storlek överhuvudtaget bestämmes
ju av ventilations- och torkningstekniska synpunkter.
Värmeåtervinningsbatteriernas storlek är ju beroende på
de klimatiska förhållandena, på platsens kolpris, kraftpris,
på ångpanneanlåggningens art, o.s.v. Batteriet kan ju
tänkas byggt olika stört ur teknisk synpunkt; man kan
återvinna mer eller mindre värme. Ur ekonomisk synpunkt
finnes emellertid endast en storlek, som är den riktiga.
Man skal nämligen bygga batteriet så stort, att dess totala
anläggningskostnad förräntar sig med såkerhet. Tork
maskinens art påverkar denna storlek i hög grad. Som emel
lertid dessa maskiner äro mycket speciella, kan här icke
mera nämnes om desamma, än att de, på några få undantag
när, bestå av en rad stora cylindrar upphettade med ånga,
på vilka massan leper fram med större eller mindre hastig
het från ett 20-tal mtr per min. upptill 300 mtr per min.
vid de modernaste och bredaste tidningspappermaskinerna.
Batteriets konstruktion erbjuder ur vårmeteknisk syn
punkt en hel rad intressanta problem. Som redan framgått
av beskrivningen utgör de ett slags kondensor. Beståm
ningen av dess s.k. sammansatta värmeöverföringskoeffi
cienten är rätt intrikat, emedan man på ena sidan har torr
luft, som framgår med en viss hastighet, och på andra sidan
en blanding av luft och ånga. Temperaturen hos ångluft
blandningen ligger i de flesta fall vid dylika anordningar
mellan 35 och 40? C, men kan i vissa fall vara lägre, och i
ett mindre antal fall uppgå till 100? C. .
Nårvaron av luft gör emellertid, att koefficientens stor
leksordning ligger mycket närmare ,,luftkoefficienten”s
storlek ån ,,,ångkoefficienten”s. Luftkanalernas bredd
VÄRMEFÖRBRUKNING I PANNHUSET
FÖR TORKNING AV 10 TON PAPPER/TIM
oa
Sektion genom torkmaskin vid Holmens bruk.
VE,
H
A
T
20000000 .uil%%iiii N
15000000 HMmmm..–————!
S e[R
RE
TT
0 l -
22 TEKNISK UKEBLAD 14. januar 1932
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
