Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Min första ungdoms tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
än soldat, och din moder lärer ej vara däremot, om du
blir skickelig.” Jag försäkrade, det ingenting af mig
skulle försummas, som med tiden kunde göra mig
skickelig i det ämne, min fader behagade för mig utse.
”Känner du någon lust hos dig till militären? Säg mig det
uppriktigt.” — Jag försäkrade då, att ehuru omtanken
för min framtid ej ännu kunde med någon mognad tagas,
så tyckte jag likafullt, att af allt hvad jag ännu läst,
ingenting så mycket gladde och animerade mig som
krigshistorien. ”Men i fruktan för min moders disgrace
har jag aldrig torts yppa min tanke förrän nu, då min
fader befaller mig.” — ”Det är mig kärt, att du är
uppriktig; jag tror du är skapt till militär; jag skall
ingenting spara att låta dig lära allt, hvad därtill behöfs, men
du skall tiga härmed, att ej oroa din moder.” — Jag
kysste hans hand med all erkänsla, hvaraf min glädje var
påtaglig, och jag fick löfte att nästa termin börja lära
fakta, då jag berättade, det magister Breander redan
förra terminen börjat lära mig geometrien, och att jag
redan genomgått en del af Euclides, hvilket fägnade min
fader.
Vi återreste i början af september till Upsala där
matematiken hos magister Anders Celsius under dess
privata lektioner, fransyskan och exercis hos fäkt- och
dansmästaren blef mitt hufvudgöromål. Egen ambition,
att i samma mån som min längd tilltog göra framsteg i
kundskaper, använde jag all flit, och blef fransyskan samt
historien mina mesta lediga stunders tidsfördrif, ehuru
latinets explicerande ej åsidosattes. Min yngre broder,
som ej hade lust till att fäkta ej heller mycken applikation
till språken, fattade i det stället lust till lagfarenheten,
så att Pufendorfs arbeten i den vägen mest roade
honom. Våra studier gingo således med nöje allt till
Thomasmässotiden, då vi åter hemreste, och hade professor
Grönvall knappast slutat portugisiska historien, hvar
annotationer redan utgjorde en hel tjock lunta.
Till denna julhelg voro statssekreteraren baron
Herman Cedercreutz med dess grefvinna och krigsrådet
Falker, min fars svåger, vid Larsbo att roa sig. Och en dag
behagade Falker, som var en lärd man, att vilja höra,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
