Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I skeppsbyggarlära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dyr för er, ty den säljs ej under 800 dir, och det är han
värd, emedan det är en ung rent vacker häst, och på
isen säkert den 4:e i ordningen i staden, ehuru han ej
ännu har dess fulla lopp.” — ”Om ni finner honom värd,
hvad han kostar, så bryr jag mig ej om dyrheten, endast
ni vill lofva mig, att ingen får veta, hvad den kostar,
ej heller veta om handelen, förr än jag har hästen.” —
”Ja, det kan jag lofva, och er far har väl råd till hålla
er en häst; inköpet är det mesta, och nu är hö och hafre
godt köp; en och samma karl, som sköter Falckens häst,
kan sköta eder häst; jag skall småningom göra mig
underrättad härom, det är tids nog till hösten, då jag
köper häst åt Falcken.” — ”Får jag nu lämna er
penningar till hästens inköpande?” — ”Det behöfs intet,
jag vet ännu intet, om jag kan få den jag har
spekulation på.” — ”Kan jag då med säkerhet beställa mig
sadel till vinteren?” — ”Ni är som all ungdom het på
saken; nog kan ni beställa en sadel, men om ni vill, så
skall jag beställa släda, som den bör vara till en
slädtrafvare och till att tillika kunna köra en dam, fast det
blir kinkot bakpå med edra långa ben; jag får den alltid
bättre köp än ni. Vill ni ha den grann?” — Vi
öfverlade då om priset, att jag för 100 plåtar kunde ha den
aldra vackraste släda och sele, och jag Ofverlamnade
det alldeles till hans disposition, samt efter mycket prut
fick honom att emottaga en sedel pa 1,200 dlr kprmt med
forbehall, att det blef tyst, det han lofvade, och jag
cacherade for Falcken hela denna anstalt.
Byggmiastaren sade en dag, att som jag hade lust
att lära allt det till sjömetiern hörande, skulle han äfven
styrka därtill, att jag under det skeppet Hessen-Cassels
tackling tillverkades, lärde mig huru det arbetet tillgår,
som en nödvändig del för en sjöofficer. Men som det
är ett smutsigt arbete att dageligen vara med händerna
i tjäran, ville han ej proponera mig det. Denna
afstyrkning, som stridde mot min tilltagsenhet, animerade mer,
och jag svarade, att tjäran har aldrig skämt någon; det
skulle således ej afhålla mig att lära allt, som hörer till
sjömanskapet. Denna min lust gladde väl Falcken, men
han fruktade, att mina farbröder och aldra minst
gref
45
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
