Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från sjöofficersskolorna. Officersexamen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sedan jag förvandlat min lilla börs till några 100:de
dukater och kan soutinera mig som hederlig son från
Larsbo. Min moder, ehuru hon ej tyckte stort härom,
kunde ej låta bli att skratta, men befallte mig för all ting
akta mig för skuld, som skulle sättja mig utur mina
föräldrars godhet. ”Du kan ej tro, hvad din fader, som hört
glunkas om din lefnad, hvar postdag är orolig, att någon
räkning för dig skall komma.” — ”Den inquietuden skall
jag snart betaga min fader, ty jag skall berätta honom
min gjorda lycka.” — ”Men din far lärer ändå intet
tycka om ditt spel.”
En dag, då jag vid Saxhammar besett Hökens
arbete och kom hem, gick jag direkte till min fader, som
var ensam, och efter en preambule af allt som händt mig
vid hofvet, hos ministrarne, i gref Taubes hus och hos
min farbroder, det jag visste skulle flattera min fader,
berättade jag utan omsvep min spellycka, den jag äfven
förtrott min farbror. Min fader skulle väl låss banna
mig som spelare, men då han redan förut genom tidig
korrespondens med Falck var öfvertygad, att jag ej
försummade något af det jag lärde, så förbyttes
korrektionen i föreställning att akta mig för spel, som snart
bringar en ungdom i olycka, och sluteligen frågade, om
jag hade mycket dukater med mig, så ville han växla
dem för min äldsta broder, som nu skall resa utrikes. —
”Något öfver 100:de har jag, om min far befaller” —
och räknade 120, dem min fader behöllt och gaf mig
cess bancoassignation i stallet och haslerade med mig,
att jag lärer som tiggaren saga: omnia mea mecum porto.
Men jag försäkrade, att om min far ännu skulle befalla
5- å 600, så kunde jag i Stockholm prestera, hvilket
behagade gubben, som sade: ”Då behöfver du inga
penningar af mig, nar du ar sa rik.”
Sedan jag varit 4 dagar hemma och min permission
om 4 dagar vore all, ville mina föräldrar obligera mig
blifva kvar öfver julhelgen. Men jag sade, det jag
som volontär ej vagar Ofverskrida min permission, men
om mina föräldrar befalla, skall jag till julhelgen åter
komma upp, och, om jag får lof, blifva kvar öfver
Hedmora marknad, det mina föräldrar biföllo.
86
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
