Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I skeppsbyggarlära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sancen kunde tro mig som hennes amant, ehuru det
endast var hennes godhet, hvilken gick så långt, att hon
sade, det ingen annan än jag bör få Wilhelmina, samt
talte hos denna sköna fröken alltid i min favör, att
sluteligen föräldrarne kallade fröken Wilhelmina min fästmö.
Detta gaf mig tillfälle att på fröken Wilhelminas
födelsedag göra henne ett galanteri af ett etui af guld, som
hos juveleraren Berg kostade mig 740 dlr kmt och ehuru
det medtog en del af min kassa, var jag outsägeligen
glad kunna göra det så hemligen, att ingen utom gamla
tant visste häraf.
Den 3 juni, då skeppet Hessen-Cassel lopp af stapelen
och hans majestät efter aflöpningen passerat en god stund
uppe hos amiralen, fick jag hum om, att fröken Hedvigs
skönhet verkat på konungens hjärta mycket hårdt. Ty
tant förtrodde mig ett par dagar efter, det fröken
Hedvig blifvit obligerad emottaga ansenliga presenter af
juveler utur kungens egen hand, men att denna
hemligheten skulle jag hålla alldeles tyst, hvartill hon mig
med ed förband: Jag, att visa min erkänsla, gjorde
henne små galanterier och vannt otroligen denna gamla
frökens fötroende. Kanske att hon hos sig förborgade
en vänskap för mig, den jag hvarken vågade eller önskade
känna, ehuru den ofta tycktes visa sig under den
ömmaste omvårdnad.
Min spellycka nödgades jag härigenom oftare
försöka än jag annars ärnat, ty behofven blefvo större att
konservera mig uti min protektris grace. Lyckan stod
mig ock obeskrifligen bi, att jag alltid gick med ansenlig
vinst, och som under riksdagen vårt spelsällskap
märkeligen öktes af rika landtboar, var rullansen af pengar
större, så att jag för första gången på Kvarnhuskällaren
upplade en bank af 350 dukater samt hade min äldsta
broder till croupier med löfte att, ehuru han ej hade del
i banken, få sin andel för besväret, om vi voro lyckelige.
"Alla trodde då oss vara intressenter och lofvade se efter
en del af Larsbo pengar, men de blefvo jämmerligen
bedragna, ty jag taillerade med en deciderad lycka, att
bägge Linderotarna och några rika brukspatronssöner
från Vermeland ganska starkt pliktade, utom det att
41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
