Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sanitær- og varmeteknikk Nr. 4. 14. januar 1932 - Moderna synspunkter inom ventilationstekniken, av Harald Ericson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dylika batterier brukar ligga mellan 10 och 30 mm, och
som batterierna kunna bli ånda till 4 mtr långa, förstås
av sig sjålv, att mycket noggranna undersökningar och
beråkningar måste utföras vid beståmning av det ekono
miska luftmotståndet. Vidstående kurva visar vårme
behovet ved en dylik anlåggning. Denna kurva år icke
uppritad på grundval av medeltemperaturkurvan utan på
grundval av ,,varaktighetskurvan” för temperaturen. En
dylik kurva giver en talande bild av de extrema tempera
turförhållandenas relativt ringa betydelse. Vi se, att maximi
belastningen år mer eller mindre spetsartad, varför det aldrig
lönar sig att bygga batterier, som tåcka spetsen. Den egent
liga spetsen tåckes genom uppvårmning av luften i lamell
batterier, som förvårmas med ånga. Ångförbrukningen
hårför spelar icke stor roll i det ekonomiska resultatet.
Dessutom måste man i alla hånseenden råkna med någon
reserv. Ett dylikt diagram representerar ju endast det
matematiska medelvårdet, och strånga år eller vintrar
kunna ju förekomma, som rått så mycket avvika, och
även
i dylika fall måste man ha möjlighet att täcka värme
förbrukningen, i vilket fall alltså ett ångbatteri, som är
tillräckligt kraftigt att gå ut över spetsen vänligen för
svarar sin plats. Vidare kommer mycket ofta utnyttjandet
av en del av kondensvattnets värmeinnehåll ifråga, speciellt
vid pappersmaskiner. Det betalar sig nämligen att kyla
ned kondensatet ett stycke under 100”, och vidare erfordra
ju vissa delar av maskinen, speciellt de delar som äro
avsedda för torkning av filtarna, varmare luft än vad man
kan åstadkomma medelst den våta luften. å
På sommaren får man i regel helt koppla av vårmeåter
vinningsaggregatet, eftersom, speciellt vid pappersmaskiner,
en viss vårmemångd kondenseras ut, vare sig man önskar
detta eller ej, framför allt tack vare maskinernas stora
utstrålningsytor. De största pappersmaskinerna kunna
nåmligen genom ledning, strålning och konvektion avgivå
icke mindre ån 1 000000 kal./tim., vilket ju år en syn
nerligen hög siffra. Hela vårmebalansen vid en dylik maskin
rör sig om c:a 12 mill. kalorier. På grund av att man helt
automatiskt får större delen av vårmet från maskinen, blir
sålunda det tekniska sammanhanget följande:
Den största delen av vårmeförbrukningen, den stora
rektangulåra basen å vårmediagrammet, tåckes av pappers
maskinen i form av avdunstning av vatten från massa
banan, vidare genom strålning och ledning på grund av
dess höga temperatur och hastighet. Vidare erhålles en
del vårme från kraftmaskineriet. En stor pappersmaskin
kan i drift taga uppemot 1000 hkr. Dessutom tillkommer
förluster från ångledningarna inom lokalen. Tillsammans
representerar dettå en summa, som man måste råkna
med sommer och vinter. Vad som ligger håröver måste
tåckas på annat sått, i första hand genom vårmeåtervinn
ingsänläggningar, eftersom värmet från denna levereras
gratis, därefter medelst kondensatvärme och sist och slut
ligen den egentliga spetsen medelst: ångvårme. Dylika
anläggningar erbjuda sålunda ett synnerligen intressant
exempel på användning av olika kvaliteter av värme
källor och utnyttjande av avloppsvärme för såväl torkning,
uppvärmning som ventilation. För att få fram siffrorna
i denna balans, måste mycket noggranna undersökningar
göras såväl ifråga om det disponibla värmet som det erfor
derliga. Sedan man framställt detta är det endast att be
stämma apparaternas storlek. |
En stor pappersmaskin kan på vintern i skandinaviskt
klimat konsumera ca. 20 ton ånga per tim. och på sommaren
c:a 15 ton. Genom införande av en värmeåtervinnings
anläggning kan värmeförbrukgingen hållas konstant vid
c:a 15 ton under hela året. Vinsten härigenom utgör icke
blott den rena besparingen av kol, utan vid byggandet av
stora pappersbruk och cellulosafabriker, kan även besparing
göras genom att ångcentralens storlek kan reduceras. Ur
värmeteknisk och ekonomisk synpunkt erbjuder Kemi
Cellulosafabrik ett intressant exempel härpå. Kemi ligger
invid Haparanda, längst upp i norr vid bottniska viken,
och klimatet där är synnerligen strängt. Ursprungligen voro
där tvenne sulfitmaskiner uppställda, varefter ytterligare
en torkmaskin för sulfat uppstålldes av ungefår samma
storlek. Återvinningsanlåggningen för nåmnda fabrik gick
på c:a 100000 kr. och besparingen i kalorier inom den
samma var mycket hög. Emellertid levererade den stora
sågen dårstådes så mycket avfallsbrånsle, att detta för-
modligen skulle råcka för vårmebehovet, åven om ingen
återvinningsanlåggning stålldes upp. De vanliga förut
såttningarna för införandet av en vårmeåtervinnings
anläggning förslåes sålunda icke. Emellertid visade det
sig att, om en dylik anlåggning icke uppstålldes, man hade
varit nödsakad att utvidga ångcentralen till ungefår mot
svarande kostnad. Man hade sålunda full frihet att lägga
ut pengarna antingen till en återvinningsanläggning eller
till en ångcentral. Man valde emeliertid den förra, dels
emedan man icke kunde exakt beräkna tillgången på ved
avfall, dels’ emedan man på detta sätt gratis erhöll först
klassig ventilation av fabriken. Hårmed torde det mest
intressanta ur vårmeteknisk synpunkt vara sagt. |
Ventilasjonssynpunkter.
