Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från sjöofficersskolorna. Officersexamen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gang med en 50 dir bankosedel, som var de minsta sedlar,
banken den tiden utgifvit. Min lycka var ej deciderad,
spelet gick af och till, men så behöllt banken alltid liten
vinst hvarje taille. Rhenska vinet patrugades och gjorde
punktörerna heta, att då jag drog taille de grace, sattes
sedlar under korten, utan att jag frågade deras
innehåld. Man haslerade och bad dem se till ej sättja högre,
än banken kan betala. Nu drog jag med tämmelig lycka,
att nästan ej 3 paroli vunno i hela taillen, och då spelet
var slutadt, tog jag oräknadt alla sedlar i fickan och
äfven skiljde dukaterna, utan att räkna dem. Men dubbla
och enkla karoliner, riksdalrar samt 12 och 6 styfrar
voro en sådan hög, att jag ej kunde berga dem hos mig,
utan måste uppräkna dem och lämna till min fars dräng,
att bära hem, som utgjorde 53 dukater och 3 karoliner.
Min fader såg med nöje på min lycka och hade själf
tappat några dukater. Då jag kom i mitt kvarter,
uppräknade jag min vinst, hvilken var mindre än jag trodde, ty
jag hade ej dubblerat banken. Dock ganska nöjd lade
jag mig.
Andra morgonen gick jag på marknaden och gaf
mina systrar allehanda små marknadsgåfvor, som stod
dem an, ty här fannts vid marknaden all den grannlåt af
nipper och saker, som man ville önska att ha. Sedan
jag på mina systrars marknadsgåfvor bortpluttrat mot
1,000 dir, kom jag till juvelerarnas bod, dar jag köpte
en synalsbok med guldlas och beslag for 500 dir att gifva
min moder, och hos niirnbergaren képte jag en ganska
magnifik med silfver beslagen sjéskumspipa jamte en
vacker engelsk tobaksask med solglas i locket, hvaraf
jag gjorde min fader present. Min godhjartenhet
ridikyliserades litet, da de fingo se alla mina utdelta
marknadsgafvor, men jag haslerade tillbakars, att det var pa
min faders befallning och lycka, som jag litet lättat
köpmännernas högmod, och således ingenting billigare, än
att visa min ödmjuka erkänsla; jag hade ändå för
besväret och risk någon betalning öfver. — ”Men om du
tappat din bank?” sade min moder. — ”Så hade jag ändå
intet sörjt”, svarade jag, ”ty Otto Wilh. De Geer,
Wretman och flera hade full pretention till min bank, ehuru
91
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