För att anknyta till vad som sagts om en stor samlings
lokal kan nåmnas, att i en anlgggning av Konserthusets
art 2000 månniskor avgiva 80 gr vatten per tim. (enl.
Ritschel), d. v. s. 160 kg per timme. Detta motsvarar en
mättning om c:a 35/, vid c:a 21”, vilket måste betraktas
som tämligen torr luft. De nämnda temperatur- och fuktig
hetssiffrorna svara mot en punkt på Hills behaglighets
kurva. Att uppnå något dylikt i ett pappersbruk eller en
cellulosafabrik av det vanligen förekommande utförandet
skulle vara otänkbart. Avdunstningen på en stor pappers
maskin kan nämligen uppgå till icke mindre än 15 000
kg/tim., d. v. s. ungefär 100 gånger mer än vad som kan
förekomma i en skandinavisk samlingslokal. Enligt de för
samlingslokaler gällande beräkningsgrunderna skulle en
dylik maskin kråva en luftmångd av 6 mill. m? luft per
tim., vilket skulle leda till en onaturligt dyrbar anlåggning.
Man får dårför råkna med en synnerligen hög daggpunkt,
i de flesta fall liggande mellan 35 och 40? hos den avgående
luften. Vissa anläggningar nödvendiggöra, att man går
betydligt lägre, och vissa speciella anläggningar kunna med
giva en betydligt högre daggpunkt. Då man emellertid av
ekonomiska skäl är nödsakad att hålla daggpunkten så
högt, får man ju se till att luftens temperatur och fuktighet
i arbetszonen håller sig inom rimliga gränser. Först og främst
är det självklart, om vi gå tillbaka til våra teoretiska
kurvor, att under dessa förutsättningar normal klädsel
icke kan komma ifråga. I praktiken äro också arbetarna
mycket lätt klädda. Vanligen äro de vid torkmaskiner
endast iklädda ett par lätta byxor och träskor. Icke nog
härmed. För att på grund av ekonomiska skäll hålla så
hög temperatur och daggpunkt som möjligt och därigenom
klara sig med minsta möjliga anläggning, är det ävenledes
nödvändigt att i någon mån åstadkomma en lätt, tämligen
jämnt fördelad cirkulation hos luftmassan.
Vidståande bild visa ett par kurvor över temperaturför
hållandena i olika delar av lokalen. Det första diagrammet
visar i arbetszonen en temperatur av omkring 20% C och
en måttningstemperatur av 13 å 15* C. Detta svarar mot
c:a 60 ä 659/, mättning vid något över vad man brukar
kalla rumstemperatur. Vid icke alltför tunn klädsel och
lätt rörligt arbete erbjuda ju dessa atmosfäriska förhållanden
en känsla av välbehag. Samma diagram visar hur tempe
ratur och fuktighet stiger mot taket, dock icke efter en rätt
linje, utan temperaturstegringen försvagas upp mot taket.
Den relativt låga temperaturen och mättningen vid golvet
aM =
ee&e e e e Ö
84 4 65 6 br b, & , 6,
a C3> &, a. a O
PE AL I
R S
A rr . s Ga R 6 $
k- AN. å . -x1
N
$ | d å
t q t I
å : Ö !
; SN
! ; ii
V : | e !
6 a c
. 10 e 9
-: ...—E- r A
LE
Tilhører tabellen side 27.
Nr. 4 - 1931 SANIT
A/AER-
OGVARMETEKNIKK 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
